Annons

In med historikerna?

Författare: 

Publicerad

2015-04-03

Under rubriken ”Ut med statsvetarna, in med ekonomerna” efterlyser ledarskribenten i Dagens Industri på skärtorsdagen ett skifte i rollen som främsta vetenskapliga samhällsdebattör. Det framgår inte varför hon vill flytta ned statsvetarna från förstarangsplatsen, men utgångspunkten, att dessa har skaffat sig en framträdande position när televisionen och massmedierna diskuterar inte bara valresultat utan alla slags politiska och samhälleliga frågor, går knappast att förneka. Orsakerna är onekligen intressanta, men minst lika intressanta är följdfrågorna. Vad har ekonomerna att erbjuda? Jo, enligt DI utgör de en ”komplicerande kraft” som genom tankemodeller, allmänbildning och historiekunnande har förutsättningar att ”fördjupa och därmed hyfsa debatten”. Men, utifrån dessa kriterier, varför efterlyser skribenten då inte historikerna, det vill säga sådana som jag? Jo, därför att det absoluta flertalet av oss under vår professionalisering har lärt oss att historien har sina egna samtida och unika förutsättningar, och att idén att blanda in vår tids samhällsdebatt i historieforskningen och historieundervisningen bara riskerar att göra våld på historien. Det var länge sedan historievetenskap representerade allmänbildning. En riktig historiker bör ägna sitt arbete åt borrprov som når djupt i en väl avgränsad del av historien, medan jobbet att historiskt förklara och förstå problem och konflikter i samhället och världen som vi lever i med fördel lämnas åt andra. Det historiekunnande som träder fram i historiska tidskrifter, doktorsavhandlingar och andra historiska studier med vetenskapliga ambitioner är alldeles för ofta oläsbara för andra än de närmast sörjande. Det är i det längre perspektivet en överlevnadsfråga att historiker också låter tala om sig på Dagens Industris utmärkta ledarsida.   

Kommentera:

6

Dela artikeln:

Kommentarer

Nej,
Helt fel..ut med alla "tyckare" som historiker, religionsvetare (hur nu man kan veta något om påhittade fiction-böcker?), samhällsvetare och andra humanister och ersätt dessa med naturvetarna. Hur mycket vi än tror, tycker och värdegrundar i den verklighet som vi lever i, så kan denna aldrig förändras...utan bara förstås...och där är den naturvetenskapliga metoden fortfarande oändligt överlägsen när det gäller att korrekt beskriva den verklighet vi lever i. Tänk er en värld där tro (böner) och tyckande skulle verkligen kunna förändra verkligheten..hemska saker.

Om samhällsvetare och andra humanister ersätts med naturvetare, kommer vi alltså att begripa oss på sociala djur som myror, vargar och chimpanser, men inte människan. Teknologer och atomforskare har gett oss människor mycket gott, men också ytterst obehagliga ting! Till humanismen hör väl också litteratur och musik - vem vill avstå från dem och bara läsa vetenskapstexter?

Om världen skulle bli bättre om humanister och samhällsvetare fick mer att säga till om vet jag inte (trots att jag själv är humanist). Däremot vet jag att man skall skilja på "humanism" och "humaniora". Humanister har knappast utmärkt sig som skapare av litteratur och musik,(som är konstnärliga områden), däremot hör litteratur och musik till de områden som humanister studerar vetenskapligt, dvs till humaniora.

Att humaniora upphöjer sig till en vetenskap, är det nog bara humanisterna som själva gör. Jag hävdar fortfarande att tro och tyckande är så långt ifrån vetenskap man kan komma, och då speciellt naturvetenskap som studerar den verklighet som existerar oavsett vad vi människor tror och tycker. Humanister hamnar alltid i sin egna fällor, exempelvis man hyllar demokrati så länge åsikterna passar in i den humanistiska världsbilden...tycker några "fel" så försöker man alltid förbjuda detta. Skulle vi idag få en möjlighet att stoppa världen, radera människornas minnen och börja om igen, så skulle naturvetenskapen återupptäckas precis som den är idag (talet pi, dna, gravitationen, atomer etc) medan tro och tyckande skulle se helt annorlunda ut...inte en religion skulle t.ex vara den samma. Det är också helt fel att tro att människan måste lära sig en massa etiska regler som redan finns inbyggt och nedärvt i våra gener. De mest humanistiska människor som jag träffat är alla naturvetare.

Ja precis. Bevare oss från alla dessa tyckande humanister som inte kan (vill?) skilja på tro och fakta. Naturvetare är ej ofelbara men den naturvetenskapliga metoden är den bästa metoden för att få fram fakta.

Människan är precis som övriga djur...just det...bara ett djur, om än med en förmåga att kunna "snacka skit" som djur saknar (se Illustrerad vetenskap nummer 10, 2014). Vårt samhälle bygger därför på samma principer som hos vargar, myror, chimpanser etc. Genom naturvetenskapen får vi ständigt svar på hur vår verklighet är uppbyggd och varför vi gör som vi gör. Till skillnad från humanismen, som ständigt tycks tro, att just tro och tyckande, skall förändra på verkligheten. Varje gång du blir förälskad, arg, glad, ledsen, ja, allt..är bara kemiska reaktioner i din hjärna som får kroppen att reagera. Musik, konst och litteratur är ingen motsats till naturvetenskapen, tvärtom...naturvetarna älskar detta och uppfinner ständigt nya medier (oftast fysikerna) för att vi ska kunna få allt starkare upplevelser. Det jag ser som en skrämmande framtid, är att tro, tyckande och andra humanistiska "sanningar" ska ligga till grunden för det samhälle som idag driver oss mot en katastrof...i skolan t.ex. är fortfarande religion, historia och samhällskunskap kärnämnen..men inte fysik, kemi och biologi. Hur kunde det gå så snett?

Lägg till kommentar