Annons

Internationella "planeten jordenåret" IYPE

Författare: 

Publicerad

2008-03-02
Nyligen invigdes det ”Internationella planeten jordenåret IYPE” vid UNESCO i Paris. Detta är ett globalt initiativ som syfter till att lyfta fram geologins roll för alla våra viktiga samhällsfrågor. Mer information om initiativet hittar du IYPE. IYPE är indelat i 10 olika cetrala teman: Hälsa, Klimat, Grundvatten, Haven, Jordmånen, Jordens inre, Megastäder, Risker, Naturresurser och Livet. Här på FoF-bloggen bloggas det ju kring dessa teman, men ofta ur andra vetenskapliga synvinlar än den geovetenskapliga. HÄLSA är ofta ur det geovetenskapliga perspektivet behandlat inom forskningsområdet Medicinsk geologi. T.ex har arsenikförgiftning från grundvatten en direkt koppling till berggrunden.KLIMAT-frågan ur ett geovetenskapligt perspektiv kan vara att beslysa de långsamma naturliga klimatvariationer som bl.a beror på kol-cyklen och silikatvittring, dvs jordens förmåga att binda CO2 i berggrunden.GRUNDVATTEN och tillgången till grundvatten av god kvalitet kommer att vara en stor samhällelig fråga i framtiden. De hydrogeologiska förutsättningarna geovetenskapens bidrag.HAVEN som på många sätt utgör förutsättningen för livet, som vi känner det, är kanske våra minst utforskade områden på jorden. Havsbotten och kontinentalsockeln är områden där den maringeologiska forskningen tar sitt avstamp.JORDMÅNER är ur livemedelsförsörjningssynpunkt viktiga resurser. Förståelsen för hur dessa bildas, dess sammansättning och kvalitet är också ett viktigt forskningsområden inom geovetenskapen.JORDENS INRE är planeten jorden dynamo och är orsaken till många olika typer av naturkatastrofer som t.ex jordbävningar, vulkanutbrott och tsunamis. Geovetenskapen har en central roll att spela för förståelsen av dessa processer och därmed hur vi kan minimera riskerna.MEGASTÄDERNA blir fler och fler och jordens befolkning blir alltmer urbaniserad. Geologins spelar här en viktig roll för infrastrukturell planering, vägbyggen, undermarkskonstruktioner och markanvändning.RISKER så som vi i Sverige känner dem är i allt väsentligt kopplat till skred och ras. Det senaste exemplet är skreden i Bohuslän. Här spelar också geologin en viktig roll för att kunna förutse riskområden och planera för rätt infrastruktur.NATURRESURSER i form at mineral och metaller är en förutsättning för vår civilisation. Ett hållbart utnyttjande av dessa resurser är ett av de största geovetenskapliga forskningsområdena.LIVET slutligen och sambandet mellan geologin och livets utveckling är en forskningsfält som växer och geo-biosfärforskning blir alltmer central i vårt samhälle. Det mest kända exemplet är kanske frågan om liv på Mars.Under året återkopplar jag till dessa teman här på bloggen så håll koll framgent!Pär Weihed

Kommentera:

3

Dela artikeln:

Kommentarer

Tack för den välskrivna och intressanta metallartikeln som du hänvisar till i ditt inlägg. Den visar hur beroende vi är av metaller. Och att det är svårt att nå fram till det kretsloppssamhälle som politikerna talar så mycket om. För i ett verkligt kretsloppssamhälle kan det väl inte förekomma någon gruvbryting? Det man måste ta i beaktande är inte bara hur mycket det finns kvar att brya av olika malmtillgångar, och hur man ska få dem att räcka länge. Det är också viktigt, särskilt i vissa fall, hur man lyckas ta hand om förbrukad metall, så att den inte ens i ett långt tidsperspektiv hamnar i miljön på ett okontrollerat sätt. Vi bör särskilt försöka minska användningen av de metaller som det är svårt att återanvända.Intresset för prospektering och gruvbryting verkar att vara på topp. Sveriges Geologiska Undersökning http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/tjanster/kart-tjanst_start.h... har t.o.m. gjort sin databas över mineralförekomster på engelska för att locka hit utländska företagare. Av SGUs remissvar tycks framgå att man vill låta möjligheter till gruvbrytning ha företräde framför naturvårdsingtressen; se exempelvis http://www.sgu.se/sgu/sv/om_sgu/remisser/2003/01-1202-2003.htm. Jag tycker att vi här står inför svåra avvägningsproblem, som jag inte är säker på att våra politiker har tillräcklig kläm på. Liksom när det gäller klimatfrågan är det viktigt att man söker långsiktiga lösningar, inte sådana som maximerar mandatperiodens tillväxt.

Tack för synpunkter!Det är naturligtvis viktigt att betrakta vår användning av metaller ur ett kretsloppsperspektiv eller om man så vill hållbarhetsperspektiv. Jag vill då gärna understryka att metallerna som vi använder är grundämnen som naturligtvis inte förstörs av människans användning utan på ett eller annat sätt återförs till naturen via olika kretslopp. Detta får flera konsekvenser:1. Den allmänna uppfattningen att gruvbrytning av metaller är något ändligt och icke förnybart är i princip rätt, men det beror på i vilken skala man betraktar gruvbrytningen. Enskilda fyndigheter tar förstås slut men begreppet malm är ett ekonomiskt begrepp som innebär att man bryter det som är ekonomiskt brytvärt. Detta i sin tur innebär att beroende på priset på metaller på markanden (idag väldigt högt på de flesta metaller och därav den omfattande prospekteringen som pågår) kan fyndigheter med olika halt och tonnage brytas. Man kan därför säga att tillgången på metaller i princip är obegränsad (man kan göra en beräkning av tillgången av metaller i jordskorpan ned till ca. 4-5 km djup vilket är det djup som för närvarande är möjligt att bryta på), se tabell 4 i min artikel i Geologiskt Forum (http://www.ltu.se/polopoly_fs/1.16669!weihed%20geol%20forum%2051.pdf). Det är till och med så att de flesta metaller finns i havsvatten i låga koncentrationer så om priset bara är tillräckligt högt kan även metaller utvinnas ur havsvatten (guld t.ex som förekommer i ppb-koncentrationer).2. Din iaktagelse att metaller hamnar i miljön på ett okontrollerat sätt, via "felaktiga" kretslopp (min komm.) är helt riktig. Metaller förekommer ju dock som bekant också naturligt i miljön, oftast komplexbundna i oxid eller sulfidmineral eller silkater. Metaller är toxiska i vissa miljöer och halter men ofta nödvändiga för människan i andra halter. Det är därför viktigt brytning av metaller görs under kontrollerade former och på ett ansvarfullt sätt, och att avfall minimeras och lagras på ett miljömässigt bra sätt. Där är Sverige mycket långt framme och på många sätt ett föredömme.3. Återanvändning eller "recycling" är också ett viktigt sätt att minska utnyttjandet av oexploaterade resurser. Detta är ett stort forskningsområden och faktum är att för flera metaller är nu återanvändningen större än gruvproduktionen. Betänk dock att vi ständigt blir fler och fler människor så en gruvproduktion kommer att behövas för alla metaller inom överskådlig framtid. Boliden t.ex tar till vara ca. 2 ton guld ur elektronikskrot årligen vilket är lika mycket som de bryter i sin Aitikgruva utanför Gällivare.4. Ersättningsmaterial blir viktigare och viktigare och vi fasar ut metaller som påverkar vår miljö alltför negativt. Exempel på detta är t.ex Pb-tillsats i bensin som försvunnit i västvärlden, arsenik som impregnerings och bekämpningsmedel och kvicksilver som väl nu totalförbjuds inom EU. Dessa metaller hade tidigare alla en omfattande användning i det industrialiserade samhället. Det är ändå viktigt att poängtera att äver ersättningsmaterial består av någonting som måster produceras och i vissa fall är även dessa "ändliga" resurser.5. Intresset för prospektering är för närvarande stort i Sverige, både från nationella och internationella företag. Anledningarna är flera, men främst höga metallpriser och god geologiskt potential för väldigt många metaller. Samhällets behov av metaller måste naturligtvis alltid vägas mot andra aspekter, framförallt miljöpåverkan. Här blir det som du säger avvägningsproblem som bör ha långsiktiga lösningar och som du också helt riktigt säger inte vara beroende av populistiska politiska beslut. I detta sammanhang finns också något som vi kallar för "NIMBY"-effekten, dvs "det är bra med metaller, men de skall inte brytas hos mig (Not In My BachYard). Jag tycker därför var och en av oss som använder alla de metaller som bryts i gruvor runt om i världen måste ställa oss frågan om vad som är etiskt/moraliskt i ett större perspektivt.

Jag håller med dig, och särskilt håller jag med om att vi inte får systematiskt överlåta den miljöfarliga verksamhet vi är beroende av på andra länder.Detkan också noteras att en del av den metallnedskräpning man har i miljön inte kommer från metallgruvor. Ett sätt att följa hur metallmiljön förändras under lång tid är att analysera trädens årsringar. Vanadin är visserligen ett oumbärligt näringsämne för växter, men behövs bara i mycket små mängder. Vid en analys av årsringar i gran i nordöstra USA fann man att halten av vanadin ökade ungefär 170 gånger från årsringar bildade 1901-1910 till årsringar bildade 1971-1980. Mangan däremot ökade bara 1,7 gånger och exempelvis barium inte alls. Ökningen av vanadin beror inte på gruvbrytning utan kan hänföras till förbränningen av petroleum, som innehåller detta grundämne.Lars Olof Björn

Lägg till kommentar