Kommenterat

Medvetandet - kommer vi att förstå det?

Behövs det någon förklaring. - Tydligen räcker det med att materien är tillräckligt komplex och värlorganiserad för att medvetande skall manifestera sig - eftersom vi själva består av enbart (?) materia och är medvetna - och då ligger det ju nära till hands att anta, att medvetande finns överallt där det finns ett skeende. - Styrkan i medvetandet beroende då av graden av välorganiserad komplexitet. - Som ett tips åt dem som vill skapa artificiell intelligens.


Medkänsla och empati är inte samma sak

Den egna gruppen är viktig och empati är viktigt eftersom den begränsar oss så att vi inte bränner ut oss. Människan är inte menad att ha empati för större grupper människor det kan vara evolutionärt. Samhället är det som behöver ändrad mer än att lära människor medkänsla. Ju förr vi förstår detta desto fortare kan vi minska utbrändheten.


Medvetandet - kommer vi att förstå det?

Med ”cognitive closure” menar ju McGinn att vi människor har liknande svårigheter att förstå medvetandet som en ekorre har att förstå kvantmekaniken. Men liknelsen haltar eftersom vi människor dels har tillgång till språk, dels till formella system som matematiken, där vi kan formulera naturlagar och samband och härleda konsekvenser utifrån dem. Med dessa hjälpmedel tillgängliga kan vi hantera det mesta och inte råka ut för den ”kognitiva slutenhet” som drabbar ekorren. Min poäng är att det dock finns system som är så komplexa att de har emergenta egenskaper, som alltså inte kan reduceras till beståndsdelarna. De emergenta systemen är lika fysiska som andra system, de består också av vanlig materia och följer naturlagarna, men vi kan inte formulera teorier för dem. Hit hör medvetandet. Vi kan inte reduktionistiskt förklara hur emergenta mentala, subjektiva fenomen uppstår ur materia.

Inom mitt eget område, plasmafysiken, beskriver vi dynamiken hos system med en miljard gånger fler komponenter (joner och elektroner) än hjärnans 100 miljarder neuroner men som tur är räcker det med att vi behandlar kollektiva klusterbeteenden hos plasmat för att vi ska förstå vad som händer. Hjärnan har den ytterligare komplexiteten att inte enbart kluster av neuroner utan även enskilda neuroners beteende kan vara avgörande för enskilda tankeprocesser.

Men självklart ska vi fortsätta att studera hjärnan för att lära oss mer om enskilda, grundläggande processer som minnets funktion, upplevelse av stimuli, kognitiva egenskapers lokalisering etc. De ”neurala korrelaten till medvetandet” (NCC på engelska) som vi då kartlägger kan vara av stor vikt inom medicinen.     

Vad är det då för vits att konstatera att medvetandet inte kan förstås? Det finns två viktiga anledningar. För det första läggs mycken möda ned av filosofer för att dyrka upp ”mind-body problemet”. Insikten att emergens sätter stopp för den möjligheten innebär att filosofer kan använda sina krafter på andra problem. Här finns det likheter med hur matematiker före Gödel angrep komplexa problem som senare visade sig vara olösbara. För det andra är det så att konstaterandet att vi inte kan lösa mind-body problemet öppnar för viljans frihet. Anledningen är, som jag konstaterar i min artikel, att om individens beteende vore epistemiskt beräkningsbart eller simulerbart så vore beteendet också deterministiskt förutsägbart.


Sagan om inaveln och vargen

Skandinaviska vargar, vad är det? De "vargar" som finns i Sverige och Norge utgör en randpopulation till den ryska och är ingen specifik art som därigenom skulle åtnjuta särskilt intresse. Vidare har vi tillräckligt med utbyte. Allra helst sett mot att själva beräkningen om inavelsgrad och behov av förnyelse bygger på en felaktig modell. Läs Dag Lindgrens utredning kring detta.


Sagan om inaveln och vargen

Vargen i Italien tillhör samma art som den varg som finns i Skandinavien. Viss storleksskillnad finns inom arten, mest markant är att vargarna i Nordamerika kan bli betydligt större än de i Europa. I stort sätt alla vargar i Europa tillhör en gemensam population som fått kontakt med varandra på senare tid. Till viss del är de 2000 spanska vargarna lite isolerade, men de har å andra sidan inte genomgått samma genetiska nålsöga med utrotning som de Skandinaviska vargarna. Det är också de Skandinaviska vargarna som utmärker sig genom att vara mest isolerade. Det finns alltså, genom det genetiska utbytet mellan delpopulationer av varg i Europa, ingen grund för att dela in dem i underarter (förövrigt en otydlig del av taxonomin).


Sagan om inaveln och vargen

Nej, jag tycker att du har fel. Vi har inte den genetiska insynen (vill vi?) så att vi kan gå in och säga vilket djur som är "genetiskt viktigt" på grund av någon specifik genetisk egenskap. Det som eftersträvas med det som kallas "genetiskt viktiga" djur är att de inte kommer från den inavlade Skandinaviska vargstammen. Fler invandrade djur i en individrikare (fler familjegrupper) Skandinavisk vargstam är det som kan leda till en långsiktig överlevnad av varg i Skandinavien. De behöver ha en kapacitet, genom genetisk mångfald, till att möta de utmaningar som framtiden kan ha i sitt sköte. Vilka dessa är kan vi inte veta idag. Det är biologi vi pratar om, inte "genetisk ingenjörskonst". Sådant begravde vi på 1940-talet.


Snabbkurs i världens utveckling

Jag fick uppfattningen att det som ligger till grund för allt välstånd går åt fel håll eller att det inte är hållbart i längden. Vi står inför en fortsatt befolkningsökning, miljöförstöring och vapenfixering. Samtidigt kommer vi inte kunna fortsätta med transporter i den omfattning som krävs för att hålla liv i den globala ekonomin, eftersom förnybar energi inte kommer kunna ersätta den fossila energin snabbt nog. Sol och vind kommer inte kunna skalas upp eftersom det krävs olja för att genomföra den omställningen. Atomenergi är inte politiskt möjlig eftersom den utbyggnad som krävs skulle öka antalet olyckor och terrorist/militära-mål. Miljöförstöring och brist på energi och kommer att tvinga världen till ett nytt ekonomiskt system där det inte finns plats för 10 miljarder människor som lever på dagens nivå av resursslöseri och tillväxtberoende. Vi kan antingen byta ekonomiskt system frivilligt före 2050 eller svälta när vi tvingas till det. Notera att resursbrister har redan nu börjat skapa krig och massflykt i de mest överbefolkade länderna sett till kvarvarande naturresurser. Till exempel de länder där befolkninsökningen ökat samtidigt som inkomster från olja minskat när nationell oljeproduktionstopp passerats. Många av de redan drabbade länderna var del av den Arabiska våren, vilken startade när regimerna i dessa länder inte kunde bevara lugnet när oljeinkomster började minska samtidigt som befolkningsökningen fortsatte exponentiellt. Syrien passerade sin oljetopp redan i mitten av 90-talet, men befolkningen ökade tills krig och flykt satte stopp 10-20 år senare. Samma mönster kommer att upprepas på global nivå de närmsta 50 åren.
Exponentiell ökning leder alltid till en populationsminskning till under den hållbara nivån, tills en ekologiskt hållbar balans infunnit sig på hållbar nivå. Hur många miljarder människor ska behöva offras innan människan inser vad som är hållbart och ekonomiskt sunt?
Det mest skrämmande är att vad som är en hållbar världsbefolkning minskar i takt med att vi förstör ekologi och skapar ett varmare klimat.


Katter sprider parasit i hjärnan

Om det är parasiten som driver musen till katten så kan den ju även driva människan till katten för att fortsätta att leva.