Annons

Notiser av Jesper Nyström

Amerikanska forskare har analyserat bardvalarnas storleksutveckling med hjälp av fossil och skelett från museisamlingar. Analyserna visar att bardvalar längre än 10 meter uppstod för 4-5 miljoner år sedan. Under samma tid började mindre arter dö ut. De första riktigt stora bardvalarna – bjässar på 30 meter som blåvalen – dök upp så sent som för 2-3 miljoner år sedan. – Vi lever i en tid full av jättar, valarna har aldrig varit så stora som de är nu, säger Nicholas Pyenson, paleontolog vid National museum of natural history i Washington och en av forskarna bakom de nya rönen. Bardvalarnas...
Grillade benrester med bit- eller skrapmärken och uppbrutna kranier är exempel som indikerar att både vår egen art Homo sapiens och neandertalare har ägnat sig åt kannibalism. Men forskarna har länge varit osäkra på om det var ett rituellt fenomen, eller om den egna arten faktiskt utgjorde en betydande del av kosten. Nu har en brittisk forskare vid University of Brighton räknat ut kaloriinnehållet i människans olika kroppsdelar, samt uppskattat kaloriinnehållet i en neandertalare. Dessa värden har sedan jämförts med kalorimängden i andra byten som de bägge arterna bevisligen livnärde sig på...
I genomsnitt dödar ett vindkraftverk 10-15 fladdermöss per år, enligt en ny rapport från Naturvårdsverket. Siffrorna i rapporten kommer från undersökningar i framförallt Nordamerika och Europa – och är avsevärt högre än vad tidigare studier visat. – Kunskapsläget har förbättrats under de senare åren eftersom undersökningarna har blivit mer strukturerade. Det har visat att fler fladdermöss dör per vindkraftverk än vad man tidigare trott, säger Stefan Petterson som är miljökonsult med fladdermöss som expertis – och en av författarna till den nya rapporten. Forskarna vet inte exakt hur många...
Somliga grupplevande djur har gemensam vårdnad av ungarna. Vanligtvis får bara några få dominanta individer i gruppen skaffa ungar. De övriga gruppmedlemmarna fungerar som ”hjälpare”. De sköter om de dominantas ungar men får inte själva para sig. Man kan undra vad hjälparna får ut av det här arrangemanget? En teori är att deras till synes självuppoffrande beteende kan ge evolutionära fördelar, under förutsättning att individerna i gruppen är nära släkt med varandra. Hjälpare som förbättrar ungarnas överlevnadschanser kan då föra vissa av ”sina egna” anlag vidare, det vill säga, anlagen som de...
Forskare vid Monterey Bay aquarium research institute i USA har analyserat ett enormt filmmaterial som spelats in med hjälp av obemannade ubåtar i Stilla Havet under 17 års tid. Åtminstone 350 000 djur större än en centimeter finns med på filmsekvenserna. Forskarna har använt dessa data till att undersöka andelen självlysande djur på olika djup, från ytan ner till 4 000 meter. Nässeldjur och andra manetliknande organismer utgör merparten av djuren på filmerna. Fiskar står för ungefär fem procent. Forskarnas analyser bekräftar det som tidigare studier indikerat: självlysande djur dominerar...
I södra Tyskland passerar floden Donau ett svårtillgängligt grottsystem. För ungefär två år sedan lyckades ett dykarteam ta sig fram till en I södra Tyskland passerar floden Donau ett svårtillgängligt grottsystem. För ungefär två år sedan lyckades ett dykarteam ta sig fram till en underjordisk sjö belägen 500 meter in i grottsystemet. Dykarna upptäckte att det fanns fiskar där. De fotograferade fiskarna och visade bilderna för tyska forskare, som blev förvånade – fiskar anpassade till ett liv i grottsjöar har aldrig tidigare hittats i Europa. Det är dessutom det allra nordligaste beståndet av...
Guppy är en populär akvariefisk vars naturliga färgprakt har förstärkts med hjälp av mångårig avel. Forskare vid Stockholms universitet har valt att avla på hjärnstorlek i stället för färgprakt – deras akvarier innehåller därför fiskar med ovanligt små respektive stora hjärnor. Skillnaden i hjärnstorlek är drygt 13 procent mellan de två grupperna. Forskarna har nu undersökt hur hjärnstorleken påverkar en viktig ekologisk process, nämligen honornas förmåga att bedöma hannarnas kvalitet inför parningen. Guppyhonor med små respektive stora hjärnor placerades i akvarier där de kunde se en...
De äldsta kända spåren efter liv på vår planet är ungefär 3,5 miljarder år gamla. Det rör sig om enkla encelliga organismer utan cellkärna. Flercelliga organismer med cellkärna – eukaryoter – började bli vanliga så sent som för 600 miljoner år sedan, under den så kallade kambriska explosionen. Men det finns sällsynta exempel på arter som är avsevärt äldre. Rödalgen Bangiomorpha pubescens är en flercellig eukaryot som fanns redan för 1,2 miljarder år sedan. Den här växten är så gammal att den ställer till det för forskare som försöker reda ut de flercelliga organismernas evolution. Nu har...
De första ryggradsdjuren som på allvar lämnade vattnet och började leva på land uppstod för ungefär 385 miljoner år sedan. Ett amerikanskt forskarteam har studerat fossil och gjort datasimuleringar av ryggradsdjurens evolution för att ta reda på mer om hur det gick till. Analyserna visar att det skedde en mycket snabb utveckling av djurens ögon precis innan de första landlevande arterna uppstod. Ögonens storlek tredubblades och de flyttade från sidorna till huvudets ovansida – och detta ägde alltså rum medan arterna fortfarande levde i vatten. Forskarna menar att en förbättrad syn var själva...
Parasit nummer ett ... 1. Ekparasiten Bassettia pallida sticker in sin äggledare i en ek och lägger sitt ägg inne i träet. Bild: Johan Jarnestad 2. Ägget kläcks till en larv, som lever skyddat i sin bohåla. Bild: Johan Jarnestad 3. Larven omvandlas till en fullvuxen stekel och gnager sig i normala fall ut genom träväggen. Bild: Johan Jarnestad ... blir angripen av parasit nummer två 1. Parasitstekeln Euderus set är specialiserad på att upptäcka ekparasitens larv i stadium två ovan. Den sticker in sin äggledare genom träet och lägger ett ägg i larven. Bild: Johan Jarnestad 2. Ekparasiten...