Annons

Får en forskare undra "varför"?

Författare: 

Publicerad

2011-04-03

I en artikel i den trevliga tidskriften BioEssays skrev schweizaren Jacques Dubochet nyligen "vetenskap sysselsätter sig med frågan 'hur?' och filosofi med frågan 'varför?' ".

Enligt honom har Darwin skrivit " 'varför' är meningslöst, punkt slut!". Jag hajade till, eftersom jag har skrivit ett par artiklar med titlarna "Varför är växter gröna?" och "Varför klorofyll a?". En annan forskare har nyligen publicerat en artikel med titeln "Varför fosfor?", och det finna många andra artiklar i vetenskapliga tidskrifter som diskuterar "varför-frågor", som "varför finns det så få patogena arkeoner (arkéer)?", "varför föredrar de flesta kvinnor att gifta sig med män som är äldre än de själva är, och varför föredrar de flesta män att gifta sig med yngre kvinnor?", "varför får folk benbrott?".

Någon motsättning mellan Dubochet's och Darwins åsikt å ena sidan och de citerade varför-artiklarna finns det i själva verket inte. Det är bara det att ordet "varför" kan användas på olika sätt, för att förklara avsikt och ändamål eller för att förklara orsak. I min artikel från 1976 om varför växter är gröna försöker jag förklara varför evolutionen har lett till att växterna absorberar ljus av vissa våglängder och reflekterar andra dagsljuskomponenter. Jag hade ingen tanke om att evolutionen styrs mot något visst mål, och det hade inte heller den forskare som förklarade varför fosfor fungerar så mycket bättre än arsenik i ämnesomsättningen och arvssubstansen.

Apropå det sistnämnda, den artikel som kom "on-line" i Science förra året i vilken det hävdades att man upptäckt en bakterie med arsenik i stället för fosfor i sitt DNA har ännu inte blivit publicerad "på riktigt" trots mycken reklam i olika medier. Den har nyligen fått sig ett detaljerat mothugg i en annan artikel i BioEssays.

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar