Annons

Notiser av Henrik Höjer

Lyckoforskning är ett snabbt växande forskningsfält om vad som gör människor nöjda med livet. – Men ofta fokuserar lyckoforskning på nationella genomsnitt, inte på minoriteter, säger Therese Nilsson , som är forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och medförfattare till studien. Så vi ville se om det fanns grupper som faller ut från genomsnittet, till exempel sexuella minoriteter . Hon och hennes kolleger har därför jämfört homosexuella män i nästan 130 länder i världen i databasen Gay happiness index , och testat data mot en mängd faktorer som kan tänkas påverka...
Inom idrotten har de som är födda tidigt på året en fördel, men nya forskningsresultat nyanserar denna bild. Fotbollsspelare som är födda på hösten är överrepresenterade som vinnare av Guldbollen , som är ett pris som delas ut till Sveriges bästa spelare. Det handlar främst om spelare som är födda i augusti, oktober och november, men effekten når inte de som är födda i december. De är istället starkt underrepresenterade. – Detta skiljer sig från till exempel ungdomsfotbollen och ungdomslandslaget, där vi vet att de som är födda tidigt på året har en fördel, säger Lars Persson , som är...
Skottlossningarna har ökat i Sverige det senaste decenniet, och därmed har mönstret för det grova våldet förändrats. ”Forskningen visar en förändring i det dödliga våldet från inomhusvåld med vassa eller trubbiga vapen till utomhusvåld med skjutvapen, där den senare kategorin är svårare att lösa”, skriver forskare vid bland annat Stockholms universitet och Karolinska institutet i en ny studie om skottlossningar i storständerna. De har analyserat skjutningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under åren 2011–2015. Det handlar om 948 skjutningar som kommit till polisens kännedom, där en...
Detta är en roman i universitetsmiljö. Berättarjaget är en doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, och han har fått problem. Hans avhandlingsmanus massakreras på slutseminariet och sedan börjar den korta färden utför. Bokens odrägliga huvudperson är en parodi på en humanistisk forskare – besatt av teorier, begrepp, auktoriteter – och han droppar namn i hög takt. Alla som tillbringat en tid på en humanistisk institution känner igen miljön. Här finns den dynamiske handledaren, den osäkre doktoranden, administratörernas växande makt och olusten inför disputationen. Även om...
Språkforskare vid Göteborgs universitet har räknat fotbollstermer i vanliga nyhetstexter i dagstidningar från åren 1965–1998 samt på webben 2001–2013. Det visade sig att metaforer från fotbollens värld ökat kraftigt de senaste decennierna. Det handlar om uttryck som ”öppet mål”, ”helt offside”, ”stolpskott” och ”först på bollen” som används metaforiskt. Forskarna tror att denna förändring har att göra med fotbollens ökade dominans i medier och ett ökat intresse för fotboll. Resultaten har publicerats forskarantologin Svenskans beskrivning .
Inte bara utbildningsnivå spelar roll för politiska attityder, utan även utbildningsinriktning har ett tydligt samband med partival och ideologi. Människor som studerat ekonomi tenderar att vara mer höger, medan humanister är något mer vänster. Det framgår av en analys av data från SOM-undersökningarna från åren 2001–2016 som statsvetaren vid Göteborgs universitet Erik Vestin genomfört. Överlag tenderar de som utbildat sig för att arbeta med människor att vara något mer vänsterinriktade, medan ekonomer och tekniker är mer högerinriktade. Erik Vestin har även undersökt partisympatier och...
Svenska forskare har sökt 2 144 jobb inom 18 yrken med påhittade namn. Namnen var slumpmässigt fördelade som män och kvinnor och de angav slumpmässigt om de hade barn eller inte. Personerna hade likvärdiga meriter. Jobben de sökte var både låg- och högkvalificerade. Det handlade om allt från butikskassörer och städare till gymnasielärare och dataingenjörer. Resultaten visade att kön eller föräldraskap inte påverkade i vilken grad arbetsgivarna kontaktade dem för intervjuer. Detta oavsett om arbetet var hög- eller lågkvalificerat. – Jag trodde nog att arbetsgivare skulle gynna pappor i högre...
År 2011 firande 25 procent nationaldagen i Sverige. År 2015 har gruppen växt till 31 procent bland personer i åldrarna 16–85 år bosatta i Sverige, enligt siffror från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Det är betydlig färre än de som firar midsommar (84 procent) eller jul (94 procent), men betydligt fler än de som firade Halloween (19 procent) eller deltog i ett första maj-tåg (4 procent). Nationaldagen är dock den snabbast växande högtiden. Nationaldagen firas extra mycket av de som växt upp i ett annat land utanför Europa, men även av personer som placerar sig till höger politiskt...
I Costa Rica presterar eleverna sämst vid de skolor som ligger i de varmaste och fuktigaste delarna av landet. Det kan finnas många faktorer som förklarar detta samband, men Laura Villalobos-Fiatt , forskare på Handelshögskolan i Göteborg, har försökt isolera värmeeffekten. Hon har visat att skolnärvaron minskar med varje grad över 26 grader Celsius. Minskad närvaro har i sin tur ett starkt samband med sämre skolprestationer. Studien bygger bland annat på meterologiska observationer varje timme i olika delar av landet, och resultaten visar även att pojkar är något mer känsliga för värme...
Förtroendet för journalistiken i Sverige är generellt relativt stabilt. Men om man bryter ner detta på ämnen så ser man tydliga skillnader. Störst är förtroendet för rapporteringen om sjukvård, och lägst när det gäller rapportering kring invandring. Det framgår av den nya rapporten Misstron mot medierna , som bygger på data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. 33 procent uppger att de har ganska eller mycket litet förtroende för mediernas nyhetsrapportering om invandring, vilket är fler än de som rapporterar ganska eller mycket stort förtroende. Liknande frågor har även undersökts...