Annons

Dubbelörnens återkomst

Gamla imperiesymboler används nu sida vid sida med symboler från Sovjettiden. Men det sker inte alls smärtfritt.

Författare: 

Publicerad:

2001-09-01
I slutet av år 2000 fastställde president Vladimir Putin nationssymbolerna i lag. Nationalsången behåller melodin från Sovjettiden, men texten har bytts ut. Flaggan med hammaren och skäran har ersatts av den vit-blå-röda trikoloren. Och imperietidens örn med två huvuden återinförs.

- Beslutet är en kompromiss, säger professor Elena Hellberg-Hirn, kulturforskare vid Helsingfors universitet. Kommunisterna hade inte accepterat flaggan och vapnet utan nationalsången.

Efter den ryska revolutionen 1917 rensades imperietidens symboler ut och ersattes av Sovjetsamhällets egna. Efter unionens fall 1991 sker alltså det omvända: gamla imperiesymboler plockas fram igen. Men förändringarna sker inte smärtfritt eftersom symbolerna är en del av den nationella identiteten.

De äldre är ofta mycket bittra eftersom de ser det förlorade Sovjetunionen som sitt Ryssland. De medelålders och liberala identifierar Ryssland med landet som det var före revolutionen, under imperietiden. För de yngre är det förlorade Ryssland ointressant - deras Ryssland är i vardandet.

Under Sovjettiden spelades nationalsången på radio klockan 6 varje morgon och 24 varje natt. Och givetvis när det ryska hockeylaget vann en internationell turnering. Den storvulna texten handlade om hur kommunistpartiet skulle förverkliga Lenins idéer. När Michail Gorbatjov abdikerade 1991 avslutades Sovjets historia officiellt. Efterträdaren Boris Jeltsin, som tog avstånd från det sovjetiska förflutna, försökte införa en ny nationalhymn av en berömd rysk tonsättare, men utan text. Människor visste inte om de skulle sitta eller stå när den spelades. Men så bytte man alltså tillbaka år 2000 till den gamla melodin.

Två flaggor och en dubbbelörn
Att dö för fanan räknades som heroiskt både under imperietiden och i det forna Sovjet. Och nu, precis som före revolutionen 1917, finns det två nationella flaggor i Ryssland. Den officiella vit-blå-röda var ursprungligen den ryska handelsflottans flagga, införd av Peter I. Den har alltid varit folkkär eftersom den liknar kombinationen vit-svart-rött som är de ursprungliga rituella färgerna i rysk folktradition. Den röda Sovjetfanan används fortfarande, men endast som arméns flagga.

Den dubbelhövdade örnen är från den förste tsaren Ivan IIIs tid på 1400-talet. Örnen är en gammal symbol för solen och de himmelska makterna, eld och odödlighet. De ursprungliga färgerna vitt och guld byttes till svart i början av 1700-talet, enligt tysk förebild.

Men i dag är bakgrunden röd och örnen vit eller gyllene. Den svarta örnen förknippades med tysk aggression mot Sovjetryssland under andra världskriget.

Då som nu symboliserar örnen imperiemakten. Där finns spiran och äpplet i örnens klor samt de tre kronorna med ortodoxa kors på toppen. Örnens två huvuden blickar fortfarande mot öst respektive väst, Europa och Asien. Men borta är de 15 underordnade nationernas emblem som tidigare satt på imperieörnens vingar. Örnen står fortfarande för rysk nationalism och representerar inte den heterogena ryska populationen,

- Det finns ingen folklig uppslutning kring örnen, säger Elena Hellberg-Hirn.

Den dubbla uppsättningen av flaggor och den dubbelhövdade örnen ger uttryck för dubbelheten i nationens hjärta - splittrat territorium och kultur, tillhörig både öst och väst. Örnen överbrygga det historiska gap som revolutionen skapade. Samtidigt vidgas ett nytt gap när hela Sovjetperioden förnekas som en period av terror.

- Resultatet blir en bastardsymbolik som inte tilltalar någon, menar Elena Hellberg-Hirn.

Svårt att hitta hem
Även ortnamn byts ut och det i stor omfattning. Leningrad återfick namnet Sankt Petersburg. Och i nästan hela den gamla stadskärnan har Sovjettidens namn bytts ut. Men stadens förorter heter fortfarande Leningrad.

- Tänk dig att alla gator där du bor plötsligt hade fått nya namn. Försök föreställa dig hur det skulle kännas. Och att statyer som blivit en självklar del av stadsbilden plötsligt är borta eller utbytta. Vad händer då med ens identitet och hemkänsla. Den som är riktigt gammal i Ryssland har dessutom varit med om det en gång förut, konstaterar Elena Hellberg-Hirn.

Symboliska begravningar är en annan företeelse. Moskva, Sankt Petersburg och Yekaterinburg i Ural slogs om att få återbegrava den sista tsaren, Nicolaj II. Han avrättades som medborgaren Nikolaj Aleksandrovich Romanov i samband med revolutionen. Men när han återbegravdes nyligen i Sankt Petersburg, på initiativ av Jeltsin, var ceremonin värdig en monark. En närliggande fråga är om den mumifierade Lenin ska vara kvar för evigt i Mausoleet, eller begravas. Det var planerat att Lenins begravning skulle ha följt på Romanovs.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar