Annons

Flygets katedraler

Från stål och high tech till gotisk kyrkobyggnad. I flygplatsernas ständiga bygglarm är stillhet och kontemplation just nu på modet.

Varannan månad invigs en ny flygplats någonstans i världen. Flygtrafiken har fördubblats på 15 år, och alla prognoser pekar mot att ökningstakten håller i sig.

Flygplatserna i de nordiska huvudstäderna bygger om och bygger till för sammanlagt 6 miljarder kronor om året: nya terminaler, nya landningsbanor, nya snabbtåg.

Arlanda inte marginell

Vi tycker kanske att flygplatser är en marginell företeelse. Men 20 miljoner resenärer på ett år, som Arlanda har, är knappast marginellt.

Vid Charles de Gaulle-flygplatsen i Paris var trafikökningen bara på ett år 19 procent. Det innebar 7 miljoner nya resenärer. För att lösa problemet anlitade man flygplatsarkitekten Paul Andreu som fick i uppgift att rita en helt ny hall i terminal 2. Hall F är ett utmärkt exempel på flygplatsmodet just nu.

Arkitekturen vägleder resenärerna och bjuder upplevelser av stjärnhimmel, solbad och kontemplativt lugn. Paul Andreu har skapat en plats som tillfredställer våra behov av en tydlig, behaglig väg genom flygplatsen och avstressande ro i väntan på embarkering.

Kongenialt gestaltad

God arkitektur på en flygplats kan ge en stark och djup skönhetsupplevelse. Kongenialt gestaltad med flygandets element förmedlar arkitekturen en förnimmelse av lätthet och flykt. Vi kan uppleva att vi redan är på väg upp i luftrummet. Det stegrade rummet, som i en högtsträvande gotisk katedral.

Hall F i terminal 2 står i stark kontrast till den 40 år gamla originalflygplatsen, terminal 1: En satellitflygplats från 1960-talet, ursprungligen tänkt att kopieras i sex exemplar. Här i den gamla betongcylindern saknas det mesta av dagens ideal - överskådlighet, genomskinlighet, plats för säkerhetssystem och koppling till effektiva marktransporter.

Måste bygga om

I dag byggs inga nya flygplatser eller terminaler enligt satellitmodellen. Inte heller är oändligt långa pirar på modet. I stället är det brödställsmodellen som gäller. Man börjar, likt Gardemoen utanför Oslo, med en avlång byggnad. När den inte räcker, bygger man en helt ny avlång byggnad utanför den gamla och förbinder de två med en gångtunnel, ett snabbtåg eller en bro. När också den nya terminalen är full kan man bygga ytterligare. Byggnaderna liknas vid brödskivor och förbindelsen vid brödhållaren, därav namnet, toastrack på engelska.

De flesta flygplatser kan dock inte välja modell. Få flygplatser byggs i dag från grunden. Oslo är ett undantag, liksom Hong Kong och Denver. Betydligt vanligare är tillbyggnader och ombyggnader, likt Charles de Gaulle och Arlanda.

Det ligger i flygplatsernas natur att ständigt byggas om. Vi skulle antagligen uppfatta en flygplats där det inte byggdes som ålderdomlig och omodern.

Redan när man bygger en terminal måste den vara förberedd för ombyggnad. Ingen visste t ex något om Schengenavtalet för tio år sedan. I dag påverkar Schengen flödet genom terminalerna i Europa påtagligt. Det vi vet helt säkert är att behoven kommer att ändras, och mycket troligt är att resandeströmmen kommer att öka.

Flyget som lyx

Förutom den ständiga expansionen bidrar också flygets positiva laddning till flygplatsernas status och prestige. Flyget står för modernitet och lyx. Rollen som framtidssymbol har flyget, flygplatsen och flygresan vidmakthållit under mer än 70 år.

Men symbolen har inte sett likadan ut hela tiden. Det som en gång var stål och betong har bytts ut mot andra material och mer lågmäld teknik. På Gardemoen har naturliga träslag och natursten lyfts fram som symboler för "go norsk byggeskick". I Denver syns tältkonstruktioner och kanvas som ska associera till indiantält och Klippiga bergens snöklädda toppar. Det naturliga är modernt. Många nya terminaler väljer också, likt den vid Charles de Gaulle, att fokusera på det lugna. Stillhet är lyx i dag.

När flygresorna omfattar allt fler, och lågprisflygbolagen ökar, kan det förstås ifrågasättas om flygplatsen i framtiden kommer att kunna upprätthålla sitt starka symbolvärde. Det är möjligt att flygandet blir en vardagsupplevelse i likhet med telefonen, bilen och radion. Men flygplatserna och flygindustrin kommer nog att göra vad de kan för att bibehålla känslan av lyx och framtidstro.

En egen stad

Flygplatsen är en unik byggnad. Den är svaret på flygets behov av t ex bagageinlämning, gångbroar och pirer. Buller, utsläpp och stora krav på ytor gör att flygplatserna ofta förläggs flera mil från stadskärnorna. Men det är inte bara en plats för att effektivt lasta och lossa flygplan.

Kring de stora flygplatserna växer samhällen av urban karaktär, med arbetsplatser som i omfattning svarar mot en medelstor svensk stad. Arlanda har 16 000 arbetsplatser. Precis som i en stad växer det också fram olika typer av bebyggelse på flygplatsen. Arlandas Sky City med konferensanläggning, matvaruaffär och systembolag är ett exempel på det. En regionflygplats för några hundra tusen årsresenärer följer i huvudsak samma grundmönster, men i en annan skala.

Flygplatserna tjänar pengar på själva flygtrafiken. Men de tjänar ännu mer på att hyra ut golvyta till affärsidkare eller själva sälja varor och tjänster till resenärerna.

Affärerna tar dock utrymme och stannar upp passagerarströmmen. Rullbanden tas bort eftersom de hindrar passagerarna från att stanna och titta i affärerna. Butikerna vill synas och sätter upp störande skyltar eller montrar i gångarna vilket minskar resenärernas överblick och orienteringsförmåga.

På Kastrup utanför Köpenhamn tog man för en tid sedan ett grabbatag och rensade upp. För de många butikerna inrättades ett slags enhetliga basarstånd. På så sätt skulle trafikstråken hållas fria, men ändå inbjuda till att flanera och shoppa. Arrangemanget höll en tid, men på grund av den ständiga ökningen av passagerare och viljan att tjäna pengar på dem, är det trångt i dag igen. Arkitekturens visuella och logiska uppbyggnad ska vägleda resenären och ge överblick, trygghet och lugn på vägen mellan mark- och luftrum. Det ska finnas få väggar; i princip ska resenärerna kunna se utgången från ingången. Mot detta står butiker, passkontroller och tullgränser.

När arkitekturen brister, krävs massiva insatser av skyltning, informationsstånd och guidepersonal med särskild uppgift att leda resenären rätt i systemet. Det blir lätt störningar, störningar som ofta får stora konsekvenser eftersom flygplatsen är det nålsöga som alla måste genom.

Av Mats Edström, professor och arkitekt vid Arkitekthögskolan i Oslo och Lunds tekniska högskola. Hans forskning om flygplatsens arkitektur finansieras av Luftfartsverket.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar