Annons

Notiser av Jesper Nyström

Guppy är en populär akvariefisk vars naturliga färgprakt har förstärkts med hjälp av mångårig avel. Forskare vid Stockholms universitet har valt att avla på hjärnstorlek stället för färgprakt – deras akvarier innehåller därför guppyer med ovanligt små respektive ovanligt stora hjärnor. Hjärnstorleken skiljer med drygt 13 procent mellan de två grupperna. Forskarna har nu undersökt hur hjärnstorleken påverkar en viktig ekologisk process, nämligen honornas förmåga att bedöma kvalitén på hannarna vid parningen. Guppyhonor med små respektive stora hjärnor placerades i akvarier där de kunde se en...
De äldsta kända spåren efter liv på vår planet är ungefär 3,5 miljarder år gamla. Det rör sig om enkla encelliga organismer utan cellkärna. Flercelliga organismer med cellkärna – eukaryoter – började bli vanliga så sent som för 600 miljoner år sedan, under den så kallade kambriska explosionen. Men det finns sällsynta exempel på arter som är avsevärt äldre. Rödalgen Bangiomorpha pubescens var är en flercellig eukaryot som fanns redan för 1,2 miljarder år sedan. Den här växten är så gammal att den ställer till det för forskare som försöker reda ut de flercelliga organismernas evolution. Nu har...
De första landlevande ryggradsdjuren uppstod för ungefär 385 miljoner år sedan. Ett amerikanskt forskarteam har studerat fossil och gjort datasimuleringar av ryggradsdjurens evolution. Analyserna visar att det skedde en mycket snabb utveckling av ögonen precis innan de första landlevande arterna uppstod. Ögonens storlek tredubblades och de flyttade från sidorna till huvudets ovansida – och detta ägde alltså rum medan arterna fortfarande levde i vatten. Forskarna menar att en förbättrad syn var själva förutsättningen för klivet upp på land. – I vatten kan man bara se saker på kort avstånd och...
Parasit nummer ett ... 1. Ekparasiten Bassettia pallida sticker in sin äggledare i en ek och lägger sitt ägg inne i träet. Bild: Johan Jarnestad 2. Ägget kläcks till en larv, som lever skyddat i sin bohåla. Bild: Johan Jarnestad 3. Larven omvandlas till en fullvuxen stekel och gnager sig i normala fall ut genom träväggen. Bild: Johan Jarnestad ... blir angripen av parasit nummer två 1. Parasitstekeln Euderus set är specialiserad på att upptäcka ekparasitens larv i stadium två ovan. Den sticker in sin äggledare genom träet och lägger ett ägg i larven. Bild: Johan Jarnestad 2. Ekparasiten...
Den absoluta majoriteten av världens klimatforskare är eniga om att människans utsläpp av växthusgaser leder till global uppvärmning. Men ibland kan bilden av enighet inom forskning vara en illusion, på grund av något som kallas för publiceringsbias. Det innebär att starka statistiska samband har större sannolikhet att bli publicerade än motstridiga och slumpmässiga resultat, vilket kan ge intryck av att enigheten inom ett visst forskningsfält är större än vad den egentligen är. För att ta reda på om det förekommer publiceringsbias inom klimatforskningen har forskare från Lunds universitet, i...
Tandsten innehåller dna från mat och mikroorganismer. Dessa dna-rester kan bevaras under mycket lång tid, och genom att analysera tandsten från neandertalare har ett internationellt forskarteam nu fått ny kunskap om våra utdöda släktingars mat- och levnadsvanor. Forskarnas analyser visar att neandertalare som levde i en grotta i Belgien för 36 000 år sedan jagade stora villebråd – tandstenen innehöll nämligen dna från ullhårig noshörning och mufflonfår. Tandsten från neandertalare som hittades i en grotta i Norra Spaniens skogar indikerar att dessa förfäder i stället livnärde sig på svamp,...
Björnar kan stjäla byten från vargar. Det borde leda till att vargar tvingas fälla fler byten för att få tillräckligt mycket mat om det finns björn i vargreviret. Men enligt en ny studie av forskare från Sverige, Norge och USA så är det tvärtom. Frågan är varför. Vargar i Sverige lever främst av älg, och en vargflock dödar i genomsnitt en älg ungefär varannan dag under sommaren. Om det bor en björn i vargreviret så ökar tiden mellan varje nedlagd älg med 28 procent. I den nordamerikanska nationalparken Yellowstone är mönstret likartat. Tiden mellan vargflockarnas bytesjakt ökar med 14 procent...
Amazonfloden är hem för flera arter av jättelika malar av släktet Brachyplatystoma , som ingår i familjen antennmalar. De kan bli över två meter långa och är kända för långväga vandringar i flodsystemen. Nu har ett internationellt forskarteam undersökt exakt hur långt de vandrar under sin livstid. Malen Brachyplatystoma rousseauxii leker i Amazonflodens västligaste delar. Ynglen färdas medströms till flodmynningen i Atlanten. Som vuxna kommer de simma tillbaka till födelseplatsen för att leka, en resa på drygt 500 mil. Bild: Michael Goulding/WCS En del av malarna som forskarna följde lekte på...
Att ha ett skelett, leva på land och vara parasit verkar vara nyckeln till framgång i djurriket. Dessa egenskaper leder till en omfattande artbildning. Djurriket är uppdelat i ett trettiotal olika djurgrupper, fyla, som har stora skillnader i artantal. Det finns exempelvis miljoner arter av leddjur – en grupp som innefattar spindlar och insekter – medan det lilla amöbaliknande djuret Trichoplax adhaerens är den enda arten i sin grupp, Placozoa . Det är oklart hur dessa skillnader i mångfald har uppstått. Med hjälp av omfattande släktskapsanalyser har forskare från Arizona university undersökt...
Hannar av halsbandsflugsnappare har en praktfull vit pannfläck. Honorna väljer vanligtvis hannar med stora pannfläckar ­– det brukar betyda god hälsa och därför förbättra oddsen för en lyckad häckning. Men för halsbandsflugsnappare på Gotland råder numera det omvända förhållandet: hannar med små pannfläckar lyckas bäst med häckningen. Forskare från Uppsala universitet har studerat häckningen hos ett bestånd gotländska halsbandflugsnappare sedan början på 1980-talet. Studierna visar att hannarnas pannfläck har blivit 10 procent mindre under perioden. Det naturliga urvalet gynnar alltså numera...