Annons

Ekonomi: Konsten att sälja eller köpa en begagnad bil

När alla på en marknad inte vet samma saker.

Varför köper människor ibland varor till högre pris eller säljer till lägre pris än de egentligen skulle behöva?

Ett skäl kan vara att de befinner sig i kunskapsunderläge mot den andra parten eller, på omvänt sätt, att de inte kan dra nytta av sin överlägsna kunskap. Detta handlar om marknader med "asymmetrisk information", och det är för analyser av sådana som årets pris i ekonomisk vetenskap har utdelats av Kungl Vetenskapskademien.

Den som köper en begagnad bil får normalt betala betydligt mer för samma märke och årsmodell hos en bilhandlare jämfört med om bilen köps på privatannons. Bilarna kan vara precis lika bra, och bilen hos bilhandlaren kan ju innan den hamnade där mycket väl ha ägts av en privatperson.

Skälet till att bilen hos bilhandlaren är dyrare är att den troligen håller högre kvalitet: att köpet upplevs som mindre riskfyllt. Bilhandlaren har sitt goda rykte att försvara och kan antas ha gått igenom bilen och åtgärdat eventuella fel. Och skulle det visa sig att bilen trots allt är ett måndagsexemplar - en "lemon" för att använda den amerikanska termen - så finns där vanligen en kort garantitid och bytesrätt. För att vinna dessa fördelar och minska risken att gå på en rejäl nit är köparen villig att betala mer.

En privatperson som å andra sidan vill sälja en begagnad bil som är i särskilt gott skick kan lätt misslyckas med att få motsvarande bra betalt. Köparen har svårt att säkerställa att bilen faktiskt är i extra god kondition och vill betala mindre än hos en bilhandlare för att vara på den säkra sidan. För att säljaren ska få ut sina extra pengar kan denne då vidtaga vissa åtgärder för att övertyga köparen, signalera som ekonomerna uttrycker det, t ex utlova pengarna tillbaka inom viss tid, ge löfte att betala eventuella reparationer inom viss tid eller bekosta testning av bilen hos en opartisk verkstad.

Om det vore på gränsen till ogörligt för köpare att övertyga sig om kvaliteten på begagnade bilar som utbjuds privat, skulle följden kunna bli att marknaden översvämmas av dåliga bilar. Säljarna kan ju räkna med att få bra betalt för dem, mer än de egentligen är värda. Problemet med assymetrisk information kan sålunda, åtminstone hypotetiskt, leda till att en hel marknad raseras eller krymps till att omfatta ett negativt urval av produkter.

Screening

Det finns dock stategier som en mindre informerad part kan tillgripa på en marknad med assymetrisk information. Exempelvis kan ett försäkringsbolag, som ju känner de individuella riskerna mycket sämre än försäkringstagarna, ge kunden verkningsfulla incitament att göra sin situation känd. Försäkringsbolagen kan sålunda skilja ut olika riskklasser bland kunderna genom att låta dem välja bland en meny där lägre premier kan växlas mot högre självrisk.

Informationsparadox

Om en marknad vore helt informationseffektiv - dvs marknadspriserna speglar all tillgänglig information - så skulle ingen enskild aktör ha tillräckligt starka motiv att skaffa fram information, eftersom den redan finns i priserna. Men om ingen skaffar fram information, blir det mycket lönsamt för en enskild person att göra det. Med andra ord, det finns ingen jämvikt på en sådan marknad, vilket i sin tur visar att ingen marknad kan vara informationseffektiv.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar