Annons

Hjärnbruk

Hjärnbruk är Forskning & Framstegs avdelning med gåtor, klurigheter och logiska knep och knåp.
Redaktörer för hjärnbruken är Björn Gustafsson och Björn Fjæstad.
Nedan finns Forskning & Framstegs hjärnbruk listade i tidsordning.

Fem kluriga klassiker

Vissa gåtor är eviga, bland annat därför att de är lagom svåra.

PÅ TAVLAN

Hemma hos Ulla undrar en besökare vem den unga damen på målningen över soffan är.

– Åh, svarar Ulla, den porträtterades mor är min mors enda dotter.

Vem är avbildad på tavlan?

PÅ BONDGÅRDEN

Sandor ska ge kalvarna 4 deciliter mjölk vardera, varken mer eller mindre. Men mjölken finns i ett 10-literskärl, och de enda två mått han har rymmer 3 respektive 5 deciliter.

Hur ska han mäta upp 4 deciliter mjölk?

PÅ BUSSEN

Bodil löptränar till jobbet varje morgon och åker buss hem. Hon arbetar nära en busslinje som går åt båda håll i en stor ring, och hennes bostad ligger på precis motsatt sida av cirkeln. Hon kan alltså ta bussen åt vilket håll som helst och ändå komma hem lika fort från jobbet, vilket gör att hon alltid tar den första buss som kommer. Bussarna går åt båda hållen i 10-minuterstrafik, vilket borde resultera i att hon i genomsnitt kommer att ta bussen varannan gång åt ena hållet och varannan åt andra. Men Bodil har märkt att hon fyra gånger av fem hamnar på bussen som går åt ena hållet.

Varför blir det så?

PÅ HÄSTRYGGEN

I en medeltida saga säger den gamle kungen Botholf att en omvänd ridtävling ska avgöra vilken av tvillingsönerna som ska ärva riket. Vinnare är den av de två vars häst kommer sist upp till toppen av en kulle i närheten. Den ene tvillingen kastar sig då upp på hästryggen och rider i sporrsträck till kullens topp.

Varför gjorde han så?

PÅ VÄGEN

Sixten kör bil från bostaden till fritidshuset med en släpvagn fullastad med glas och porslin. För säkerhets skull kör han långsamt – genomsnittshastigheten blir bara 25 kilometer i timmen. Han kopplar av släpvagnen på nolltid och vänder åter hemåt.

Hur fort måste han köra på hemvägen för att få en snittfart på 50 kilometer i timmen för hela färden fram och tillbaka?

PÅ TAVLAN

Hemma hos Ulla undrar en besökare vem den unga damen på målningen över soffan är.

– Åh, svarar Ulla, den porträtterades mor är min mors enda dotter.

Hjälp telefonintervjuaren Brita att sköta sitt jobb

Hjälp telefonintervjuaren Brita att sköta sitt jobb

Lös gåtan: Hur gamla är de som bor i huset?

Med början för precis 50 år sedan och under 30 år framåt genomfördes så kallade folk- och bostadsräkningar i Sverige vart femte år. Då registrerades antalet bostäder i landet, antal boende i varje hushåll, personernas ålder och yrke, hur man tog sig till jobbet, hushållets inkomster och en del andra uppgifter.

Men folk- och bostadsräkningarna var inte alltid så populära hos allmänheten, och det var inte minst därför som de småningom upphörde. Svarsfrekvensen på de utskickade formulären sjönk för varje gång. Därför gjordes telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av hushåll som inte hade lämnat in sina blanketter, trots att det var obligatoriskt, för att åtminstone få reda på antalet personer i hushållet och deras ålder.

Just den här morgonen år 1990 ska intervjuaren Brita ringa till en angiven gatuadress i grannstaden. Av personen som svarar får hon strax veta att det bor tre personer i huset.

Ibland brukade vissa personer ta tillfället i akt att skoja lite med intervjuarna, så när Brita frågar hur gamla de tre är, får hon svaret att produkten av deras åldrar, det vill säga deras åldrar multiplicerade med varandra, är 225, och att summan av åldrarna är densamma som husets gatunummer.

Brita vill gärna ge igen med samma mynt, och efter att ha tänkt efter ett litet tag frågar hon:

– Gissar jag rätt om jag säger att du och en annan person i hushållet är jämngamla?

Och då skrattar den tillfrågade och svarar: – Nej, verkligen inte!

– Tack så mycket, då har jag fått reda på det jag behöver, säger Brita och lägger på luren.

Vad var det för ålder på de tre personerna i hushållet?

Med början för precis 50 år sedan och under 30 år framåt genomfördes så kallade folk- och bostadsräkningar i Sverige vart femte år.

Hur ska Eva-Lill placera siffrorna?

Hur ska Eva-Lill placera siffrorna?

Hennes skrivbordsprodukt ser ut att gå om intet.

Eva-Lill håller på att tillverka datumklossar för sitt hemmakontor. Hon har sågat ut två stora snygga kuber i lärkträ som ska stå på skrivbordet, och nu ska hon skriva dit siffror så att de två klossarna kan visa alla datum från och med 01 till och med 31. Exempelvis tänker hon sig att den 1:a och den 30:e i månaden visas så här:

Men så upptäcker hon att uppgiften var svårare än hon tänkt sig. Hjälp henne att välja siffror till kubernas sidor så att evighetskalendern fungerar! Tärningarna kan förstås byta plats, och alla sex sidorna på båda tärningarna kan numreras.

Eva-Lill håller på att tillverka datumklossar för sitt hemmakontor.

Vad vet du om vargar?

1. Ungefär hur många vargar finns det i Sverige?

a) 200

b) 400

c) 800

2. Hur många vargar fälldes i licensjakt 2010?

a) 8

b) 28

c) 68

3. Vilket är världens vargrikaste land?

a) Rumänien

b) Ryssland

c) Kanada

1. Ungefär hur många vargar finns det i Sverige?

a) 200

b) 400

c) 800

2. Hur många vargar fälldes i licensjakt 2010?

a) 8

b) 28

c) 68

Hjälp Maja sätta yrken på verktygen!

Äldre och nyare föremål ligger huller om buller

I Hembygdsföreningens gamla skjul finns ett bås med ett dussin verktyg som under årens lopp skänkts till föreningen. Maja, som råkar vara teknikhistoriker till yrket, har i uppgift att ordna samlingen. På verktygen sitter lappar som anger deras beteckningar, och i en pärm har hon har hittat en lista över vilka yrken de personer haft som bidragit till föreningen på olika sätt.

Men det finns inte någon uppgift om vilka yrken som de olika verktygen hört till. Sällan har det varit svårare att få alla rätt, men försök hjälpa henne!

1. Skrodpuns

  1. Guldsmed. X. Repslagare. 2. Arkitekt.

2. Plantolk

  1. Revisor. X. Konferensarrangör. 2. Metallarbetare.

3. Brochette

  1. Finsmed. X. Domare. 2. Kock.

4. Läskstång

  1. Sättare. X. Utsättare. 2. Soldat.

5. Snörslå

  1. Elektriker. X. Herpetolog. 2. Filosof.

6. Dorn

  1. Journalist. X. Plåtslagare. 2. Entomolog.

7. Krumcirkel

  1. Tolk. X. Urmakare. 2. Statistiker.

8. Valkarstång

  1. Bonde. X. Reklamtecknare. 2. Textilarbetare.

9. Exoftalmometer

  1. Optiker. X. Saltmätare. 2. Pråmdragare.

10. Goniometer

  1. Gynekolog. X. Ortoped. 2. Clown.

11. Stickel

  1. Proffsboxare. X. Personaladministratör. 2. Gravör.

12. Hypsometer

  1. Pilot. X. Programmerare. 2. Skogsmästare.

13. Statsapparat

  1. Korgmakare. X. Ljussättare. 2. Ämbetsman.

I Hembygdsföreningens gamla skjul finns ett bås med ett dussin verktyg som under årens lopp skänkts till föreningen.

Hjälp Sofia planera transplantationerna!

Hjälp Sofia planera transplantationerna!

Lös gåtan: Vilka familjer ska byta njure med vilka?

När en njure transplanteras från en person till en annan är det viktigt att matcha donatorns och mottagarens immunsystem. Om det inte går att hitta en passande donator inom familjen, kan det bli långa väntetider. Men ibland ser vårdpersonalen att någon testad familjemedlem i stället skulle passa som donator till en njursjuk i en helt annan familj.

Just nu sitter sjuksköterskan Sofia och tittar på ett diagram som ser ut som ett pariserhjul. Hon har bland alla sina data lyckats hitta ett kluster av fjorton familjer där det finns flera inbördes bytesmöjligheter. Varje fyrkant visar en familj där det inte visat sig möjligt att hitta en njurdonator inom familjen, men för vilken det finns minst en annan familj som har en lämplig donator och där denna andra familj har en njursjuk person som kan få en passande njure från den första familjen.

Exempelvis finns i familjen Aven en njursjuk person som kan få en njure från en frisk person i familjen Knäcke, som i sin tur har en njursjuk medlem som kan få en njure från en frisk person i familjen Aven. Familjen Aven kan inte byta njure med någon annan familj, medan familjen Knäcke också kan göra det med familjen Hemlock.

  1. Hur ska Sofia arrangera bytena så att den njursjuka personen i samtliga fjorton familjer kan få en ny njure?
  2. Vilken är det sämsta möjliga bytesschema som Sofia kan göra?
  3. Några av familjernas namn verkar lite konstiga. Vad är den gemensamma nämnaren? Hur hör vart och ett av fjorton namnen dit?

När en njure transplanteras från en person till en annan är det viktigt att matcha donatorns och mottagarens immunsystem.

Hjälp Charlotte med kostnadskalkylen!

Hjälp Charlotte med kostnadskalkylen!

Lös gåtan: Hur bokstäver blir siffror i offerten

Charlotte, ekonomichef på skyltfabriken Synas & Ses, håller på med en kostnadskalkyl. Fabriken har hittills bara tillverkat neonrörsbokstäver enligt alfabetet nedan (se A), men nu har en kund beställt lite speciella siffror (se B) som ska utvisa åtta olika ingångar i en stor lagerbyggnad.

Charlotte vet att vissa bokstäver är krångligare att tillverka än andra och därför dyrare. Hon har börjat ana att alla bokstäverna utom våra svenska Å, Ä och Ö kan böjas och sträckas att bli till någon av de åtta siffrorna, vilket skulle göra att samma utgångsmaterial kan användas. Om det stämmer vore det enkelt för henne att ge kunden en offert.

Exempelvis kan R göras om till 6, enligt bilden (se C). Men frågan är vilka siffror och bokstäver som i övrigt motsvaras av varandra.

  1. En annan bokstav än R kan också göras om till 6. Vilken?
  2. Var och en av B, C, D och E kan böjas och sträckas till var sin unik siffra. Vilka?
  3. Vilka siffror kan man göra av de lite mer ovanliga bokstäverna Q och X?
  4. Vilken siffra kan åstadkommas av flest bokstäver?
  5. Vilken eller vilka siffror kan bildas av endast en av bokstäverna?

Charlotte, ekonomichef på skyltfabriken Synas & Ses, håller på med en kostnadskalkyl.

Mest pengar och minst pengar

Mest pengar och minst pengar

Lös gåtan: Växlingsproblem i Kalifornien

Eivor och Dolfa är på vetenskaplig konferens i San Francisco och tar en välförtjänt paus vid läskautomaten i hotellfoajén.

– Har du växel på en dollar? undrar Eivor.

– Hm, svarar Dolfa och petar runt bland mynten i sin portmonnä. Jag har mer än en dollar i småpengar, men jag kan ändå inte ge dig exakt växel på en dollar.

1 Vad är det mesta pengar Dolfa kan ha i de vanligaste amerikanska myntslagen (1, 5, 10 och 25 cent) utan att kunna växla en dollar?

2 Om det hade funnits mynt för 1, 2, 5, 10, 20, 25 och 50 cent, hur mycket pengar kunde Dolfa då ha haft utan att kunna växla en dollar?

– Nu har jag faktiskt ett annat växlingsproblem, säger Eivor när de har satt sig ner på en soffa i foajén. Fast med papperspengar i stället: 1, 2, 5, 10, 20 och 50 dollar.

3 Hur mycket pengar kan Eivor ha i amerikanska sedlar och ändå inte klara av att växla en 100-dollarssedel?

– Men titta på mig då, säger Dolfa. Här sitter jag med ett antal 10-centare i ena handen. I andra handen har jag samma totala värde och lika många mynt men bara 1-centare och 25-centare.

4 Vad är det minsta värde Dolfa då kan ha i vardera handen?

Eivor och Dolfa är på vetenskaplig konferens i San Francisco och tar en välförtjänt paus vid läskautomaten i hotellfoajén.

– Har du växel på en dollar? undrar Eivor.

Vad vet du om fosforkrisen?

A. Den kommande knappheten på fosfor kan orsaka

1 Sänkt havsyta.

X Överbefolkning.

2 Matbrist.

B. De största kända fosforreserverna finns i

1 Norge.

X Västsahara.

2 Australien.

C. Fosfor utgör "ryggraden" i

1 DNA.

X PVC.

2 GHB.

A. Den kommande knappheten på fosfor kan orsaka

1 Sänkt havsyta.

X Överbefolkning.

2 Matbrist.

B. De största kända fosforreserverna finns i

1 Norge.

X Västsahara.

Sidor