Annons

Artiklar av Jesper Nyström

Många växter är helt beroende av pollinerande insekter för att kunna fortplanta sig. Insekternas belöning för sitt arbete är oftast nektar, en sockerhaltig vätska i blommorna. Men det finns även växter som spetsar sin nektar med nikotin, koffein och andra ämnen som vanligtvis ingår i växternas kemiska försvar mot skadeinsekter och mikroorganismer. Det kan verka underligt – växterna vill ju inte skada sina pollinatörer. Så varför spetsa nektarn på det viset? Det har många forskare grubblat över. Växterna gynnas av att pollinatörerna befruktar så många blommor som möjligt. Det gäller därför att...
När Niclas Kolm öppnar dörren till källarlokalen på Stockholms universitet möts vi av en svag djungeldoft. Den kommer från de drygt 2 500 akvarier med guppyfiskar som är uppradade på hyllor i lokalen. Niclas Kolm, professor i etologi vid Zoologiska institutionen, synar etiketterna på några av akvarierna och pekar på ett av dem. Det innehåller en liten grupp honor: – De här kommer från generation nummer fem, de är de smartaste guppyer vi har. Till utseendet är de smarta guppyfiskarna något av en besvikelse. De är små och saknar färgprakten och de överdådiga stjärtfenorna som man ser hos...
Södra länken är en relativt nybyggd motortrafikled i Stockholm som kan stoltsera med att ha landets längsta biltunnel. I höjd med Hammarby sjöstad, som ligger i huvudstadens sydöstra del, kommer Södra länken upp i dagen. Ljudet från bilarna som väller ut ur tunnelns mynning är öronbedövande. Här passerar drygt 100 000 fordon varje dygn, vilket gör vägen till en av de mest trafikerade i landet. Två ovanligt trevliga broar gör det möjligt att korsa Södra länken utanför tunnelmynningen. De har båda meterhöga väggar på långsidorna som dämpar bullret och skymmer biltrafiken. Det växer buskar, träd...
Vattenloppor är de där pyttesmå prickarna i sjöar och dammar som rör sig med karakteristiskt ryckiga rörelser. De för en ganska undanskymd tillvaro. Men på senare tid har de fått stor uppmärksamhet från forskarvärlden. Vattenlopporna är nämligen ett bevis för att vissa organismer har genomgått evolutionära anpassningar till den snabba förändringen av klimatet som sker nu. Vattenloppornas ägg är mycket tåliga och om de bäddas in i bottensedimentet i en sjö eller damm kan de överleva i flera decennier. Ett europeiskt forskarteam har utnyttjat detta för att göra ett ovanligt smart...
År 1588 konstaterade den portugisiske missionären João dos Santos att en av de flitigaste besökarna i den kyrka han drev i Moçambique var en liten fågel som ville picka på vaxljusen. Hos lokalbefolkningen var fågeln känd för ett ännu märkligare beteende – den lockade med sig bybor till skogen där den guidade dem till bisamhällen. Byborna tog hand om honungen, fågeln fick kalasa på vaxkakorna. João dos Santos berättelse är ingen skröna. Faktum är att yao-folket i Moçambique än i dag samlar honung på detta sätt. Fågeln kallas svartstrupig honungsvisare, och brittiska forskare har detaljstuderat...
Det vimlar av självlysande fiskar i haven. Kanske låter det som en överdrift, men faktum är att de självlysande fiskarna är de mest talrika ryggradsdjuren på hela planeten. Nya beräkningar indikerar att det kan finnas mer än en triljon av dem – en miljard miljarder självlysande fiskar. Många organismer ger ifrån sig ljus med en metod som kallas fluorescens. Det innebär att solljuset bidrar med den energi som krävs för ljusproduktionen. Men de flesta självlysande fiskar lever på djupt vatten och ser aldrig solen, så deras ljustillverkning sker med hjälp av en kemisk reaktion som äger rum inuti...
Vår art Homo sapiens är den senaste av en lång rad upprättgående homininer, samlingsnamnet för oss och våra föregångare. Det är den upprätta gången som förenar homininerna. Men trots detta så vet inte forskarna varför den utvecklades, varför det skulle vara bättre att gå på två ben än fyra. En teori är att den upprätta gången är en anpassning till ett liv på en öppen savann, en miljö som ersatte regnskogarna i samband med att klimatet blev torrare och kallare. Men innan man kan börja fundera över varför tvåbentheten skulle vara så fördelaktig i ett öppet landskap, så måste man först bevisa...
Historien om sköldpaddan som vinner över haren i en springtävling är kanske den mest kända av alla fabler som tillskrivs den grekiske historieberättaren Aisopos. Ett av hans mindre kända verk handlar om en törstig kråka som vill dricka ur ett glas men som inte når ner till vattenytan. Kråkan löser problemet genom att släppa stenar i glaset och på så sätt höja vattennivån. Sensmoralen är att det lönar sig att vara eftertänksam. Det som är speciellt med fabeln om kråkan och glaset är att den är fullkomligt rimlig. Forskare har visat att flera arter av kråkfåglar klarar den här sortens uppgifter...
År 1818 gjorde den brittiske örlogskaptenen John Ross ett försök att hitta en farled mellan Atlanten och Stilla havet genom Norra ishavet. Under seglatsen, som följde USA:s ostkust norrut, undersöktes havsdjupet med lod. I höjd med Baffin Bay, där vattnet är ungefär 2 000 meter djupt, upptäckte man att ett märkligt djur hade fastnat på lodet. Det hade ett virrvarr av slingrande armar som förde tankarna till Medusa, en figur i den grekiska mytologin som har ormar på huvudet i stället för hår. Det man hade fått upp var en ormstjärna av familjen medusahuvuden. Just denna beskrevs av Carl von...
När Jens Persson började forska om järvens ekologi för 20 år sedan fanns det ungefär 250 järvar i Sverige. Utbredningen var i stort sett begränsad till de stora nationalparkerna i Norrbottens fjällvärld. Sedan dess har antalet järvar mer än fördubblats, och arten har spridit sig både österut och söderut. Numera finns det järvar runt knuten på Grimsö forskningsstation i Bergslagen, där Jens Persson, som är järvforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, är stationerad. – Sydgränsen för järvbeståndet går numera mellan Dalarnas och Örebro län, säger Jens Persson. Järven är en revirhållande...