Unga vågar inte prata om Israel och Palestina i skolan

Gymnasieelever vågar inte prata om Israel och Palestina, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Det är en delstudie av en avhandling om antisemitism i skolan.

När doktoranden Jennie Karlsson intervjuade gymnasieelever för sin avhandling hade Hamasattackerna den 7 oktober 2023 precis skett. Samtalen med eleverna om antisemitism präglades av Israel och Palestina, som uppfattas som en kontroversiell fråga.

– Det som stack ut mest var hur elevers deltagande i diskussioner påverkas av en osäkerhet, säger Jennie Karlsson.

Vad som är en ”kontroversiell fråga” är omstritt inom forskningen. Men de flesta definitioner syftar på frågor som ofta väcker oenighet, starka reaktioner, konkurrerande förklaringar och olika lösningar som bygger på olika värderingar. Frågan om Israel och Palestina checkar av alla dessa kriterier. Många av eleverna vill ändå prata om ämnet trots osäkerheten som de upplever.

– De uttryckte själva att de avstår eftersom de är rädda att säga fel eller upplever att de saknar tillräcklig kunskap för att ge sig in i diskussioner. Särskilt när andra elever upplevs som mer insatta eller personligt berörda. Då ville man undvika att trampa någon på tårna, säger Jennie Karlsson.

Eleverna berättade också att lärare ofta valde att tysta diskussionerna.

­– De kanske undvek att låta diskussionerna att fortsätta för att de skulle bli för svåra eller väcka alltför starka känslor.

En annan slutsats i studien var att eleverna upplevde att det fanns en moralisk press att ta ställning i frågan om Israel och Palestina. Diskussionerna präglades av en uppdelning där den ena sidan framställdes som god och den andra som ond. Vissa elever uttryckte att det var svårt att vara neutrala.

– Särskilt bland elever som hade starka känslor och tydliga åsikter. Samtidigt beskrev också elever att det inte gick att avstå från att ta ställning, eftersom det då kunde uppfattas som omoraliskt eller oetiskt, säger Jennie Karlsson.

Hon menar att det minskar möjligheten att ta in fler perspektiv.  Samtidigt går den större delen av diskussionen ut på vilken sida man ska välja.

– Elever vägde till exempel antalet döda mot varandra. Där blev fakta ett sätt att göra ett moraliskt ställningstagande för att avgöra vem som framstår som ond respektive god. Det är ett sätt att argumentera men det riskerar att bli väldigt förenklat om man inte tar in annan information, säger Jennie Karlsson.

Eleverna ville också skilja på kritik mot staten Israel och fördomar mot judar men det var väldigt svårt för dem att förklara var gränsen gick.

– Även i media och i den vetenskapliga debatten är det så. Det finns en stor risk för missförstånd.

– Eleverna behöver verktyg för att kunna hantera sådana här svåra frågor: När och hur möter jag information om konflikten? Vilka argument förs fram av olika sidor? Och hur skiljer jag på vad som är fakta och vad som bygger mer på känslor och värderingar? säger Jennie Karlsson

Det handlar om att utveckla förmågan att skilja på fakta och åsikter, men även att lära sig hur man pratar om svåra frågor. Jennie Karlsson säger att skolan spelar en stor roll i att träna eleverna i detta och det kräver genomtänkta förberedelser och strategier från skolans sida.

– Vi behöver naturligtvis fakta och undervisning om innehåll men vi behöver också undervisa i hur vi pratar med varandra om svåra frågor. Det handlar om att skapa en respektfull miljö i klassrummet. De här frågorna är centrala för att utveckla demokratiskt tänkande och demokratisk kompetens.