Annons

Årets Leonidsvärm ännu häftigare

Meteorsvärmen Leoniderna förväntas bli betydligt starkare än vanligt. Satelliter riskerar att slås ut.

Författare: 

Publicerad:

2001-12-01
Leoniderna är varje år synliga kring mitten av november i stjärnbilden Lejonet (Leo). Mellan 17 och 19 november i år beräknas himlen ståta med nästan tio meteorer per kvadratkilometer. Det är tio gånger fler än i november 1999, som var ett av Leonidernas starkaste år på sistone (se F&F 7/99).Leoniderna kallas alla de små partiklar, de flesta mindre än ett sandkorn, som följer med kometen Tempel-Tuttle och utgör dess svans. Denna komet färdas med en mycket hög hastighet genom det inre av vårt solsystem.

- Ett möte med ett enda sådant sandkorn från svansen kan vara förödande för en satellit, säger Mark Bailey på Armaghobservatoriet på Nordirland. Den elektriskt laddade gasen kring partiklarna kan nämligen kortsluta känslig elektronik ombord på satelliter som råkar ligga i meteorsvärmens väg.

Det tar hundratals år för det stoftmoln som kometen lämnar efter sig att upplösas och försvinna. Jorden går sedan igenom den kvardröjande meteorsvärmen på sin årliga bana kring solen. Varje gång som kometen kommer tillbaka, vart 33:e år, lämnar den ett stoftsmoln efter sig på ett nytt ställe. En del faller av när den rör sig, som smulor, och hamnar utmed banan. Det gör att jorden kan gå igenom flera meteorsvärmar i tät följd i närliggande banor. I år förväntas mötet med meteorsvärmen bli särskilt kritiskt kring kl 13 den 18 november då vi passerar de svärmar som lämnades 1766 och 1799, samt ungefär fem timmar senare, då vi går igenom svärmarna från 1866 och 1833 och ytterligare tre svagare svärmar från 1600-talet. Det menar i alla fall de nordirländska astronomerna. Andra forskare har kommit fram till något tidigare eller senare klockslag.

- Än så länge har bara sju satelliter skadats av meteoroider genom åren, men det kan bli ett större problem i framtiden. Nu har vi "bara" ett par tusen satelliter uppe. Om utvecklingen fortsätter som i dag, kan det om 30 år vara fråga om tiotusentals. Då ökar givetvis risken för kollisioner med meteoroider, säger docent Asta Pellinen-Wannberg på Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar