Annons

Nyheter

Åldrande iris ger identitetsproblem

Iris. Blodkärlens och pigmentens mönster förändras. Bild: David Parker / SPL

Åldrande iris ger identitets­problem

Bilder av ögats iris används allt oftare som ett slags id-handling. Men tekniken har sina brister. Forskare i USA har analyserat tusentals bilder av 322 människors irisar tagna under tre år. Det visar sig bli svårare att para ihop bilder från samma iris, ju längre tid som gått mellan fotograferingarna.

Bilder av ögats iris används allt oftare som ett slags id-handling. Men tekniken har sina brister. Forskare i USA har analyserat tusentals bilder av 322 människors irisar tagna under tre år.

Etanol framtidens bränsle – i början av förra seklet

Helena Ekerholm är forskare vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet och författare till avhandlingen Bränsle för den moderna nationen. Bild: Per Melander

Tre frågor till Helena Ekerholm

Etanol framtidens bränsle – i början av förra seklet

Helena Ekerholm har undersökt etanoldebatten under mellankrigstiden.

Hur länge har man hoppats på etanol som drivmedel?

– Till och från i över hundra år. Redan 1909 talades det om etanolen som framtidens drivmedel. Och sedan dess har visionerna och förhoppningarna kring etanol sett rätt likartade ut. Det har talats om att etanol skulle användas som drivmedel i Sverige och även exporteras. Skillnaden är att i dag är det klimatdebatten som driver frågan, och svenska politiker och etanoltillverkare vill vara moraliska förebilder. Under mellankrigstiden skulle Sverige i stället vara en ekonomisk och teknisk förebild. Men det är samma drömmar.

Kan man tala om historie­löshet?

– Ja, absolut. Vissa fraser i dagens debatt om möjligheterna för svensk etanoltillverkning låter exakt som på 1920- och 30-talen. Argumenten för svensk etanol hade då, precis som nu, en nationalistisk ansats, och man hade stora förhoppningar på skogsprodukter som råvara.

Och även då väckte satsningarna kritik och omgavs av politiska konflikter.

Varför slog etanolen inte igenom?

– Etanol var dyrare än bensin, som dessutom redan var en del av ett etablerat distributionssystem med mäktiga aktörer. Därför behövde etanolen stödjas med skattemedel för att etableras på den svenska drivmedelsmarknaden.

Hur länge har man hoppats på etanol som drivmedel?

Gammal bil får hypermodernt säkerhetssystem via mobilen

Bör trimmas. Ny mobilteknik kan komplettera gammalmodiga säkerhetssystem. Bild: Iolanda Astor / IBL bildbyrå

Mobilteknik

Gammal bil får hypermodernt säkerhetssystem via mobilen

Ett nytt program för mobiltelefonen kan övervaka både bilföraren och vägen.

Med appen CarSafe installerad i mobiltelefonen kan skrothögen snart få två säkerhetssystem som påminner om dem som sitter i nyare lyxbilar. Det ena håller koll på föraren, så att hen inte är på väg att somna eller har uppmärksamheten riktad åt fel håll. Det andra håller koll på hur bilen rör sig på vägen och varnar om den hamnar för nära framförvarande fordon eller är på väg att göra ett filbyte, utan att föraren är uppmärksam på det.

För att fungera monteras mobiltelefonen i en hållare vid vindrutan, med skärmen vänd mot föraren. Kameran på baksidan håller koll framåt, medan kameran ovanför skärmen har ett vakande öga på föraren. Genom olika former av bildanalys gör appen sedan en bedömning av situationen. Den framåtriktade kameran letar bland annat efter filmarkeringar i form av raka streck. Om CarSafe upptäcker att föraren är på väg att byta fil används den andra kameran för att kontrollera om föraren tittar i backspegeln. Kamerabilderna kompletteras dessutom med information från telefonens navigerings­system och andra sensorer.

Eftersom det inte går att använda båda kamerorna samtidigt måste programmet växla mellan dem. Om föraren verkar pigg läggs mer fokus på vägen, men om föraren visar tendens till mikrosömn genom att stänga ögonen i mer än 500 millisekunder används den kameran mer.

Forskarna som utvecklat CarSafe hoppas kunna börja sälja appen till Android- telefoner under vintern.

Med appen CarSafe installerad i mobiltelefonen kan skrothögen snart få två säkerhetssystem som påminner om dem som sitter i nyare lyxbilar.

Listan

Bäst på naturvetenskaplig forskning

Ett sätt att få fram de nationer som är bäst i världen på naturvetenskaplig forskning är att räkna antalet artiklar som landets forskare har fått in i topprankade vetenskapliga tidskrifter.

Under 2011 hamnade Sverige på plats nummer 18, efter Singapore, Israel och Taiwan, men före Belgien, Danmark och Finland.

När det gäller satsningar på forskning och utveckling ligger vi på tolfte plats, och när det gäller antalet disputerade forskare på elfte plats.

  1. USA
  2. Tyskland
  3. Kina
  4. Japan
  5. Storbritannien
  6. Frankrike
  7. Kanada
  8. Sydkorea
  9. Italien
  10. Spanien
  11. Schweiz
  12. Australien
  13. Nederländerna
  14. Indien
  15. Taiwan
  16. Israel
  17. Singapore
  18. Sverige
  19. Belgien
  20. Danmark

Källa: Scientific American

Ett sätt att få fram de nationer som är bäst i världen på naturvetenskaplig forskning är att räkna antalet artiklar som landets forskare har fått in i topprankade vetenskapliga tidskrifter.

Samma kön gör två till tre

Ett tredje barn. Tvåbarnsföräldrar som har barn av samma kön skaffar oftare ett tredje barn (stapel pekar uppåt) än tvåbarnsföräldrar som har barn med olika kön (referenslinjen 1,0). Bild: Per Thornéus / Källa: Välfärd

Demografi

Samma kön gör två till tre

Om de första två barnen har samma kön ökar sannolikheten att familjen skaffar ett tredje barn.

I Sverige gillar vi olika – i alla fall olika kön på barnen. De som fått en pojke och en flicka är mindre benägna att skaffa fler barn, medan det är 25 procents högre sannolikhet för att de som har fått två barn av samma kön skaffar ett tredje.

Dessutom värdesätter vi sedan 1980-talet flickor högre, eftersom det är mer sannolikt att de som har fått två pojkar skaffar ett tredje barn, än de som redan har två flickor. Tittar man på utrikes födda ser mönstren annorlunda ut. Invandrare från Norge, Tyskland och USA, liksom också etniska svenskar, föredrar flickor, medan invandrare från Iran, Irak och framför allt forna Jugoslavien värdesätter söner högre.

I Sverige gillar vi olika – i alla fall olika kön på barnen.

Silke öppnar väg för elektronik i kroppen

Upplöst. Den nedbrytbara elektroniken förpackas i silke, som löses upp i lagom takt av vätska – här dagg. Bild: Beckman Institute, University of Illinois and Tufts University

Medicinteknik

Silke öppnar väg för elektronik i kroppen

Genom att rulla in elektroniska kretsar i olika tjocka lager av silke skapas implantat som löser upp sig själva.

Amerikanska forskare har utvecklat en teknik som gör det möjligt att konstruera elektroniska implantat som bryts ner när de inte längre behövs. Ett exempel på konkret tillämpning är en krets som kan alstra värme och därmed förhindra inflammationer efter en operation.

Elektroniken konstrueras av magnesium och kisel. Materialen används i så små mängder att vätskorna i en mänsklig kropp löser upp dem. För att kontrollera exakt hur snabbt processen ska gå, kapslas elektroniken in i ett lager av silke. Tjockleken och strukturen avgör hur lång tid det tar innan nedbrytningsprocessen startar – allt från några minuter till några år.

Forskningsprojektet har genomförts på uppdrag av Darpa, det amerikanska försvarsdepartementets forskningsmyndighet, som enligt forskarna inte saknar idéer om hur tekniken kan användas.

Amerikanska forskare har utvecklat en teknik som gör det möjligt att konstruera elektroniska implantat som bryts ner när de inte längre behövs.

Vi flyttar elva gånger i livet

Flyttlassen går tätast när vi är i 20-årsåldern och när vi är småbarnsföräldrar. I genomsnitt blir det elva flyttar. I 40-årsåldern har de flesta av oss flyttat färdigt.  

Källa: SCB

Flyttlassen går tätast när vi är i 20-årsåldern och när vi är småbarnsföräldrar. I genomsnitt blir det elva flyttar. I 40-årsåldern har de flesta av oss flyttat färdigt.  

Källa: SCB

Mobilkameran ger säkrare medicinering

Piller-hjälp. Telefonen identifierar tabletter.

Mobilkameran ger säkrare medicinering

Bildanalys kan minska risken för felmedicinering. Forskare vid US national institutes of health har utvecklat ett program som utifrån färg, form och andra kännetecken känner igen olika tabletter med en träffsäkerhet på 91 procent. En mobilapp med namnet PillNote ska lanseras nu i vinter.

Bildanalys kan minska risken för felmedicinering.

Moderna motorer måste anpassas för stadstrafik
Trafiksäkerhet

Moderna motorer måste anpassas för stadstrafik

Dagens bilmotorer är inte till­verkade för att klara den viktiga 30-gränsen.

Bilindustrin måste genomgå ett systemskifte för att vi ska kunna skapa en säkrare trafikmiljö i tätorter, hävdar forskare i Lund. Anledningen är att dagens bilmotorer arbetar optimalt vid 50–90 kilometer i timmen, medan risken för dödsolyckor sjunker till nästan noll vid hastigheter under 30 kilometer i timmen. Bättre anpassade bilar skulle alltså kunna minska antalet dödsolyckor, och samtidigt leda till minskade avgasutsläpp och mindre buller. Bilarna kan då också hålla kortare avstånd, vilket utnyttjar vägytan bättre.

Bilindustrin måste genomgå ett systemskifte för att vi ska kunna skapa en säkrare trafikmiljö i tätorter, hävdar forskare i Lund.

Sveriges enda korallrev hotat

Bleka. Ögonkoraller är vita, eftersom de saknar de symbiotiska alger som skapar färgprakten hos många tropiska korallarter. Bild: Pål Buhl-Mortensen

Marinbiologi

Sveriges enda korallrev hotat

Ögonkorallen, vår enda revbyggande korall­art, är akut hotad. Sveriges sista rev ska nu räddas med hjälp av norska koraller.

I Kosterfjorden på ungefär 80 meters djup finns Säckenrevet, Sveriges enda kvarvarande rev av ögonkorall. De övriga reven har förstörts av bottentrålning. Även sedimentering, det vill säga dött material som sjunker mot botten som en följd av övergödning, är ett stort problem för korallerna.

Kosterhavet blev nationalpark för några år sedan, och trålning vid revet är inte längre tillåten. Förhoppningen var att korall-larver från norska rev skulle sprida sig till Säckenrevet, så att det kunde återhämta sig. Men detta har inte skett. En ny studie publicerad i tidskriften Coral Reefs visar att det svenska revet är genetiskt isolerat och sannolikt inte har något naturligt utbyte med norska rev.

– Det verkar som om larverna inte flyttar så långt, säger Mikael Dahl, genetiker vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till den nya studien.

Ögonkoraller kan föröka sig via kloning, vilket medför att stora ytor av revet kan bestå av samma individ. Den nya studien visar att klonerna kan bli mycket gamla. En norsk klon beräknades vara 4 000–6 000 år gammal.

Forskare vid Göteborgs universitet har nu startat ett räddningsprojekt som innebär att koraller från norska rev sätts ut på Säckenrevet. Men först ska korallerna in på laboratorium. Forskarna måste se till att de får med sig rätt kloner, och de ska också könsbestämma korallerna. Kallvattenskoraller som ögonkorallen är nämligen skildkönade, till skillnad från många tropiska koraller som är samkönade.

I Kosterfjorden på ungefär 80 meters djup finns Säckenrevet, Sveriges enda kvarvarande rev av ögonkorall. De övriga reven har förstörts av bottentrålning.

Annons
Prenumerera på Nyheter