Annons

Ovetenskaplig vargjakt

Författare: 

Publicerad

2010-01-13

Debatten kring den nyligen avslutade vargjakten har inte bara varit inflammerad utan också förvirrad. Många kan ha fått intrycket att inaveln hos den svenska vargpopulationen motiverade jakten. Det är i så fall ett gravt missförstånd, vilket har påpekats av bland annat professor Hans Ellegren vid Uppsala universitet, professor Erik Svensson vid Lunds universitet och Olof Liberg, koordinator för vargforskningsprojektet Skandulv. Vargpopulationen är inavlad, men jakten minskar inte inaveln.

För att minska inavel bör man göra två saker; öka populationsstorleken och möjliggöra för invandring av individer som inte är närbesläktade med populationen i fråga. En stor population ökar chansen för att invandrarna ska kunna sprida sin unika genetiska variation på ett effektivt sätt. Tillsammans ökar detta chanserna för en livskraftig vargstam i Sverige, men enbart en stor population, eller enbart nya invandrade vargar gör framtidsutsikterna för de svenska vargarna betydligt mer osäkra.

Det förekommer negativa effekter av inavel i den svenska vargpopulationen. Det främsta uttryck det har tagit sig är små kullstorlekar jämfört med vargpopulationer med mer genetisk variation. Dagens biologi är inte tillräckligt raffinerad för att inom ekonomiskt rimliga ramar kartlägga vilka genvarianter som orsakar dessa inavelseffekter. Det finns alltså ingen verklig möjlighet att ta blodprov från vilda vargar för att därifrån välja ut vilka som skulle avlivas. Dessutom måste man komma ihåg att fritt levande vargar som är kapabla att själva hitta mat knappas kan räknas som sjuka. Det bästa sättet att minska inaveln är därför att lämna över det hela till vargarna själva. I den vetenskapliga forskning (Vilá med flera 2002, Hagenblad med flera 2009) som bedrivits på de svenska vargarna finns det nämligen antydningar om att vargarna själva undviker att para sig med nära släktingar.

Det enda som från naturvårdshåll kan motivera vargjakt är rent socialpsykologiska argument. Förhoppningen är att vargjakten ska öka förståelsen för att det finns varg i Sverige. För oss som tycker att det är viktigt att bevara den biologiska mångfalden i Sveriges natur är det därför bara att hoppas att vargen klarar av att överleva trots vargjakten. Den övervägande risken är nu att samtidigt som allmänhetens attityder mot vargen möjligen blir mer positiva så kommer vargen med tiden åter igen att utrotas från Sverige.

Kommentera:

6

Dela artikeln:

Kommentarer

Att man inte kan GPS märka två hundra djur, för att bland annat kunna se vilka som beter sig oroande, tycker jag är dåligt.

Måste ju finnas mängder med naturintresserade som skulle kunna tänka sig detta som sysselsättning.

Många vargar är redan märkta. Du kan själv se var de finns [här](http://webmap.slu.se/website/vargwebb/), välj revir under "VargWebb". Att märka alla vargar kanske inte är omöjligt, men för att det ska vara till någon nytta måste man definera vad som menas med "att bete sig oroande". Vad menar du själv med det?

Tack för din länk.

Ang oroande så menar jag de som ofta kommer nära tam boskap och för oss som har husdjur så vore det ju bra att veta om det strök omkring stora rovdjur så att man kunde hålla lite mera koll.

Vid denna varg jakt så vet man ju inte ens om det var de som kom nära bebyggelse, som blev dödade.

Med GPS kunde man ju också ha ett automatiskt skrämsel system vid tex fårhagar, med högtalar, smällare etc.

Bara en tanke då jag gillar vargen, men kanske inte skull vara lika lugn om jag hade barn och djur i dessa närhet.

Mvh
l-hs

Jag kan förstå din oro. Jag antar att det är därför som länsstyrelserna har skapat sidan [Rovobs.se](http://www.rovobs.se/valj_lan.asp), där du själv kan rapportera rovdjur du sett eller spårat, och ta del av andras observationer. Rapporterna följs upp av länsstyrelsens personal.

Jag har hört kritik mot denna sida från naturvårdshåll. Rädslan är att det används av jägare, som i lojursjakten som börjar snart. Andra rapportsystem, som [artportalen](http://www.artportalen.se/), har valt att inte visa rapporter av stora rovdjur. Det har hänt att sändarförsedda djur skjutits olagligt.

Jägarna som skjuter sändare försedda vargar kan ju passa på att ta de enklaste i hopp om att decimera så mycket som möjligt då de tycker att det inte finns någon annan väg.

Men om man satta sändare på alla vargar man kom åt så skulle man ju kunna få bort detta tänk.

Man kunde fånga in och sätta oroande vargar på Zoo, och på så sätt visa att man tar oron på allvar så att" Skjut gräv och tig" blev ett minne blott, i stort.

Jag har själv katt och blev skraj och undrade om en stor rovfågel som jag såg skulle kunna ta henne.

Den länk du visade var bra för övrigt, men Stockholm var inte med.

För ett par år sedan så åkte jag mot Norrtälje med buss 676 och såg mycket rådjur, rov fåglar mm (har åkt den linjen ganska ofta), och då vi passerade en grusväg på motorvägen så såg jag ett som jag trodde först rådjur, men gången och "ryggspelet" sade mig att det inte var ett rådjur och då den var för stor för att vara ett lodjur så tror jag att det var en varg (kan varit hund),
bussen passerade i ca 90km/h så jag han inte ta en bra titt,
men vet nu att det finns varg mellan Stockholm och Norrtälje vilket den första länken i dit svar också visade (vandringsvargen)

Störs vargen utav halsbandet som sändaren sitter på, är ju en fråga som jag ställt mig, men då jag har katt och kattlucka så är ju min katt alltid försedd med halsband och verkar inte ta skada av det, så det är väl samma med vargen kan man tro.

Att jakten inte minskar inaveln måste vara ett missförstånd. Inavelsgraden tilldelade de frilevande vargarna i Sverige beskrivs som ett snittvärde för hela populationen (f=0,27).

Inom populationen finns individer med högre grad av inavel (f > 0,27). Om dessa skjuts bort minskar snittet/inavelskoefficienten.

Vidare minskar jakten inaveln i populationen på så vis att de invandrande generna får bättre genomslag i populationen. Alltså, genom att låta avkommor från individer där en migrant förekommer i parbildningen leva samtidigt som man tar bort par där inaveln är högre får man en hävstångseffekt.

Enkel matematik/populationsdynamik som blir svår att bestrida.

Lägg till kommentar