Annons

Litteraturprofessor med snäva ramar

Författare: 

Publicerad

2006-04-30
Den senaste tiden har på DNs kultursida debatterats hemspråksundervisning - modersmålsundervisning i minoritetsspråk. Professorn i litteraturvetenskap Ebba Witt Brattström har skrivit (19/4) till svenskaundervisningens försvar, argumenterat för mer litteratur i skolorna och för att skolorna skall bereda sina elever bättre högspråklig kompetens även i mindre bemedlade områden. Inte så överraskande åsikter, kanske, för professorer i litteraturvetenskap. Men hon skriver så här: "Jag kritiserar alltså regeringen för att inta en rasistisk hållning när man inte satsar på förstärkt svenskundervisning (utan i stället på mer hemspråksundervisning), en åtgärd som kan tolkas som att man inte vill att de nya svenskarna ska kunna konkurrera med svensksvenska ungdomar på en hårdnande arbetsmarknad. Ett vi och dom-tänkande alltså, ovärdigt en demokrati."Det är en märklig ståndpunkt. Att ställa hemspråksundervisning mot svenskaundervisning står mot all känd forskning i ämnet - det är väl etablerat att barn lär sig i stort sett allt de vill och får tillfälle till - och att det i synnerhet gäller språk. Det är till och med så att det finns evidens för att det hjälper språkinlärning att kunna flera språk. Det påpekar också professorn i tvåspråkighetsforskning Kenneth Hyltenstam (DN, 22/4). Witt Brattström kanske själv har otäcka minnen av hur franskaglosorna stördes av svenskaläxor? Men det som helt saknas i resonemanget både hos högkulturella integrationister och hos tvåspråkighetsforskarna är skolelevernas perspektiv. Mer än hälften av de elever som har rätt till det följer hemspråksundervisning. Utanför skoltid! Varför det? Är inte det en kunskapstörst som borde värma en litteraturprofessors hjärta?I förbigående i sin artikel svänger sig litteraturprofessorn Witt Brattström med några utrikiska ord från trettioåriga kriget och hojtar "Hakka pälle, guzzar" - och lyckas därmed stava fel på två ord av två ur ett av våra nationella minoritetsspråk. En kortare bildningsresa österut kanske vore på sin plats. Om inte professorn får huvudvärk av all utrikiska hon riskerar höra.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

Kommentarer

»Mer än hälften av de elever som har rätt till det följer hemspråksundervisning. Utanför skoltid!»De blir förstås tvingade av sina föräldrar. Det blev åtminstone jag.

Lägg till kommentar