Annons

Pappersbrev när det gäller

Vi skickar lika många vanliga brev i dag som före e-posten.

År 2000 hade 52 procent av befolkningen (9-79 år) tillgång till Internet i hemmet. Så sent som 1995 var motsvarande siffra 3 procent! Men trots en ständigt ökande tillgång till Internet fortsätter mängden pappersbrev att öka. På ett år skickas 3,5 miljarder brev i Sverige, motsvarande nästan 400 per invånare. Men av de adresserade breven som posten och dess konkurrenter förmedlar är de handskrivna i klar minoritet - de utgör bara sex procent.

- Det handskriva brevet har inte försvunnit med Internet, det började försvinna redan på 1960-talet, när telefonerandet tog över, säger Peter Andersson vid Linköpings universitet som i sin avhandling har undersökt vad Internetanvändningen och avregleringen betytt för posthanteringen.

Internet är visserligen ett substitut till pappersbrev, främst när det gäller finansiell information. Men de som använder Internet får också mer vanlig post än de som inte använder Internet. Och en genomsnittssvensk får fem gånger så många brev till hemmet som e-brev.

Ändå är det just att läsa e-post som är den största enskilda användningen av Internet i hemmen. En genomsnittlig dag använder 65 procent av användarna sin Internetuppkoppling till att läsa och skriva e-post. På andra plats med 50 procent kommer informationssökning.Peter Andersson har också studerat vad avregleringen av postväsendet betytt för kunderna. Hans slutsats är att effektiviteten har ökat, men att vinsterna inte kommer småkunderna till godo utan tillfaller de stora massutsändarna av post. Portot har höjts kraftigt sedan avregleringen, men de stora kunderna betalar numera mindre än hälften i porto jämfört med vanligt brevporto.

Posten dominerar fortfarande stort, med 95 procent av marknaden, men närvaron av konkurrenter, även om de är små, har framtvingat en kraftig rationalisering. I dag hanterar 24 000 anställda 30 procent fler brev än vad 34 000 anställda gjorde för tio år sedan.

Peter Andersson är dock kritisk mot myndigheter och politiker för deras syn på avregleringar.

- De verkar tycka att avregleringen lyckas om många nya företag etablerar sig, säger han. Men det viktigaste är ju att avregleringarna gynnar konsumenterna, inte hur många konkurrenter som finns.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar