Blå spår. De raka, blå strecken är muoner som har bildats i sönderfallet efter en Higgspartikel. Bild: CERN
Nu har den sista pusselbiten i fysikens Standardmodell hittats – teorin om hur materia bygger upp universum.
– Vi har upptäckt en ny elementarpartikel. Det är den tyngsta bosonen någonsin, sade Joe Incandela, talesman för fysikerna vid Cern på presskonferensen den 4 juli.
Farlig last. Kol från Xuan Wei innehåller en kombination av ämnen som ökar risken för lungcancer. Bild: David Large
En epidemi av lungcancer pågår i södra Kina. Enligt en ny studie kan förklaringen vara surt regn som föll för 250 miljoner år sedan.
Andelen icke-rökande kvinnor som dör av lungcancer är upp till tjugo gånger högre i Xuan Wei-distriktet i södra Kina än i övriga delar av landet.
– Vi ser en koppling till stenkol från området, säger David Large, geolog vid University of Nottingham i Storbritannien.
Traditionellt har stenkolsugnar utan skorsten varit vanliga i hela Kina. Röken innehåller en lång rad cancerframkallande ämnen.
Det speciella med kolet från Xuan Wei är att det också innehåller höga halter av mikroskopiska kristaller av kiseloxid. Kombinationen av dessa kristaller och kolrökens vanliga innehåll är den troligaste förklaringen till den lokala cancerepidemin, skriver David Large och hans medarbetare i tidskriften Environmental Science & Technology.
Kristallerna bildades för drygt 250 miljoner år sedan när kraftiga vulkanutbrott bidrog till den största utrotningen av arter någonsin. Hela atmosfären försurades. Surt regn över det som i dag är Xuan Wei frigjorde kristaller av kiseloxid från basalt i berggrunden. Kristallerna följde med vatten till torvmossar, som med tiden bildade stenkol.
Andelen icke-rökande kvinnor som dör av lungcancer är upp till tjugo gånger högre i Xuan Wei-distriktet i södra Kina än i övriga delar av landet.
Ny upptäckt gör det möjligt att styra isbildning med elektrisk laddning.
Det är sedan länge känt att vatten kan hållas flytande ända ner till minus 40 grader Celsius. Det kallas då för superkylt. Nu har forskare vid Weizmann-institutet i Rehovot, Israel, upptäckt att fryspunkten kan finjusteras om man ändrar laddningen på den yta som vattnet ligger på.
Positivt laddade ytor underlättar för superkylt vatten att frysa, medan negativt laddade ytor sänker frystemperaturen ytterligare. Ytorna måste vara gjorda av så kallat pyroelektriskt material, som laddas med hjälp av värme. Det innebär med andra ord att superkylt vatten fryser samtidigt som ytan det ligger på värms upp.
Möjligheten att kontrollera vattnets fryspunkt kan få betydelse vid nedfrysning av celler och vävnader, för att skydda grödor från att frysa och för att skapa konstgjorda moln och göra snö.
Forskaren David Ehre och hans kolleger presenterar sina resultat i tidskriften Science.
Det är sedan länge känt att vatten kan hållas flytande ända ner till minus 40 grader Celsius. Det kallas då för superkylt.
Stjärnfödare. Inne i Kattassnebulosan bildas nya stjärnor på löpande band. Bild: ESO
Astronomer har lyckats framställa en skarp bild av en glödande röd nebulosa som föder nya stjärnor.
Kattass har den kallats, och björnram – eller NBC6334 med astronomernas något torrare namn. Inget av namnen återger dock den verkliga storleken på detta rymdmoln, en nebulosa i vår galax Vintergatan, där många nya stjärnor sänder ut sitt ljus för första gången. Nu har den avbildats med ovanlig skärpa.
På himlen är molnet ungefär lika stort som fullmånen, men det ligger 5 500 ljusår från oss och är i själva verket hela 50 ljusår brett. Det syns på södra stjärnhimlen i Skorpionens stjärnbild och upptäcktes av britten John Herschel, med ett teleskop på Godahoppsudden i Sydafrika år 1837. Kattfotens röda färg alstras då vätgas träffas av strålning från de tusentals glödande unga och heta stjärnor som trängs inne i molnet. Stjärnorna är yngre än ett par miljoner år men har snabbt vuxit sig stora och är redan tiofalt tyngre än solen. Även mindre stjärnor förlöses i stora mängder inne i nebulosan. Därför lockas astronomerna att blicka allt längre in bakom gas- och stoftslöjorna.
Kattass har den kallats, och björnram – eller NBC6334 med astronomernas något torrare namn.
Nefertiti. Det bly som ingick i fornegyptiskt smink kan ha skyddat mot ögoninfektion. Bild: Wikimedia Commons
Blybaserade färger stimulerade bakteriedödande processer.
Att forntidens egyptier gärna sminkade sig vet vi från skulpturer av till exempel den sköna Nefertiti. Tjocka svarta kajalstreck markerade ögonen hos både kvinnor och män och bars även till vardags. Sminket ansågs ha magiska egenskaper som skyddade mot sjukdomar.
Nu har franska forskare vid Université Pierre et Marie Curie i Paris kommit fram till att "magin" faktiskt har vetenskaplig grund. Det svarta sminket innehåller flera blybaserade substanser som stimulerar kroppens produktion av kväveoxid, som kan skydda mot både bakterier och parasiter. Analysproverna kommer från egyptiska sminkbehållare förvarade i Louvren.
Bakterieorsakade ögonåkommor var vanliga i det gamla Egypten – precis som de fortfarande är i fuktiga tropiska områden. Det kan räcka med en droppe förorenat vatten för att starta en infektion med allvarliga konsekvenser.
Enligt forskarna, vars artikel publicerats i den amerikanska tidskriften Analytical Chemistry, var blyblandningen inte skadlig – som makeup betraktad.
– Men får man det i sig kan det leda till blyförgiftning. För de gamla egyptierna var det ett optimalt sätt att skydda sig, men i dag har vi bättre mediciner, kommenterar Christian Amatore, en av artikelförfattarna.
Att forntidens egyptier gärna sminkade sig vet vi från skulpturer av till exempel den sköna Nefertiti. Tjocka svarta kajalstreck markerade ögonen hos både kvinnor och män och bars även till vardags.
Gömt berg. Under Antarktis kilometertjocka is ligger de gåtfulla Gamburtsevbergen. Radarbilden täcker ett område på 200 x 700 km. Bild: Michael Studinger/LDEO
Antarktis märkliga bergslandskap undersöks med radar.
Under den tjocka isen på Antarktis gömmer sig Gamburtsevbergen, ett drygt 120 000 kvadratkilometer stort bergsmassiv som liknar Alperna. De högsta topparna är över 2 500 meter. I dalarna verkar vatten flyta i sjöar och bäckar. Det avslöjar en ny karta över området.
Bergsmassivet ligger på Östantarktis och är täckt av flera tusen meter is. Med radarutrustade flygplan kunde forskarna se igenom istäcket och återskapa det gåtfulla landskapet.
Gamburtsevbergen upptäcktes av en rysk Antarktisexpedition 1958 och har alltsedan dess väckt många frågor som fortfarande är obesvarade. Hur gamla är bergen? Att topparna ser ut att vara ganska opåverkade av väder och vind pekar mot en relativt ung ålder, kanske bara 50 miljoner år. Andra tecken däremot, som mineraldatering, tyder snarare på en födelse för 500 miljoner år sedan. Men hur kommer det sig i så fall att erosionen inte har nött ner de vassa topparna? Och hur bildades egentligen dessa berg? Den internationella forskargruppen som tittar under istäcket hoppas också kunna lista ut hur det gick till när isen och kylan bredde ut sig över jordens fortfarande minst kända kontinent.
Under den tjocka isen på Antarktis gömmer sig Gamburtsevbergen, ett drygt 120 000 kvadratkilometer stort bergsmassiv som liknar Alperna. De högsta topparna är över 2 500 meter.
Muskelceller använder självmordsprotein för att mogna. Bild: Science photo library
Proteinet kaspas 3 används när cellen i nödfall måste förstöra sig själv. Men detta är också nödvändigt för att ny muskelvävnad ska kunna bildas. Denna till synes motsatta funktion hos proteinet har förbryllat forskarna sedan sambandet upptäcktes för ett par år sedan.
Nu har en grupp amerikanska stamcellsforskare konstaterat att omogna muskelceller använder kaspas 3-proteinet för att på ett ganska brutalt sätt styra sin egen mognad. Kaspas 3 aktiverar nämligen det knivliknande proteinet CAD, som skär sönder cellens dna på vissa speciella ställen. När cellen sedan lagar arvsmassan aktiveras de sönderskurna generna, vilket sätter fart på den omogna cellens differentiering.
Upptäckten avslöjar ett tidigare okänt sätt för stamceller att aktivera vissa specifika gener och tycks enligt forskarna fungera så länge skadan repareras omgående. Studien publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.
Proteinet kaspas 3 används när cellen i nödfall måste förstöra sig själv. Men detta är också nödvändigt för att ny muskelvävnad ska kunna bildas.
Det finns effektiva sätt att öka chansen för åter-gång i arbete, visar ny forskning utförd genom ett samarbete mellan Försäkringskassan och Yrkes- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Åttio personer som var långtidssjukskrivna på grund av arbetsrelaterad psykisk belastning erbjöds att delta i en serie samtal med sina respektive arbetsgivare. Syftet var att jämka samman klientens och arbetsgivarens syn på orsakerna till sjukskrivningen och att hitta lämpliga åtgärder, exempelvis kortare vidareutbildning.
Efter ett och ett halvt år hade hela 90 procent av de långtidssjukskrivna återgått till minst halvtidsarbete, att jämföra med en kontrollgrupp där andelen fortsatt sjukskrivna var tre gånger så stor.
Det finns effektiva sätt att öka chansen för åter-gång i arbete, visar ny forskning utförd genom ett samarbete mellan Försäkringskassan och Yrkes- och miljömedicin vid Lunds universitet.
En himbakvinna visar sitt svar för försöksledaren. Bild: Frank Eisner
Mänskliga ljud för grundkänslor är universella, men det finns nyanser som skiljer sig åt.
Känslor kan förmedlas på en rad olika sätt: med ord, tonfall, kroppsspråk och med ljud som inte utgörs av ord – exempelvis skrik, stön, skratt och suckar. Nu har forskare för första gången undersökt hur väl sådana ljud förstås av människor från skilda kulturer.
Forskargruppen har letts av den svenska psykologen Disa Sauter och i gruppen har också ingått amerikanen Paul Ekman, välkänd utforskare av ansiktsuttryck. Studien utfördes dels i Storbritannien, dels på personer från himbafolket i Namibia.
De sex så kallade grundkänslorna tolkades rätt både inom och mellan de två kulturerna: ilska, avsky/äckel, rädsla, glädje/förnöjelse, sorg/ledsenhet och förvåning. Allra mest bekant var uttrycket för glädje: skratt.
Dessutom testades tre positiva känsloljud: njutning (stönande), stolthet över att ha lyckats med något (triumfatoriskt utrop) och lättnad (suck). Suckarna var svåra för personer ur himbafolket att förstå oavsett om de kom från andra himba eller engelsmän, antagligen eftersom suckar även kan uttrycka till exempel trötthet och uppgivenhet. Ljud som förmedlar njutning och stolthet kunde himbafolket förstå om de kom från en annan himba, men inte över kulturgränsen. En förklaring kan vara att dessa uttryck är inlärda under uppväxten snarare än medfödda.
Att britterna förstod himbafolkets ljud för dessa känslor beror antagligen på att de har hört många känslouttryck från olika kulturer genom massmedier och personlig kontakt med människor, medan himba bara upplevt känslouttryck i sin egen grupp.
– Våra resultat stämmer bra med tidigare studier som visat att negativa känslor kan förmedlas över kulturgränser med ansiktsuttryck, liksom att skratt är en evolutionärt gammal glädjesignal som vi delar med många andra däggdjur. Men de visar också på vikten av att studera flera olika positiva känslor i stället för att, som många tidigare studier gjort, anta att alla former av glädjesignaler fungerar likadant, säger Disa Sauter.
Känslor kan förmedlas på en rad olika sätt: med ord, tonfall, kroppsspråk och med ljud som inte utgörs av ord – exempelvis skrik, stön, skratt och suckar.
Grön angripare. De nyupptäckta antikropparna (gröna) attackerar nervceller som styr sömn och vakenhet (röda). Bild: Laurence Bayer
Ny studie visar hur immunförsvaret förstör kroppens reglering av sömn och vakenhet.
Patienter med narkolepsi – som utan kontroll plötsligt kan falla i sömn – saknar de nervceller i hjärnan som producerar ämnet orexin. Det är en så kallad neuropeptid som reglerar sömn och vakenhet.
Nu har en grupp schweiziska och franska forskare kommit fram till att bristen beror på att nervcellerna angrips av speciella antikroppar. Detta bekräftar den rådande men hittills obevisade teorin att sjukdomen är autoimmun.
Forskarna lyckades till att börja med identifiera antikroppen, döpt till trib-2-specifik, hos genmodifierade möss. Därefter kunde de utveckla ett test för att upptäcka den i blod och ryggmärgsvätska hos människor.
Forskarna undersökte sedan 143 personer med narkolepsi, som de jämförde med en frisk kontrollgrupp. Halten trib-2-specifika antikroppar var kraftigt förhöjd hos narkolepsipatienterna jämfört med kontrollgruppen.
– Förhoppningsvis kan det här leda till en möjlighet att behandla sjukdomen. Vi har gjort lyckade försök att dämpa immunförsvaret hos ett antal patienter, och nu vet vi att det är rätt väg att gå. Men det måste ske mycket snabbt, innan nervcellerna hunnit förstöras helt, säger Mehdi Tafti, forskare vid Université de Lausanne i Schweiz och ansvarig för forskningsprojektet.
Studien publiceras i The Journal of Clinical Investigation.
Patienter med narkolepsi – som utan kontroll plötsligt kan falla i sömn – saknar de nervceller i hjärnan som producerar ämnet orexin. Det är en så kallad neuropeptid som reglerar sömn och vakenhet.
