Annons

Notiser av Anna Davour

Den 19 oktober upptäckte en astronom på Hawaii en ovanlig asteroid, som just hade svängt förbi solen i mycket hög fart. Den rörde sig också på tvären mot andra asteroider och planeter kring solen. En analys av banan visade att den inte hör till solsystemet, utan är en interstellär nomad som tillfälligt passerar oss. Nu har besökaren fått ett namn : ʻOumuamua. Det är ett hawaiianskt ord som ska syfta på att den kommer som en första utsänd, från någon avlägsen plats i rymden. 'Oumuamua är mindre än 400 meter i diameter. Den är nu på väg bort från solen igen, i riktning mot stjärnbilden Pegasus...
En grupp apor som skriver slumpmässig rappakalja på skrivmaskin kan till slut råka knacka ihop en av Shakespeares pjäser. Det är ett exempel på ett tankeexperiment som har fått stor spridning inom populärkulturen. Hjärnan är bättre på att ta till sig konkreta scenarier än att följa abstrakta resonemang. Därför är tankeexperiment så kraftfulla verktyg. Särskilt inom fysiken och filosofin finns en rad betydelsefulla tankeexperiment. Thought X är en antologi där fjorton författare har skrivit berättelser med utgångspunkt från kända tankeexperiment. Varje novell har ett kort efterord av en...
Den som har läst Forskning & Framsteg har under många år kunnat ta del av Joanna Roses texter om världsalltet. När hon gick i pension tog jag över stafettpinnen. Med det perspektivet var det extra roligt för mig att läsa hennes nya bok Kosmiskt pussel , som bygger på både nya texter och tidigare artiklar. I boken beskriver Joanna Rose den nutida bilden av universum och hur den har vuxit fram, utifrån tankar som först kan verka helt galna. Vissa idéer ratas, andra visar sig vara de pusselbitar som behövs. 1 | Hur kom boken till? – Jag har följt kosmologin sedan 1987, när jag började arbeta...
Rymdens vakuum är inte helt tomt. Mellan stjärnorna driver partiklar som slitits loss från sina ursprungliga stjärnsystem, eller kanske rent av från hela sin galax. De här partiklarna kallas för kosmisk strålning och en del av dem träffar jorden. Forskare har studerat kosmisk strålning i över hundra år, och förundras över att vissa partiklar har så ofantligt hög energi. De mest extrema partiklarna som har uppfångats brukar jämföras med en tennisboll efter en riktigt hård serve. Hur en enda atomkärna kan få så mycket energi är svårt att förstå. Det är en miljon gånger mer än vad som kan...
Årets Nobelpris i fysik går till upptäckten av gravitationsvågor från svarta hål som kolliderar. (Läs mer om gravitationsvågor i Här kan forskarna se hur rumtiden skälver F&F 7/2017.) Nu har gravitationsvågor också för första gången fångats upp från två kolliderande neutronstjärnor. Med hjälp av gravitationsvågorna kunde flera teleskop lokalisera händelsen och studera ljuset från källan. Det i sin tur ger viktig information som bidrar till att lösa ett par av astronomins långlivade gåtor. Neutronstjärnor är de extremt kompakta resterna av döda stjärnor. Stephan Rosswog på Stockholms...
Biologins inre maskineri består av komplicerade molekyler. Så små strukturer är oerhört svåra att avbilda. Nobelpriset i kemi 2017 belönar Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson som har utvecklat en metod för att göra tredimensionella avbildningar av molekyler med upplösning ner till atomnivå. Tekniken har till exempel använts för att få bilder av höljet kring ett virus . Mer information om detta och om årets övriga Nobelpriser kommer i Forskning & Framsteg 10/2017, ute i slutet av november.
För bara lite mer än två år sedan stod en typ av antenn redo på två platser i USA. Mätningarna hade inte ens officiellt dragit igång, men testmätningar pågick. Då kom signalen som forskare arbetat i 50 år för att kunna upptäcka. Mer än en miljard ljusår bort hade två svarta hål i vild slängdans kring varandra kommit så nära att de föll in i varandra och blev till ett. Det orsakade vibrationer i själva rumtiden, gravitationsvågor som efter en lång färd genom rymden nådde fram till jorden hösten 2015 och fångades upp i anläggningen. Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne belönas med...
Hur fungerar cellernas inre klocka? För upptäckten av mekanismerna som gör att växter och djur kan anpassa sig till dag och natt tilldelas Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2017. Att en mutation kan störa cellernas inre klocka har vi skrivit om tidigare i år. Mer om den Nobelprisbelönade upptäckten blir det i Forskning & Framsteg 10/2017, som kommer ut i slutet av november.
1) Mötte moln på berg Den skotske fysikern Charles Thomson Rees Wilson (1869–1959) blev intresserad av moln när han befann sig uppe på det drygt 1 300 meter höga berget Ben Nevis år 1894. Bild: Wikimedia commons 2) Gjorde egna moln Han började göra experiment med fuktig luft i en specialbehållare. Den kunde utvidgas hastigt så att trycket minskade, varpå temperaturen sjönk så att vattenångan kondenserade till små droppar och bildade en dimma. 3) Ersatte damm med strålning Molndroppar bildas bara om det finns en kärna för dem att växa runt – till exempel en dammpartikel. Men Wilson upptäckte...
XFEL är en acceleratordriven anläggning som ger röntgenljus, av ett speciellt slag där alla ljusvågor svänger i takt på samma sätt som i en laser. Ljuset är starkare och med fler blixtar per sekund än i andra anläggningar. Här kommer vissa försök som tar en vecka vid en annan anläggning att kunna göras på några timmar. Bland annat ska man kunna skapa filmer som visar vad som händer i molekylerna i kemiska reaktioner. Forskare hoppas också på att kunna avbilda enskilda molekyler. Forskning & Framsteg besökte XFEL i somras, när förberedelserna inför dagens invigning pågick som bäst...