Annons

Kuriöst fynd ändrar inget

Författare: 

Publicerad

2004-10-28
Det uppseendeväckande fyndet av en pytteliten hominin på Flores är naturligtvis en stor upptäckt. Men att påstå, som många gör, att detta tvingar fram en omskrivning av vår egen arts historia (fylogen) är en väldig överdrift. Att det finns små restpopulationer kvar av i övrigt utdöda arter är inget konstigt. Inte heller är det överraskande att även Homo-arter lyder de ekologiska imperativen och utvecklas till dvärgformer på isolerade öar.Ett kuriöst fynd utan minst tvivel - men inte ändrar det på några grundläggande principer eller på generella bild av vår egen arts förhistoria.

Kommentera:

3

Dela artikeln:

Kommentarer

Jag läste i National geographic för ett par år sedan om adaptiv radiation (tror jag det hette). Det gick ut på att en art med ett visst "nytt" särdrag (t.ex. tvåbenthet) differentierar sig till nya arter, varav flera grenar dör ut och bara en eller kanske ett par finns kvar. Någon hade gjort en sådan beräkning på människosläktet och kommit fram att det borde finnas 16 grenar som inte överlevt.

Adaptiv radiation betyder att en art splittras upp i två eller flera dotterarter med olika anpassningar. Det klassiska exemplet är darwinfinkarna på Galápagos, som blivit cirka 15 stycken ur en enda ursprungsform. Något behov av "nytt särdrag" finns inte för att en sådan radiation skall sätta igång. Du har alldeles rätt i att många arter kommit och gått under tiden från människolinjens separation från schimpanslinjen (för ca 7 milj år sedan); din siffra 16 kan mycket väl vara rätt, andra skulle säga fler, och andra färre. Alla dessa arter är inte våra direkta föregångare. Inom människolinjen finns några anpassningar, som kan beskrivas som "nya särdrag": tändernas form, hårlösheten, tvåbentheten och sist men främst den överdimensionerade hjärna som gör att jag kan knåpa ihop det här och du kan läsa det. För fem år sedan gav jag ut en bok som heter "Savannliv" och som du kanske skulle ha utbyte av. Finns på närmaste bibliotek, hoppas jag, däremot inte längre i bohandeln.

En kort text med viktiga synpunkter på "mikropygméerna" på Flores finns att läsa i Science 306 (17/12 2004) s 2047 - 8. Författaren är Jared Diamond - känd för att veta vad han talar om.

Lägg till kommentar