Biologi, kemi & geologi

I Fråga F&F (nr 2/2011) besvarade vi en fråga om varför ljuset blir vitt när alla färger blandas – och hur ljuset skulle se ut om vi kunde se fler ljusfrekvenser. Men en uppmärksam läsare tyckte att vi missade den biologiska förklaringen. Här är hans kompletterande svar:

Ljus är en elektromagnetisk vågrörelse som kännetecknas av sin frekvens och intensitet.

Att vi människor talar om färger beror på att vi i ögat har receptorer för tre olika, delvis överlappande, frekvensband som domineras av rött, grönt och blått – så kallade tappar.

Det ljus som bara aktiverar en receptortyp ger upphov till motsvarande färgförnimmelse. Om alla receptortyper aktiveras lika starkt upplever vi det som ett ljus utan färg, någonstans på gråskalan mellan vitt och svart beroende på ljusets intensitet.

När receptortyperna aktiveras olika mycket så upplever vi andra färger i spektrat. Vår upplevelse av färg bestäms alltså av balansen mellan receptorernas signalering.

Det finns djur som har receptorer med känslighetsområden som sträcker sig något utanför människans, in i de infraröda och ultravioletta områdena. Om vi var fåglar med en fjärde receptor för ultraviolett, så skulle nog det ljus vi kallar för vitt i stället dra åt rött.

Åke Hansson, Stockholm

Fråga: Kan fiskar nysa?

Anders Jacobson

Svar: Nej, en fisk kan inte nysa. Om en fisk skulle nysa på samma sätt som vi människor gör, kan man tänka sig att vatten eller luft/gas skulle pressas från svalget eller simblåsan upp i näsborren och ut. Men det går inte, för fiskens näsöppning saknar förbindelse med både svalg och simblåsa.

Näsöppningen leder bara till luktorganet. Eftersom luktorganet hos en fisk inte sitter ihop med svalget kan fisken inte heller ”lukta” genom att dra in vatten (som en människa drar in luft). Fisken luktar i stället främst genom att röra sig framåt så att vatten strömmar in i näsan.

Fisken kan lukta också när den står stilla, men då använder den främst de luktorgan som finns i läppar, svalg, skäggtömmar (utväxt från fiskens haka och/eller nos) och fenor. Det är svårt att skilja luktsinnet från smaksinnet hos fiskar eftersom alla ämnen som fisken ”känner av” är upplösta i vatten.

Fiskar kan dock ”hosta”. En fisk andas vanligtvis genom att syrerikt vatten strömmar över gälarna. Om något fastnar på gälarna kan fisken ”hosta” bort det genom att häftigt röra på gällocken. Man har till exempel sett att fiskar hostar som en reaktion på gifter i vattnet.

Josefin Sundin, doktorand vid Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet

Varför har ni skrivit den här boken?

– Bruce och jag har försökt koppla miljöfrågan till vardagslivet. Och jag tror att människor tar till sig en bok på ett annat sätt än ett trettiosekunders klipp på tv. Ungefär 20 000 har köpt boken i Kanada, och som miljödebattör har jag uppskattat att kunna föra en djupare diskussion med många människor.

Behövs det ytterligare en bok om miljögifter?

– Jag tror den här boken är roligare än en del andra. Många böcker som handlar om miljön är lite nedstämmande. De provocerar fram ett slags strutsreaktion hos människor, ett slags ”hjälp vad läskigt, jag vill inte höra mer”-reaktion. Vi har försökt skriva boken på ett lite roligare sätt. När vi började tala om boken för tre år sedan, hade ingen gjort den här sortens försök tidigare, där man avsiktligt manipulerar och förändrar giftnivåerna i kroppen. Vi har bara använt vanliga produkter och försökt härma normala vardagsvanor.

Blev du förvånad över resultaten?

– Ja, vi blev helt golvade av resultaten! Efter att ha värmt mat och dryck i mikrovågsugnen och ätit ur vanliga matlådor som innehöll bisfenol A och druckit ur min sons gamla nappflaskor i två dagar, ökade jag mina bisfenol A-nivåer sju och en halv gånger. Jag är en stor kille, två meter lång, och jag gjorde det bara i 48 timmar. Man kan ju bara föreställa sig vilka nivåer som ett litet barn får efter att ha druckit ur nappflaska i två år, nivåerna av bisfenol A borde vara skyhöga. Andra resultat var liknande. Till exempel så såg vi otroliga resultat med triklosan, som är vanligt i antibakteriella medel. Efter att ha använt tandkräm, tvål och raklödder med triklosan i två dagar ökade mina nivåer tre tusen gånger!

Vem skrev ni boken för?

– Den här boken sprang egentligen ur våra miljöskyddskampanjer som vi drivit i Kanada. Vi tänkte oss att våra läsare är engagerade medborgare, i huvudsak föräldrar. Ett genomgående tema i boken är att det framför allt är barnen som är utsatta för den här typen av föroreningar. Deras kroppar växer och deras organ och hjärnor är under utveckling, och alla de biologiska processerna som pågår i barn är känsliga. Så det är särskilt viktigt att vi skyddar dem, och perverst nog så har vi som samhälle tillåtit barnprodukter som nappflaskor, leksaker och barnmat att bli förorenade av den här typen av gifter.

Men hur farliga är de här ämnena?

– Anledningen till att vi valde just sju kemikalier är att de vetenskapliga bevisen nu är väldigt starka för att de orsakar sjukdomar hos människan, och de används i produkter över hela världen. Föroreningarna liknar hormoner och kan påverka kroppen på flera olika sätt. Bisfenol A har till exempel kopplats till bröstcancer och prostatacancer, till och med till andra typer av sjukdomar som typ 2-diabetes och koncentrationssvårigheter hos barn.

Experimenten på er själva utgör ändå en mindre del av boken. Det är också mycket komplicerad kemi. Hur tänkte ni när ni planerade boken?

– Det är en av utmaningarna. Till skillnad från klimatfrågan som bara handlar om koldioxid, en kemikalie som man faktiskt kan uttala, så handlar detta om hundratusentals kemikalier. Det finns 80 000 konstgjorda ämnen i handeln i dag! De här kemikalierna har namn som inte går att uttala. Försöken på oss själva var tänkta att bära läsaren genom boken.

I boken finns listor på vad man själv kan göra. Men det är svårt att veta var man ska börja?

– Småbarnsföräldrar borde börja med att göra sig av med alla nappflaskor som innehåller bisfenol A, även sportvattenflaskor. I badrummet kan man se över produkter som är starkt parfymerade, eftersom ftalater används för att bära doftämnen i produkter. Sedan skulle jag göra mig av med teflonprodukter i köket.

I de här listorna uppmuntrar ni också till att ställa krav på politiker och beslutsfattare.

– Det är ju helt galet hur vi under de senaste femtio åren har tillåtit företag att tillverka kemikalier som aldrig har blivit testade, och sedan låtit dem tillsätta dessa i vardagsprodukter som finns i varenda hem. Det är oacceptabelt och det är viktigt att vi som medborgare ställer krav på våra regeringar att de skyddar oss bättre. Man ska inte behöva ha examen i kemi för att kunna handla leksaker till sina barn.

Text: Anna Sandström