Annons

Kommenterat

Dubbdäck eller inte – ett enkelt val som är svårt att acceptera

Sammanfattningen är bra och helt rätt.
Redan på slutet av 60 - talet i däckdubbarnas nationella inträde genomfördes mångårig forskning för att finna optimala stenmaterial för att reducera dubbslitaget på det statliga vägnätet
Som nämns var porfyren det mest optimala stenmaterialet för att reducera förväntade slitaget
Under 1990-talet visade det sig att problem uppkommit genom polering av asfaltbeläggningens ingående
stenmaterial så att friktionsproblemet uppstod.
Flera forskningsrapporter på detta område finns att finna hos tidigare Vägtekniska institutet (VTI).


Svart hål trotsar teorierna

Jag har länge misstänkt att det var något lurt med Big Bang-teorin. Kan det vara så att gigantiska svarta hål till slut resulterar i Big Bangs och att Universum är oändligt? För vad befinner sig annars bortom universums yttre gräns?


DNA-hårddisk kan lagra data i en miljon år

Problemet med att lagra information på hårddiskar är att kodningsspråket förändras under tiden. Detta är ett reellt problem som bland annat tagits upp i en artikel i [DN](http://www.dn.se/ekonomi/internets-pappa-varnar-for-digital-medeltid/). Därför är det svårt att tänka sig att det skulle vara speciellt användbart. Men intressant ändå!


Katter sprider parasit i hjärnan

Sex utan skydd och att åka båt utan flytväst är trevligare, lite farligare men trevligare. ;-)
Katter är duktiga på att minska förekomsten av skadedjur som kan sprida andra smittor.


Stadsbornas mat blir närodlad i extrema växthus

Hur pollineras växterna i vertikala växthus?? Jag får då inga tomater när insekterna uteblir.


Människan utarmar biosfären som aldrig förr

Intressant artikel. Att vi nått in i kritiska zoner för jordens biosfär på flera områden när det gäller vårt levnadssätt är inte någon nyhet.
Tyvärr verkar de åtgärder som sker vara alltför långsamma och för små.
Med fortsatt utveckling som nu, så kommer vi människor vara utdöda inom ett par hundra år, tillsammans med 90% av alla andra arter.
Den stora frågan är vad som sker på forskningsfronten när det gäller vårt beteende som grupp, lokalt, land för land och globalt.
Människan har den unika förmågan bland djur att kunna förstå ett skeende som ligger långt borta i framtiden och ändå sitter skygglapparna på.
Varför är det så och vad kan göras för att råda bot på det?
Hur många alarmerande rapporter som helst kan publiceras, men om inte det kollektiva medvetandet, vårt tänkande som ras kan förändras, så kommer vi passera punkten där ingen återvändo finns. Men hur gör man det?


Storbråk hotar Europas hjärnforskning

Att EU ger mycket makt till några få i deras prioriterade forsknings projekt beror nog på att man haft dålig erfarenhet av projekt med mer spridd maktfördelning, exempelvis ITER.

På något sätt måste ett så här stort forskningsprojekt organiseras och styras.
Någon måste ges ett övergripande ansvar och se till att ingen gör jobbet dubbelt och att resultaten presenteras på ett sådant sätt att alla kan ta del av vad andra gör så att arbetet kan fortskrida.
Detta kräver en central styrning, det finns inga andra vägar.

Förvisso borde projektet haft en färdig plan för organisationens konstruktion och informationsflöden i den projekt brief som låg till grund för anslagsansökan.
Men troligen har något varit oklart vilket ledde till konflikter.

Utifrån betraktarens synvinkel anas en tvist som borde kunna biläggas om parterna kan enas om vilka resultat som krävs för framgång.
Gissningsvis bör problemformuleringen utgå från Ja och Nej teser.

Exempelvis. Fråga: Är hjärnans minne konceptuerat, alltså delar in liknande minnen i ett och samma koncept där bollar, jordklot och solen hamnar under samma koncept utifrån geometri.

Det kan säkert finnas andra sätt att angripa problem men om man skall kunna sammanlänka proteiners funktion med en datorsimmulering så behövs enkla resultatgränssnitt vid redovisningen.
Kongnitionsforskningen skulle alltså ha problemformuleringar som direkt kan överföras till algoritmkonstruktion och datorprojektet.
Uppnås dessa synergier så kan alla resultat sammanlänkas och presenteras på ett överskådligt sätt i en datormodell av hjärnan.

Harald Wallin, Karlstad den 20 Februari 2015


Långsamt ljus i vakuum

Fantastiskt resultat.
Att ljus med olika polarisation, plant eller cirkulärpolariserat (besselstråle) utbreder sig med olika hastighet i vakuum är ett resultat som troligen förtjänar en hel del uppmärksamhet.

Vad forskarna nu borde göra är att utifrån experiment förutsättningarna som beskrivs i artikeln undersöka hur ljusetsvåglängder eventuellt påverkar utbredningshastgigheten i vakuum.

Gissningsvis är cirkulärpolariseratljus eller besselstrålens deceleration i vakuum även kopplat till ljusetsvåglängd.
Det skulle i så fall betyda att besserstrålens och ljusetsutbredningshastighet i vakuum också är beroende av våglängden.

Om forskarna utifrån förutsättningarna i experimentet som beskrivs i artikeln visar att ljusets hastighet i vakuum är beroende av våglängd, då skulle man med säkerhet kunna tala om ett riktigt vetenskapligt genombrott som troligen aspirerar på ett Nobelpris.

Harald Wallin, Karlstad den 20 Februari 2015