Pravda rules

Publicerad

Fördriver en kort paus i arbetet med att först bläddra i Högskoleverkets nyhetsbrev ”Nyheter och debatt”, sedan Malmö högskolas tidskrift ”Praktik och Teori”. I det förstnämnda bladet får man som vanligt veta mängder om (numera avgående) kansler Sigbrit Franke. ”Sigbrit – synlig, tydlig, djärv”, står det på omslaget, och i tidningen skrivs det mycket om hennes stora insatser och personlighet. Jag har ofta tänkt på gamla Romania Liberas layout när jag läst ”Nyheter och Debatt” – Franke är nästan lika framträdande som Ceauçescu var i den gamla kommunisttidningen. Även den nya kanslern, Anders Flodström, porträtteras omfångsrikt, vilket ställer i utsikt att den redaktionella policyn bibehålls i framtiden.Malmö högskolas tidskrift är inte så personfixerad, men den ständigt lika glada och käcka andan kväljer mig likafullt. I artikel efter artikel får man veta hur fint det är med Malmö och Malmö högskola, hur glad och öppen staden är, hur nydanande och kreativa alla människor är som jobbar vid högskolans institutioner. På det trendigt svartvita omslaget blickar två tjejer ut mot framtiden i en Pravdalik estetik.Pravdajournalistisken gick definitivt inte under med Östblockets fall. Dess förljugna anda – historieförfalskning, personkult och förtigande av dåliga nyheter – lever i bästa välmåga i de många nyhetsbrev som flödar över oss som jobbar i offentliga organisationer, med syftet att övertala oss om att vi arbetar i den bästa av världar med goda och visa ledare och med eftersträvansvärda exempel på ”månadens arbetare”. Det är i själva verket denna journalistik som kallas för ”kommunikation”.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor