Annons

10 myter kring villan

Författare: 

Publicerad:

2001-03-01

Myt 1. Bra inomhusklimat kräver att huset kan andas

Det finns de som argumenterar för att hus behöver kunna andas. Att husen andas kan dels betyda att de ska vara lagom otäta, dels att det inte ska finnas täta skikt i konstruktionerna som hindrar att gaser kan vandra genom dem. I ett otätt hus är ventilationen störst när det är kallt och blåsigt ute, vilket skapar onödiga energiförluster och dålig komfort.

Den lilla mängd gas som kan transporteras genom materialen i en yttervägg, även om vi väljer relativt öppna material, kan bara svara för en bråkdel av vårt behov av förnyelse av inomhusluften.

Myt 2. Fuktskador uppstår för att hus är för täta

Hög relativ fuktighet i inomhusluft orsakas ofta av att ventilationen är för dålig. Ofrivillig ventilation pga dålig täthet leder till ökad luftomsättning och därmed lägre relativ fuktighet inomhus, men till priset av ökad energiförbrukning och dålig komfort. Ett tätt hus med riktig och kontrollerad ventilation är alltid det bästa alternativet från såväl energi- som innemiljösynpunkt.

Myt 3. Golvvärme sänker energikostnaderna med 10 procent

Ofta används generella påståenden som är för eller mot någon teknik men som endast bygger på enskilda fall. Grovt kan man säga att energiförlusterna genom klimatskalet är oberoende av uppvärmningsmetod. Golvvärme på golv mot mark leder till något ökade förluster mot marken, samtidigt som lufttemperaturen inomhus kan sänkas något med bibehållen komfort. Därmed kan förlusterna vid ventilation minskas. Utfallet är beroende av husets isolering, hur värmen tillförs, styrning och reglering samt påverkas starkt av de boende.

Myt 4. Uppvärmning med elelement ger torr luft

Elradiatorer vare sig tillför eller för bort fukt. Förr i tiden när elementen höll höga temperaturer kunde lukten av brända dammpartiklar upplevas som tecken på torr luft. Dåligt reglerade element kunde orsaka övertemperatur inomhus, vilket i sin tur ledde till mer vädring och därmed låg relativ fuktighet inomhus.

Myt 5. Fuktig luft har högre densitet än torr luft

Det förefaller naturligt att när man petar in vattenmolekyler i en given volym torr luft så ökar densiteten. Detta utgjorde för en tid sedan grund för en längre debatt om orsakerna till klimatförändringar i radioprogrammet Klarspråk. Gaslagen säger oss däremot att vid en given temperatur och ett givet tryck är antalet molekyler i en volym med en blandning av olika gaser konstant. Eftersom vattenmolekylen är lättare än syre- och kvävemolekylerna minskar alltså vikten för en given volym och därmed densiteten när luft ersätts med vattenånga.

Myt 6. En linoleummatta är bättre för miljön än en plastmatt

Vid jämförelse av tillverkningen av dessa produkter kan det förefalla så. När man sedan tar hänsyn till de olika substanser som produkterna kräver för rengöring och underhåll under sin livstid ändras dock bilden till fördel för plastmattan, särskilt i offentliga lokaler.

Myt 7. Organiska isolermaterial är miljövänligare än mineralull

Skälet skulle vara att tillverkningen av organiska isolermaterial inte ger något nettotillskott av koldioxid. Som vårt energisystem ser ut i dag sker dock en betydligt större del av utsläppen av växthusgaser när energi för uppvärmning produceras än när en byggnad uppförs och rivs. De material och konstruktioner som ger den bästa värmeisoleringen har också generellt minst inverkan på den globala miljön om byggnadens hela livstid räknas in.

Myt 8. Det är inte lönt att isolera eftersom huset ändå måste ventileras

Värmen som förloras genom väggar, golv och tak, det s k klimatskalet, och ventilationsförlusterna kan betraktas som parallella och av varandra oberoende processer vilket gör att lönsamheten av ökad isolering kan värderas utan hänsyn till ventilationsförlusterna.

Myt 9. Ökad värmeisolering ger övertemperaturer sommartid

Under varma sommardagar värmer solen byggnadens fasader och tak till temperaturer som kan ligga betydligt över lufttemperaturen utomhus. I sådana fall kan bra värmeisolering minska värmen inomhus. Höga inomhustemperaturer motverkas mest effektivt med bra solskydd på fönster, bra ventilation och möjlighet till vädring med korsdrag under dygnets svalare hälft, gärna i kombination med en värmelagrande stomme.

Myt 10. Innetemperaturen i svenska bostäder är 20 grader

När vi beräknar energiförbrukningen i nya hus utgår vi ofta från att de kommer att värmas upp till 20 grader. Undersökningar utförda i det svenska bostadsbeståndet visar att innetemperaturen normalt ligger högre, mellan 21 och 22 grader. Det ger 5-10 procents ökad värmeförbrukning.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar