Annons

Artiklar av Jesper Nyström

Södra länken är en relativt nybyggd motortrafikled i Stockholm som kan stoltsera med att ha landets längsta biltunnel. I höjd med Hammarby sjöstad, som ligger i huvudstadens sydöstra del, kommer Södra länken upp i dagen. Ljudet från bilarna som väller ut ur tunnelns mynning är öronbedövande. Här passerar drygt 100 000 fordon varje dygn, vilket gör vägen till en av de mest trafikerade i landet. Två ovanligt trevliga broar gör det möjligt att korsa Södra länken utanför tunnelmynningen. De har båda meterhöga väggar på långsidorna som dämpar bullret och skymmer biltrafiken. Det växer buskar, träd...
Vattenloppor är de där pyttesmå prickarna i sjöar och dammar som rör sig med karakteristiskt ryckiga rörelser. De för en ganska undanskymd tillvaro. Men på senare tid har de fått stor uppmärksamhet från forskarvärlden. Vattenlopporna är nämligen ett bevis för att vissa organismer har genomgått evolutionära anpassningar till den snabba förändringen av klimatet som sker nu. Vattenloppornas ägg är mycket tåliga och om de bäddas in i bottensedimentet i en sjö eller damm kan de överleva i flera decennier. Ett europeiskt forskarteam har utnyttjat detta för att göra ett ovanligt smart...
År 1588 konstaterade den portugisiske missionären João dos Santos att en av de flitigaste besökarna i den kyrka han drev i Moçambique var en liten fågel som ville picka på vaxljusen. Hos lokalbefolkningen var fågeln känd för ett ännu märkligare beteende – den lockade med sig bybor till skogen där den guidade dem till bisamhällen. Byborna tog hand om honungen, fågeln fick kalasa på vaxkakorna. João dos Santos berättelse är ingen skröna. Faktum är att yao-folket i Moçambique än i dag samlar honung på detta sätt. Fågeln kallas svartstrupig honungsvisare, och brittiska forskare har detaljstuderat...
Det vimlar av självlysande fiskar i haven. Kanske låter det som en överdrift, men faktum är att de självlysande fiskarna är de mest talrika ryggradsdjuren på hela planeten. Nya beräkningar indikerar att det kan finnas mer än en triljon av dem – en miljard miljarder självlysande fiskar. Många organismer ger ifrån sig ljus med en metod som kallas fluorescens. Det innebär att solljuset bidrar med den energi som krävs för ljusproduktionen. Men de flesta självlysande fiskar lever på djupt vatten och ser aldrig solen, så deras ljustillverkning sker med hjälp av en kemisk reaktion som äger rum inuti...
Vår art Homo sapiens är den senaste av en lång rad upprättgående homininer, samlingsnamnet för oss och våra föregångare. Det är den upprätta gången som förenar homininerna. Men trots detta så vet inte forskarna varför den utvecklades, varför det skulle vara bättre att gå på två ben än fyra. En teori är att den upprätta gången är en anpassning till ett liv på en öppen savann, en miljö som ersatte regnskogarna i samband med att klimatet blev torrare och kallare. Men innan man kan börja fundera över varför tvåbentheten skulle vara så fördelaktig i ett öppet landskap, så måste man först bevisa...
Historien om sköldpaddan som vinner över haren i en springtävling är kanske den mest kända av alla fabler som tillskrivs den grekiske historieberättaren Aisopos. Ett av hans mindre kända verk handlar om en törstig kråka som vill dricka ur ett glas men som inte når ner till vattenytan. Kråkan löser problemet genom att släppa stenar i glaset och på så sätt höja vattennivån. Sensmoralen är att det lönar sig att vara eftertänksam. Det som är speciellt med fabeln om kråkan och glaset är att den är fullkomligt rimlig. Forskare har visat att flera arter av kråkfåglar klarar den här sortens uppgifter...
År 1818 gjorde den brittiske örlogskaptenen John Ross ett försök att hitta en farled mellan Atlanten och Stilla havet genom Norra ishavet. Under seglatsen, som följde USA:s ostkust norrut, undersöktes havsdjupet med lod. I höjd med Baffin Bay, där vattnet är ungefär 2 000 meter djupt, upptäckte man att ett märkligt djur hade fastnat på lodet. Det hade ett virrvarr av slingrande armar som förde tankarna till Medusa, en figur i den grekiska mytologin som har ormar på huvudet i stället för hår. Det man hade fått upp var en ormstjärna av familjen medusahuvuden. Just denna beskrevs av Carl von...
När Jens Persson började forska om järvens ekologi för 20 år sedan fanns det ungefär 250 järvar i Sverige. Utbredningen var i stort sett begränsad till de stora nationalparkerna i Norrbottens fjällvärld. Sedan dess har antalet järvar mer än fördubblats, och arten har spridit sig både österut och söderut. Numera finns det järvar runt knuten på Grimsö forskningsstation i Bergslagen, där Jens Persson, som är järvforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, är stationerad. – Sydgränsen för järvbeståndet går numera mellan Dalarnas och Örebro län, säger Jens Persson. Järven är en revirhållande...
Vi är vana att se på bakterier och andra mikroorganismer som något ont, inte minst när de finns i sjöar och hav. ”Törs man verkligen bada här, det vimlar säkert av bakterier i vattnet?” Det gör det definitivt. Faktum är att en vattendroppe kan innehålla mer än 50 000 bakterier. Och visst finns det mikroorganismer som är farliga, men vi är samtidigt helt beroende av dem. – Mikroorganismerna driver alla de stora näringscyklerna, som kväve, fosfor och kol, så utan dem skulle det inte finnas något liv i världshaven, säger Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi vid Stockholms universitet...
På Stora Karlsö utanför Gotlands västkust finns Östersjöns största fågelberg, där tiotusentals sillgrisslor och tordmular häckar på de smala klipphyllorna under somrarna. Att fotografera de häckande sillgrisslorna är ett givet mål för de turister som besöker ön – och så har det varit sedan 1900-talets början. Detta har forskare vid Stockholm resilience centre på Stockholms universitet nu utnyttjat för att kunna rekonstruera beståndets utveckling under de senaste 100 åren. Med hjälp av bilder från museiarkiv, bildbyråer och privatpersoner – som forskarna nått via annonser, sociala medier och...