Framsteg

Afrikas kolonisering ledde till en omfattande handel med noshörningshorn. Södra Afrikas trubbnoshörningar drabbades hårt; redan vid förra sekelskiftet befarades de vara utrotade. Men 1895 hittade man ett hundratal individer i Natalprovinsen i Sydafrika. Det lilla beståndet fredades och har på drygt hundra år ökat till närmare 20 000 individer.

Trubbnoshörningens återhämtning kunde ha varit en framgångssaga, om det inte vore för det nordliga beståndet.

De nordliga trubbnoshörningarnas utbredningsområde börjar norr om Kongo-Kinshasa i Centralafrika. Här har man inte lyckats stoppa tjuvjakten, och i samma takt som det sydliga beståndet har ökat, har det nordliga minskat. De sista exemplaren sågs 2006, och sannolikt är nu hela det vilda beståndet utrotat. Kvar finns bara en handfull individer i djurparker världen över.

En ny genetisk studie visar att de två noshörningsbestånden har levt åtskilda i närmare en miljon år. Forskarna bakom studien anser att nordliga och sydliga trubbnoshörningar är så pass olika att de bör betraktas som skilda arter. Det skulle innebära att det finns sex noshörningsarter i världen och inte fem, som man tidigare har trott. Men eftersom de nordliga trubbnoshörningarna sannolikt är bortom all räddning, så är det nog bara en tidsfråga innan noshörningarna är nere på fem arter igen.

Text: Jesper Nyström

”En 19-årig kvinna sökte akut till sin vårdcentral för att hon hade ont i vaden. Krampen hade pågått ungefär en vecka och hade enligt hennes berättelse börjat i samband med en infektion. Den dagen hon sökte hade hon haft ont på morgonen och sedan haft lite svårt att gå. Läkaren undersökte henne noggrant men hittade inget konstigt förutom en lite förhöjd puls, 98 slag per minut. Bedömningen var att kvinnan led av en muskelsträckning och hon fick rådet att söka på nytt om besvären blev värre.

Efter nästan tre veckor återkom kvinnan och sökte då på jourcentralen för att hon hade problem att andas. När man undersökte henne var hennes syremättnad normal och så även andningsfrekvensen. Då inget ovanligt hittades tolkades hennes besvär som att hon hade ångestutlösta problem och kvinnan fick gå hem.

Två dagar senare sökte hon igen till sin vårdcentral och nu kände hon sig trött, hade andningssvårigheter och en känsla av lufthunger. Men utandningsflödet var normalt och syremättnaden i blodet var normal. Hon fick återigen gå hem, men uppmanades att höra av sig om besvären fortsatte. Läkaren noterade att hon vid det första tillfället hon sökte berättat att hon haft ont i benet.

Ytterligare två veckor senare återkom kvinnan till vårdcentralen och nu var underbenet svullet. Hon hade också blivit andfådd på vägen dit och vid undersökningen hade hon en puls på 100 slag per minut. Läkaren som undersökte henne skickade en snabbremiss till sjukhuset. När patienten kom dit hade hon svårt att tala då hennes andning var påverkad.

Med hjälp av ultraljud på benet hittade man en blodpropp i en djupt liggande ven i underbenet. Blodprovtagning visade även förhöjd halt av så kallade D-dimerer, vilket tyder på ökad nedbrytning av fibrin i blodplasma, något som sker vid förekomst av blodpropp. När man undersökte hennes lungor med datortomografi syntes att hon på båda sidor hade proppar i kärlen. Nu sattes behandling in och hon fick inga men.

Det är väl känt att så kallade kombinerade p-piller ger förhöjd risk för blodpropp. Men det hade inte framkommit att kvinnan åt sådana sedan ett år, trots alla kontakter med vården. Därför tog det onödigt lång tid att ställa rätt diagnos.

I mitt arbete bedömer jag alla fall där kvinnor som använt p-piller drabbats av blodproppar, och som anmält detta till Läkemedelsförsäkringen. När man tittar på de här fallen syns ett tydligt mönster: varken läkare eller patienter tänker på p-piller som läkemedel. Det är inte ovanligt att kvinnan helt enkelt svarar nej när läkaren frågar om hon använder läkemedel, trots att hon äter p-piller.

Just det här fallet slutade lyckligt, men det finns tragiska fall där unga kvinnor som drabbats av blodpropp har avlidit. Behandlingen är mycket effektiv, men det gäller att fånga upp de ibland diffusa symtom som blodpropp kan ge: illamående, smärtor på olika ställen i kroppen, andningssvårigheter, feber.

Att fråga om en patient använder läkemedel är en viktig del när vi ska ställa diagnos, eftersom vissa vanligt förekommande preparat medför att risken att drabbas av olika sjukdomstillstånd ökar. Förvånansvärt ofta missar dock både sjukvårdspersonal och patienter att tala om detta.

Jag arbetar som gynekolog och har skrivit ut p-piller till mängder av kvinnor. Men det är till primärvården, till ortopeder, kirurger eller medicinspecialister kvinnorna kommer med sina symtom – då är det viktigt att ställa frågan om p-piller.”

Berättat av Ian Milsom, professor och överläkare vid Avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, för Lotta Fredholm, vetenskapsjournalist.

Text: Lotta Fredholm

Vad som nyligen hävdades vara en bit papyrus från 300-talet har visat sig vara en förfalskning. Den koptiska skriften innehöll bland annat fraser som ”Jesus sade till dem: ’Min fru…’” och, ”hon har vad som krävs för att bli min lärjunge”.

Det har dock visat sig att texten kommer från en onlineversion av Thomasevangeliet, där det förekommer ett korrekturfel i pdf-versionen. Detta korrekturfel återfinns även i den omtalade papyrusskriften, varför texten på papyrusen med mycket stor säkerhet inte är äldre än pdf-tekniken.

Text: Henrik Höjer

I början av 1990-talet gjorde den brittiske framtidsforskaren och journalisten Norman Macrae ett litet tankeexperiment. Han skrev Sveriges samtidshistoria från 2015 års horisont.

Resultatet blev boken Den nye vikingen. En framtida svensk historia 1995–2015, som utkom 1993.

Norman Macrae var optimist och berättelsen är tydlig, nästan övertydlig. Åren 1995–2015 skulle bli en era av framsteg och Sverige skulle åter bli ”ett lyckans land”. Under 1970–90 hade det mesta gått snett, då landet hade blivit alltmer socialistiskt och tyngts av en allt större offentlig sektor. Men under 1990-talet vändes allt till det bättre. Skatterna sänktes till bara 15 procent och nästan hela den offentliga sektorn privatiserades, till och med fängelserna. År 2013 privatiserades de sista sjukhusen, som för övrigt blev exportsuccéer.

År 1998 undanröjdes 2 034 näringslivsregleringar under en enda vecka, vilket ledde till kraftigt ökad produktivitet. Arbetsgivaravgiften avskaffades, vilket gjorde att de utländska investeringarna ökade.

Även familjelivet förändrades. Allt fler jobbade hemifrån på sina datorer, vilket gynnade familjesammanhållningen till den grad att kärnfamiljen återigen blev norm – i takt med att skilsmässorna minskade.

Alla dessa avregleringar skapade det nya vikingalandet Sverige, med vitala företag som stormade fram, utan att hindras av skatter eller byråkrati, likt gamla vikingar.

Norman Macrae beskrev snarare en nyliberal utopi än ett realistiskt framtidsscenario – ett slags sammanfattning av det tidiga 1990-talets högerdrömmar.

Text: Henrik Höjer