Vidvinkel

Kokosnötsskal som hamnat i havet ger nytt bränsle åt debatten om djurs förmåga att använda verktyg.

Australiska marinbiologer har upptäckt att bläckfiskar utnyttjar skalen som bärbara skyddsrum.

Bläckfisken lägger sig i skalet och låter alla armarna hänga ner över kanterna. Sedan trippar den i väg över havsbottnen på armspetsarna med skalet under kroppen. Det ser ganska ansträngande ut. Fördelen för bläckfisken är att den snabbt kan ta skydd om den stöter på något farligt.

Forskarna har även filmat en bläckfisk som bär med sig två halva skal. När en fara nalkas lägger den sig i den ena halvan och stänger in sig med den andra som lock. Beteendet visar att bläckfiskar använder skalen som ett slags verktyg, enligt en rapport i tidskriften Current Biology.

Text: Per Snaprud

År 2008 fanns nästan dubbelt så mycket installerad solelseffekt i Sverige som 2005. Enligt Energimyndigheten beror det på ett investeringsstöd till offentliga byggnader. Sedan sommaren 2009 får även företag och privatpersoner stöd till investeringar i solceller.

Det verkar också som om moderna, småskaliga solcellssystem fungerar bra. De första resultaten från ett pågående test hos Energimyndigheten, av åtta nätanslutna system, visar att dessa håller hög och jämn kvalitet. Däremot är det svårt att få solcellssystemen lönsamma utan statligt stöd.

– Hur lång tid det tar innan solcellssystemen är lönsamma av egen kraft är svårt att säga, men det är viktigt att volymerna i produktionen kan öka och att vi får bättre avläsningssystem för dem som vill sälja sin överskottsel, säger Anders Odell, projektledare vid Energimyndighetens testlab.

Försöket, som pågår under ett år för att kunna bedöma solcellernas funktion och prestanda under alla årstider, undersöker ström, spänning, effekt och energi. Testlab undersöker också användarvänlighet, elkvalitet och funktion hos växelriktarna. Solcellerna ger drygt 100 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Text: Marie Granmar

Nu är det bevisat vad som många länge misstänkt:

– Ljudnivåerna i förskolan ligger alldeles för högt för pedagogisk verksamhet, närmare 70 dB vilket är i närheten av nivån på en byggarbetsplats, säger Fredrik Sjödin, doktorand vid Högskolan i Gävle. Forskarna har mätt ljudnivån genom att förskolepersonal har fått gå omkring med mikrofoner på huvudet i en vecka.

Ljudet bidrar till att förskolepersonalen drabbas av stress och slitenhet. De kan även få tinnitus och andra hörselskador. Hur barnen påverkas har inte undersökts.

Projektet, finansierat av AFA Försäkring, anvisar några konkreta lösningar: byt ut de leksaker och bord som orsakar starka ljud och använd material som dämpar bullret, till exempel textilier och porösa akustikplattor i tak och på väggar.

Text: Björn Fjæstad

Antropologen Sverker Finnström har som förste svensk fått Margaret Mead-priset, ett av den internationella antropologins mest prestigefyllda priser, för sin bok om människorna i inbördeskrigets norra Uganda.

Acholifolket lever sedan mer än tjugo år i korselden mellan Herrens motståndsarmé och Ugandas regeringsarmé. Det är ett mycket grymt krig. Just nu råder lugn, för rebellerna har jagats in i angränsande länder. Men lugnet är bedrägligt. De hoppingivande fredssamtalen som hölls 2006–08 kom av sig.

– Situationen är verkligen inte svart eller vit, säger Sverker Finnström.

I boken Living with bad surroundings låter Sverker Finnström det krigströtta acholifolket berätta. Om hur de hanterar sina psykiska trauman skrev han en uppmärksammad artikel i Forskning & Framsteg 2/06.

– Det visar sig att vi trots allt är ganska lika i Uganda och Sverige. Det här kan verka vara en avlägsen konflikt. Men den är närmare än vi tror, säger Sverker Finnström som inte bara sett lidande utan också mycket liv och glädje i Acholiland.

Priset delas ut till någon som i den legendariska antropologen Margaret Meads anda förmår nå en bredare publik.

Text: Cecilia Christner Riad