Annons

Notiser av Per Snaprud

Den amerikanska psykologen och hjärnforskaren Lisa Feldman Barretts ambitiösa bok om känslor känns irriterande på flera sätt. Det är delvis ett gott betyg. Författaren har lång erfarenhet av att studera människors känslomässiga reaktioner i laboratorieförsök. Hon är kritisk mot det hon kallar den klassiska bilden av känslorna. Den går ut på att hjärnan har klart avgränsade avdelningar för specifika känslor, och att känslorna i grunden är medfödda och automatiska reaktioner på yttre stimuli. Lisa Feldman Barretts beskrivning av den etablerade vetenskapen är något överdriven, nästan som en...
Det slumpade sig så att jag intervjuade en filosof i Budapest via Skype fredagen den 21 april. Samtalet bidrog till att jag dagen därpå deltog i March for Science, en manifestation till stöd för vetenskapen som arrangerades på 605 platser runt om i världen. I Stockholm tågade cirka 2 500 människor till ljudet av taktfasta trummor. Ett plakat fick mig att dra på munnen: ”Alternativa fakta är -1”, ett nördigt skämt riktat till alla som vet att -1 är ett imaginärt tal. Manifestationen bjöd på mängder av floskler om vetenskapens betydelse, liksom en och annan intern lustighet. Harmlöst, kan...
Japanska forskare har tagit reda på exakt hur nyckelpigor bär sig åt för att veckla ihop sina vingar. De ersatte en bit av den färggranna täckvingen hos nyckelpigor med genomskinlig plast och filmade förloppet, som tar ett par sekunder. Forskarna ser stora likheter med origami – konsten att vika papper till föremål i tre dimensioner. De hoppas att kunskapen ska utvecklas till nya sätt att konstruera allt från fläktar och paraplyer till solpaneler på satelliter i rymden. Källa: PNAS . Nyckelpigan till vänster har en konstgjord täckvinge. Bild: Kazuya Saito
Hundar är erkänt bra på att uppfatta lukter, men ibland är människan bättre. – Det gäller främst fruktiga och blommiga dofter. Det är begripligt med tanke på att hundar är köttätare. Frukter och blommor har ingen relevans för dem, säger Matthias Laska, professor i zoologi vid Linköpings universitet. Han har bland annat studerat luktsinnet hos olika djur på Kolmårdens djurpark. Hans resultat ingår i en ny sammanställning som visar att människans luktsinne står sig väl jämfört med andra däggdjurs. Hos människan utgör luktbulberna – en del av luktsinnet – bara någon tiondels promille av hela...
För tidigt födda barn som är små för sin ålder växer snabbare om de får tillskott av enzymet BSSL (gallsaltstimulerat lipas). Enzymet hjälper kroppen att tillgodogöra sig fett i maten. Det tillverkas i bukspottkörteln, men hos tidigt födda är halten låg. Det finns också i bröstmjölk. Men hög temperatur förstör enzymet, och det saknas helt i donerad bröstmjölk eftersom den är pastöriserad. – Nu har vi för första gången visat att kor kan tillverka enzymet i sin mjölk, säger Olle Hernell, professor i barnmedicin vid Umeå universitet. Vanlig komjölk innehåller inget BSSL. Däremot är halten hög i...
Grodor försvarar sig mot infektioner med hjälp av speciella ämnen i huden. Nu har forskare i USA och Indien studerat en grodart som lever i södra Indien och hittat ett ämne i grodans slem som förstör influensavirus. Ämnet kallas för urumin och fastnar på ett protein som viruspartiklarna behöver för att tränga in i kroppens celler. Experiment i provrör visar att urumin neutraliserar dussintals olika influensastammar som varit i omlopp bland människor – och att ämnet är ofarligt för mänskliga blodceller. Det behövs mer forskning för att utveckla urumin till ett effektivt och säkert läkemedel. I...
Forskare har länge drömt om att programmera om celler i hjärnan med nya gener för att bota Parkinsons sjukdom. Nu har metoden för första gången visat sig fungera på möss som har en variant av sjukdomen. – Vi såg att mössen rörde sig bättre, vilket ingen tidigare kunnat visa, säger Ernest Arenas, professor i stamcellsneurobiologi vid Karolinska institutet i Solna. Hans forskargrupp sprutade in en lösning med fyra gener i mitthjärnan hos möss. Injektionerna gjorde så att stödjeceller förvandlades till celler snarlika de dopaminceller som försvinner vid Parkinsons sjukdom. Behandlingen hade...
En person med så kallad förskjuten sömnfas brukar ha svårt att somna före klockan två eller tre på natten. I vissa fall beror det på en mutation i cellernas biologiska klocka, enligt forskare i USA och Turkiet. De har upptäckt en mutation i genen CRY1 hos en 46-årig amerikansk kvinna, och identifierat samma mutation hos både manliga och kvinnliga nattugglor från flera generationer inom samma släkt. Genetiska analyser av flera familjer i Turkiet bekräftar resultaten: Mutationen förekommer hos 38 utpräglade nattugglor, men inte hos någon av deras mer morgonpigga släktingar. Enligt vissa...
Tortyr, våldtäkter, naturkatastrofer och trafikolyckor kan ge upphov till så kallat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Den som drabbas får flashbacks, återkommande och plågsamma minnen av händelsen. – Vi har använt Tetris som en del av en psykologisk behandling för att hindra minnet från att blir alltför starkt, säger Emily Holmes, professor i psykologi på Karolinska institutet. Deltagarna i hennes försök väntade på vård på en akutmottagning i Oxford, Storbritannien. Samtliga drygt sjuttio personer hade överlevt en allvarlig trafikolycka för mindre än sex timmar sedan. Emily Holmes och...
Enligt den traditionella bilden finns det två viktiga orsaker till cancer: arv och miljö. Men cancer uppstår även på grund av slumpmässiga olyckor i cellernas maskineri. Vävnader förnyar sig genom att celler kopierar sin arvsmassa och delar sig. Varje ny kopia innehåller i genomsnitt tre mutationer. Det stora flertalet mutationer har ingen effekt alls, men i sällsynta fall leder de till att celler börjar dela sig okontrollerat. Den här typen av kopieringsfel orsakar hela två tredjedelar av alla mutationer som leder till cancer, enligt forskare i USA. – Vi hoppas att det här kan vara en tröst...