Annons

Notiser av Patrik Hadenius

Folkminnen var namnet på ett radioprogram som sändes i Sveriges Radio under åren 1990–2004. Där kommenterade de båda folklivsforskarna Bengt af Klintberg och Christina Mattsson lyssnarfrågor om gamla och nya traditioner. Nu finns en uppföljning i form av Folkminnespodden, där samma forskare samtalar kunnigt och trivsamt, ofta inspirerade av brev från lyssnarna.
”Journalisterna har blivit bättre, men det sorgliga är att de har mindre genomslag”. Citatet kommer från Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi. Hans uttalande ligger i tiden, men jag tror att det är delvis fel. Läget är inte fullt så sorgligt. Lars Calmfors uttalande kom på ett intressant seminarium med rubriken ”Vem ska man tro på?” ordnat av det kommande Nobel Center i Stockholm. Och i den namnkunniga panelen rådde det konsensus kring påståendet att journalistiken blivit bättre. Den svenske Nobelpristagaren Torsten Wiesel, en annan av talarna, hyllade den kritiskt granskande...
En intensiv, optimistisk och sanningssökande forskare och föreläsare har gått bort. Hans Rosling avled i bukspottskörtelcancer endast 68 år gammal. Han var känd som en av initiativtagarna till Läkare utan gränsers Sverigesektion, för sitt arbete med stiftelsen Gapminder och dess begripliga statistiska bubblor, men kanske mest för sina pedagogiska föredrag om global hälsa. Många har vittnat om hans breda engagemang, särskilt för världens utsatta, och för sitt envetna påpekande att världen är en bättre plats i dag. Förra året fyllde Forskning & Framsteg 50 år. Som en del av firandet ordnade...
Namnet Erasmus är numera mest förknippat med ett utbytesprogram för ungdomar i Europa. Högskolestudenter får generös finansiering för att utföra en del av sina studier på en annan plats i Europa. Programmet är träffande döpt efter Erasmus av Rotterdam. Att namnet är passande framgår tydligt när man läser Nina Burtons lysande bok Gutenberggalaxens nova . Erasmus var en berest, lärd och utåtriktad europé, som ständigt flyttade mellan dåtidens kulturella metropoler i Europa. Gutenbergs tryckpress förändrade mycket. Den var förutsättningen för 1500-talets medierevolution. Men likt dagens...
Svenskt ortnamnslexikon kom nyligen ut i en andra, reviderad upplaga. Här finns mer än 6 000 olika namn på städer, kommuner, sjöar, socknar, älvar och berg i Sverige. Varje namn har en kortfattad förklaring. Huvudredaktören Mats Wahlberg är forskare vid namnarkivet i Uppsala och Institutet för språk och folkminnen. 1 | Varför är ortnamn så fängslande? – Många ortnamn är ogenomskinliga och man förstår dem inte omedelbart i sin nuvarande form. Därför väcker de undran. De är ett slags komprimerade textmeddelanden från förr, som berättar om den tid som de tillkom i: växt- och djurliv, dåtida...
Det rätta ordet är skandal, sade Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Det var i samband med att Sten Heckschers presenterade sin utredning av fallet Paolo Macchiarini. Jag håller med om att det är en skandal. Under september har hittills fyra utredningar presenterats, som alla visar på allvarliga brister på Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet, samt på grovt forskningsfusk och oförlåtligt slarv. Ansvar har också utkrävts. Bland annat har den tidigare rektorn vid KI, Harriet Wallberg, tvingats avgå som universitetskansler. Det var Harriet Wallberg...
Den 1 september för 50 år sedan kom det första numret av Forskning & Framsteg. Världen är på många sätt betydligt bättre än för ett halvsekel sedan – men vår tro på framtiden svagare än någonsin.
Det var årets ljusaste dag, den 21 juni i år. Och klockan var 13:08:55, prick den sekund på dagen då solen stod som högst. Då invigde kungen, statsministern och Christoph Quitmann tillsammans Max IV, Sveriges största satsning någonsin på en forskningsanläggning. Max IV är ett instrument som hittills kostat fyra miljarder, varav drygt tre kommer från staten. Här ska man undersöka materien på atomnivå med hjälp av extremt intensiva röntgenstrålar, så kallat synkrotronljus. I de många tal som hölls under invigningen gjordes många anspelningar på framtidens ljus och strålande satsningar...
Tänk om du skulle få ett brev från landstinget. Där står det att de analyserat din släkts gener och upptäckt att du har en starkt förhöjd risk att få en allvarlig sjukdom. De vill nu att du kommer in för information och eventuell behandling. Brevet kommer helt opåkallat. Det är inte resultatet av en hälsoundersökning eller att du hört av dig och är orolig. Tvärtom är du helt ovetandes. Hur skulle du reagera? Kanske blir du oroad över beskedet och vill veta mer, men samtidigt glad för att någon bryr sig och för att du kanske kan få behandling och undvika den svåra sjukdomen. Eller blir du arg...
Det är 50 år sedan Forskning & Framsteg gav ut sitt första nummer. Det firar vi med att göra en jubileumspodd. Varje vecka, med start 23 juni, släpper vi ett samtal om ett jubileum. Först ut är Markus Heilig som talar med Per Snaprud om metadon, och sist, den 18 augusti kommer Simon Kyaga, som talar om kreativitet och galenskap med Jonas Mattsson. Prenumerera på Jubileumspodden: iPhone | Android