Vetandets värld i P1 har haft en serie om ekonomi som vetenskap som förra fredagen avslutades med en intensiv debatt mellan Olof Johansson-Stenman (professor i nationalekonomi) och Alf Hornborg (professor i humanekologi).
Här om veckan hade jag anledning att ta en titt på Uppsala universitets styrdokument (något vi anställda kanske inte gör så ofta som vi borde, med tanke på att dokumenten faktiskt ska styra oss. Åtminstone i princip). Läsningen var intressant: å ena sidan upprepas det gång på gång att universitetet ska samarbeta med näringslivet.
I en artikel i den trevliga tidskriften BioEssays skrev schweizaren Jacques Dubochet nyligen "vetenskap sysselsätter sig med frågan 'hur?' och filosofi med frågan 'varför?' ".
Jag blev i våras kontaktad av Forskning & Framsteg som undrade ifall jag kunde tänka mig att vara en av de 20 forskarbloggarna. Jag tyckte det lät riktigt spännande och annorlunda och tackade ja. Flera gånger har jag satt igång med att skriva men jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat tänka mig att det skulle vara så svårt. Inte själva skrivandet i sig, men att släppa från sig en text som inte behöver innehålla vetenskapliga referenser, där man plötsligt får TYCKA saker och ting utan att ha bergfasta belägg för det.
Idag för precis 150 år sedan, den 30 juni 1860, utspelade sig i Oxford den kanske mest berömda debatten i vetenskapshistorien.
Huvudmotståndare var amatörornitologen Samuel Wilberforce och zoologen Thomas Henry Huxley och ämnet den nyligen publicerade boken ”On the Origin of Species” av en viss Charles Darwin. Men eftersom forskning ännu inte var en helt professionaliserad verksamhet var Wilberforce inte enbart ornitolog utan främst anglikansk biskop, och därför har dispyten blivit symbol för den förmodade striden mellan kyrkan och vetenskapen.
