Annons

Bilden

Dagens outfit

Dagens outfit

Denna brittiska karikatyr över utländsk – läs fransk – modemedvetenhet publicerades i en tidning sommaren 1771 och blev motiv på en svensk bricka redan året därpå. Under slutet av 1700-talet blev kläderna viktigare för att uttrycka bärarens identitet, och samtidigt blev klädedräkten mindre reglerad. Därmed föddes modet.

Bilder som kommenterade modet spreds snabbt. Här kritiseras den aristokratiska lyxkonsumtionen: mannen till vänster använder ett mätinstrument för att bestämma håruppsättningens höjd.

Denna brittiska karikatyr över utländsk – läs fransk – modemedvetenhet publicerades i en tidning sommaren 1771 och blev motiv på en svensk bricka redan året därpå.

En vit fläck av glömska

En vit fläck av glömska

En nervcell från hjärnan sträcker ut sig i ett australiskt laboratorium. Forskarna vid Bio 21 institute i Melbourne har länge försökt odla fram det speciella plack som bildas vid Alzheimers sjukdom. Det vita luddet på den vänstra delen av cellkroppen kan vara beviset på att de har lyckats. Bilden är tagen av den svenska vetenskapsfotografen Linnea Rundgren och valdes ut som ett av de tio bästa bidragen till årets upplaga av fototävlingen Eureka, anordnad av tidningen New Scientist.

En nervcell från hjärnan sträcker ut sig i ett australiskt laboratorium. Forskarna vid Bio 21 institute i Melbourne har länge försökt odla fram det speciella plack som bildas vid Alzheimers sjukdom.

Ett skadat brottarknä

Ett skadat brottarknä

Anne Weston, expert på elektronmikroskopi vid London research institute, gjorde illa knät när hon tränade brottning. Nu är hon opererad. Bilden visar en bit av hennes bortskurna bindväv i cirka 20 000 gångers förstoring och har vunnit pris i en fototävling anordnad av stiftelsen Wellcome trust.

– Jag tog bilden när jag skulle lära några praktikanter att använda elektronmikroskopet, säger Anne Weston.

De färglagda trådarna är fibrer av proteinet kollagen, som ger stadga åt vävnader.

Anne Weston, expert på elektronmikroskopi vid London research institute, gjorde illa knät när hon tränade brottning. Nu är hon opererad.

Oväntat bett i kräftans käft

Oväntat bett i kräftans käft

Sötvattenskräftor har tänder med en emalj som är påfallande lik människans.

– Det är häpnadsväckande med tanke på den stora utvecklingshistoriska skillnaden mellan kräftdjur och ryggradsdjur, säger Barbara Aichmayer, materialforskare vid Max-Planck-Gesellschaft i Tyskland.

Tandemalj består i huvudsak av kalciumfosfat i form av långa kristaller vinkelräta mot tuggytan. Materialet skiljer sig markant från kräftans skal som främst består av biopolymeren kitin. Barbara Aichmayer har hittills bara studerat en sötvattenskräfta från Australien, men antar att kräftor även på våra breddgrader har liknande tänder.

Sötvattenskräftor har tänder med en emalj som är påfallande lik människans.

Jämställd segergest

Jämställd segergest

Det är en typisk pose för gladiatorer – med lyft vapen blickar segraren ner på sin fallne fiende. Vapnet är en så kallad sica, som ofta användes vid gladiatorspel. Och gladiatorn är en barbröstad kvinna. Det menar antikvetaren Alfonso Manas i The international journal of the history of sport. Det finns flera skiftliga belägg för att det fanns kvinnliga gladiatorer, och minst ytterligare en känd sådan avbildning. Den 2 000 år gamla statyn finns på Museum für Kunst und Gewerbe i Hamburg.

Det är en typisk pose för gladiatorer – med lyft vapen blickar segraren ner på sin fallne fiende. Vapnet är en så kallad sica, som ofta användes vid gladiatorspel.

Sugande blick

Sugande blick

Det som påminner om ett par stirrande ögon är sugkopparna på bandmasken Hymenolepis microstoma, infärgade och i stark förstoring. Den slingriga parasiten har varken ögon eller mun. Med hjälp av sugkopparna håller den sig fast i inälvorna hos möss och råttor, där den tar upp näring direkt genom huden. Beroende på miljön blir masken upp till 30 centimeter lång. Maskarna parar sig hermafroditiskt och sprider sina ägg via gnagarnas avföring. Äggen blir uppätna av till exempel mjölbaggar, som i sin tur blir uppätna av nya gnagare – och allt börjar om på nytt. I sällsynta fall kan även människor smittas.

Det som påminner om ett par stirrande ögon är sugkopparna på bandmasken Hymenolepis microstoma, infärgade och i stark förstoring. Den slingriga parasiten har varken ögon eller mun.

Giftig gurka

Giftig gurka

En vanlig gurka visar i denna mikroskopförstoring (800 gånger) sin vapenarsenal mot angripare. Dels har den vassa minitaggar, 40 gånger tunnare än en synål. Dels finns det små bubblor med ämnet cucurbitin på gurkans yta. Cucurbitin är en sällsynt aminosyra som är så starkt bitter att människor känner av smaken även om ämnet späds en miljard gånger.

Bilden fick ett hedersomnämnande i Science årliga bildtävling förra året.

En vanlig gurka visar i denna mikroskopförstoring (800 gånger) sin vapenarsenal mot angripare. Dels har den vassa minitaggar, 40 gånger tunnare än en synål.

Världens lättaste material

Världens lättaste material

Hundra gånger lättare än frigolit, men samtidigt starkt och elastiskt. Det är egenskaperna hos ett nytt metallmaterial. Det består till 99,99 procent av luft och är uppbyggt som ett gallerverk av tunna, ihåliga rör i en blandning av nickel och fosfor. Med en vikt på endast 0,9 milligram per kubikcentimeter är det lättast i världen.

Hundra gånger lättare än frigolit, men samtidigt starkt och elastiskt. Det är egenskaperna hos ett nytt metallmaterial.

Mammutens inre

Mammutens inre

Den lilla mammutungen Lyuba upptäcktes för fyra år sedan, infrusen i Sibiriens permafrost. Där hade hon legat, välbevarad, i 42 000 år.

Nu har hela hennes kropp undersökts med datortomografi. Lager för lager kan forskarna studera hur hon ser ut under huden; hennes mjukdelar, inre organ och skelett.

Bilderna presenterades när Society of vertebrate paleontology nyligen hade sitt årliga möte i USA.

Den lilla mammutungen Lyuba upptäcktes för fyra år sedan, infrusen i Sibiriens permafrost. Där hade hon legat, välbevarad, i 42 000 år.

En odödlig tumör

En odödlig tumör

De färgsprakande cellerna på bilden har en tragisk historia. De kommer från en kvinna i USA, Henrietta Lacks, som dog av livmoderhalscancer för precis sextio år sedan.

Henrietta Lacks blev bara 31 år gammal, men hennes tumör är odödlig. Forskare odlar de snabbväxande cellerna i laboratorier världen över. De så kallade HeLa-cellerna har ingått i oräkneliga experiment, och nu kan de även beskådas i en fototävling för mikroskopbilder. Arvsmassan lyser i blått, proteiner som ger stadga åt cellerna är färgade i rött och grönt.

De färgsprakande cellerna på bilden har en tragisk historia. De kommer från en kvinna i USA, Henrietta Lacks, som dog av livmoderhalscancer för precis sextio år sedan.

Annons
Prenumerera på Bilden