Annons

Världsvaluta först om 100 år

Över tusen personer har gett sin syn på framtiden i vår stora läsarenkät. En framtid som de positiva lägger närmare i tiden än de mer avogt inställda.

Tio framtida händelser ingick i den läsarenkät som utlystes i F&F 6/00 - en studie som hämtat inspiration från en liknande undersökning som Forskning & Framsteg gjorde för exakt 30 år sedan. Denna gång har enkäten också funnits tillgänglig här på vår webbplats och i vår monter på Bokmässan i Göteborg. Uppgiften var att bedöma dels vilket år som de tio utvalda händelserna skulle komma att inträffa, dels om de är i huvudsak önskvärda eller inte. Det var ingen enkel uppgift som läsarna fick. Att det krävdes omfattande funderingar visar bl a Per Sjögren i Lund prov på. Han har kompletterat sitt svar med tio tättskrivna sidor med reflexioner och argument.

Långt fram i tiden
I den enkät som genomfördes för 30 år sedan förlades endast sju av över tre hundra händelser så sent som till 1990-talet. Men ingen av dessa händelser har förverkligats ännu. Och får man tro Forskning & Framstegs nutida läsare lär det dröja länge än. De händelser som i förra undersökningen placerades på 1990-talet hamnar nu ytterligare minst 40, och oftast 50 eller 60, år fram i tiden.

Längst bort i tiden placeras inte någon osannolik vetenskaplig upptäckt eller uppfinning utan något som vi människor själva kan besluta om i morgon dag om vi så skulle vilja: en världsvaluta. Den tros komma först efter år 2100. Och är faktiskt den enda händelse som placeras på andra sidan sekelskiftet.

Här har kanske de flesta tänkt sig en utvidgad EMU-process, dvs att länder förhandlar om att gå samman om ett nytt myntslag. En process som många säkert uppfattar som ytterst segdragen.

- Men det finns samtidigt en tydlig trend mot monetära block i världen, säger Jaime Behar, docent i nationalekonomi och universitetslektor vid Stockholms universitets Latinamerika-institut.

- Många länder knyter sina växelkurser till en utländsk valuta som anses särskilt stabil. I fallet Latinamerika står den amerikanska dollarn i centrum.

Argentinas valuta har i ett decennium varit fast knuten till USAs: 1 peso = 1 dollar, och allra längst har man gått i Ecuador, där regeringen i syfte att stabilisera ekonomin har vidtagit en rad ekonomiska åtgärder som på sikt leder till att landet får den amerikanska dollarn som officiell valuta.

- Om deras metod visar sig vara ett effektivt sätt att motverka obalanser i samhällsekonomin, kan det under de närmaste åren bli fler länder i Latinamerika som satsar på monetärt samarbete, sinsemellan och/ eller med USA. Detta skulle bidra till att en världsvaluta så småningom skapas, eller kanske snarare några få valutor, säger Jaime Behar.

Så här löd frågorna:

  1. När är en gemensam valuta införd i minst 75 procent av världens länder?
  2. När upptäcks utomjordiskt liv?
  3. När blir oljans och bensinens roll som energikälla i Sverige så marginell att den svarar för högst 5 procent av landets energitillförsel (nu omkring 40 procent)?
  4. När kommer energi att överföras trådlöst till t ex kylskåp och lampor i minst hälften av de svenska hemmen?
  5. När slår en gemensam teori för fysikens fyra krafter igenom och accepteras av de flesta av världens fysiker?
  6. När blir det möjligt att få en väsentligt ökad mänsklig livslängd genom ingrepp i det biologiska tidsprogram som styr åldrandet?
  7. När sätts världens första fusionskraftverk i kommersiell drift?
  8. När kommer minst hälften av alla tidningar och böcker inte längre ut i tryck utan bara i elektronisk form, t ex för läsning på en portabel läsplatta.
  9. När kommer minst 10 procent av svenska folket att ha minst ett datachips inopererat i kroppen, t ex för kommunikation, för identifiering eller av hälsoskäl?
  10. När blir det möjligt att i en vanlig resebyrå köpa turistresor i rymden för färd ett antal varv runt vår planet?

Liv kring andra solar
Näst längst bort i tiden, ett år före sekelskiftet, placeras upptäckten av utomjordiskt liv - kanske den händelse som mer än någonting annat kommer att förändra människans syn på sig själv och sin ställning i universum. Eftersom vi redan långt före dess kommer att ha utforskat både planeten Mars och Jupiters måne Europa - de två ställen i vårt solsystem där det troligast kan finnas liv - blir slutsatsen att F&F-läsarna anser att närmaste utomjordiska liv finns runt någon annan stjärna än solen.

Vad som möjligen kan komma att inträffa - och där det är svårt att avgöra om det ska kallas utomjordiskt liv eller inte - är att vi om ett par årtionden hittar fossil på Mars, spår av primitivt liv från den tid då Mars yta hade rinnande vatten, på en numera helt död planet.


Energifrågan löses 2049
Närmast oss i tiden kommer enligt F&F-läsarna de elektroniska tidningarna och böckerna. De spås slå igenom om knappt 40 år. Nio år senare sätts världens första fusionskraftverk i kommersiell drift.

- Fusion är en långsiktig teknik som kraftbolagen inte själva satsar på, berättar Gunnar Leman vid Naturvetenskapliga forskningsrådet och ansvarig för Sveriges satsning på det internationella fusionsforskningsprogrammet.

- Man måste därför räkna med att bygga försöksanläggningar med statliga medel och i globalt samarbete.

Nästa steg, forskningsreaktorn ITER kan komma i drift omkring 2010 om beslut fattas 2002. Steget därefter, en prototyp, kan komma i drift omkring 2030.

- Om kraftbolagen sedan behöver en erfarenhetsperiod på 10 år för att vara beredda att fatta beslut om att bygga en första anläggning, kan den komma i drift någon gång mellan 2045 och 2050. I olika artiklar under senare år har man också ofta talat om mitten av 2000-talet för en första kommersiell fusionsanläggning, säger Gunnar Leman.

Vi kan alltså konstatera att F&F-läsarnas bedömning ligger helt i linje med experternas.

Ett år efter att fusionsenergin får sitt kommersiella genombrott förutspår läsarna att oljans roll ska marginaliseras. Det stämmer också det ganska bra med experternas förutsägelser som säger att oljan just nu räcker i 41 år. Men att oljan ska räcka i 40 år är å andra sidan en förutsägelse som gjordes också för 40 år sedan.

- Uppgifterna som publiceras är bara en statisk uppskattning av hur länge dagens fyndigheter räcker med dagens utvinningstakt. Men utvinningsteknikerna förbättras hela tiden, och det som egentligen avgör hur länge oljan räcker är dess pris, säger Sören Olsson på Svenska Petroleuminstitutet.

Turism i rymden
Köpa biljett till en turistresa ett antal varv runt jorden kommer vi att kunna göra år 2050, enligt F&F-läsarna. Precis samma fråga ställdes i somras i en ännu inte publicerad intervjuundersökning med ett representativt urval av svenska folket, och då hamnade rymdturismen betydligt tidigare: år 2020. Den siffran stämmer också bättre med rymdexperternas gissningar.

I intervjuundersökningen frågades även om de svarande själva skulle vara intresserade av att åka upp i en rymdfärja och sedan kretsa kring jorden ett antal varv och titta ner på vår planet, givet att det inte var mer riskfyllt att resa till rymden än att åka i ett vanligt flygplan, och utan hänsyn till kostnaderna:

  • Ja, mycket intresserad 35%
  • Ja, ganska intresserad 17%
  • Nej, inte särskilt intresserad 9%
  • Nej, helt ointresserad 36%
  • Ej svar/Vet ej 2%

Drygt hälften av svenska folket är alltså mycket eller ganska intresserade. Yngre är klart mer benägna än äldre och män något mer än kvinnor. I den mest positiva gruppen, män i åldern 15-29 år, är fyra av fem mycket eller ganska intresserade, men även i den minst intresserade gruppen, kvinnor över 60 år, vill mer än var fjärde ut i rymden!

Mest bra händelser
Överlag är F&F-läsarna positiva till de tio händelserna. Tre händelser har dock fler motståndare än förespråkare. Av dem står artificiellt ökad livslängd i viss särklass: drygt 70 procent av läsarna anser att den är icke önskvärd. Även elektroniska tidningar och inopererade datachips har många motståndare.

Mest önskvärd av de tio händelserna är utan tvivel att oljan ska marginaliseras. Nio av tio anser att oljans och bensinens roll som energikälla ska minska från dagens omkring 40 procent till högst 5 procent. Detta bedöms dock komma att dröja till år 2050. Exakt samma år som genomslaget för artificiellt ökad livslängd förutspås inträffa.

Femton lyckliga vinnare i F&Fs framtidsenkät:

  • Madelene Andersson, Billeberga
  • Dennis Andrejevic, Göteborg
  • Christoffer Bodström, Kvissleby
  • Ariel Cerolo, Göteborg
  • Hanna Cronström, Helsingborg
  • Julia Curman, Stockholm
  • Markus Enger, Uppsala
  • Arne Forsberg, Sollentuna
  • Stig-Erik Frisk, Bollnäs
  • Mats Garme, Färjestaden
  • Bengt Lindqvist, Umeå
  • Börje Matti, Korpilombolo
  • Inger Nordell, Karlstad
  • Barbro Sollbe, Gävle
  • Jarmo Uusitalo, Uddevalla.


Önskvärd framtid nära
Genomgående gäller att de som har svarat att en händelse är önskvärd förlägger denna närmare i tiden. De som anser rymdturism önskvärd placerar sålunda förverkligandet redan år 2040, medan denna händelse äger rum först någon gång efter år 2100 för dem som anser rymdturism icke önskvärd.

Detta gäller också elektroniska tidningar. De som önskar att de slår igenom gissar att det sker redan år 2020, medan de som vill fortsätta att läsa mest på papper inte tror att det blir något elektroniskt genombrott förrän år 2075.

År 2075 kan tyckas vara en lång tid i dessa Internet- och handdatortider. Men historien visar att även om nya medier ständigt växer fram, behöver de inte konkurrera ut de gamla. Å andra sidan kan det ske snabba skiften. Vad som kommer att slå igenom beror mer på vad tidnings- och bokköparna väljer än på vad som är tekniskt möjligt. Vill läsarna ha elektroniska tidningar finns tekniken i princip redan i dag, och det är fullt möjligt att e-publikationer om 20 år dominerar över papperstidningar och pappersböcker.

Ett resonemang som får stöd av Lena Sommestad, VD för Institutet för framtidsstudier.

- Människors viljeinriktning är ju faktiskt inte utan betydelse för vad som till sist händer, det må gälla innovationer eller annat. Om få tycker att en världsvaluta är viktig, medan många vill bli av med oljeberoendet, ger detta en antydan om på vilket område som vi kan vänta oss ett aktivt handlande.

Lena Sommestad vill kalla Forskning & Framstegs läsarenkät för en aktörsinriktad framtidsstudie, där man tittar på intentioner.

- Nu kunde det vara intressant att gå vidare och studera vad människor faktiskt gör. Först då kan man få ett hyggligt grepp om i vad mån de värderingar som denna undersökning ger uttryck för faktiskt motsvaras av viljeinriktat handlande, som kan påverka den historiska utvecklingen.

Hon undrar också hur urvalet av svarande ser ut.

- Läsare av Forskning & Framsteg är kanske betydligt mer teknikintresserade än andra, och kanske har de också en annan syn på vad som är önskvärt? Att man vill ha "en teori om allt" tycker jag är klart intressant!

Av Björn Fjæstad och Patric Hadenius, chefredaktör respektive redaktör vid Forskning & Framsteg. Vi tackar de över tusen enkätdeltagarna! Intervjuundersökningen om rymdturism publiceras nästa år i boken På resande fot på Sellin & Partner.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar