Annons

Tekniska leksaker

Leksaker har alltid legat i teknikens frontlinje. Det nya är att vuxna har börjat använda leksaker och att barn använder de vuxnas redskap.

Det sägs att det är datorspelen som driver IT-utvecklingen. Om så är fallet är det inget nytt. Leksaker har alltid legat i teknikens frontlinje. Det nya är att vuxna har börjat använda leksaker och att barn använder de vuxnas redskap.Magnetnålen och krutet var kinesiska leksaker innan de kom till användning inom sjöfart och krig. På samma sätt är gyroskopet en utveckling av snurran, från leksak till högteknologiskt instrument, och drakarna kan vara föregångare till flygplan. Man kan inte studera de stora uppfinningarnas historia utan att gång på gång stöta på tekniska uppslag som använts i leksaker långt innan man kom på att använda dem för andra ändamål.I vår tidiga historia tycks leksaker ha utvecklats i ett samspel mellan lek med naturens lagar och lek med samtidens redskap. Snurran, magnetnålen och draken är tre exempel, liksom hjulet och bollen. Men leksaker var inte bara en angelägenhet för barn utan i stor utsträckning också för vuxna. Kineserna använde för mer än två tusen år sedan drakar för att mäta avstånd, och jo-jon var en gång vapen i Fjärran östern.Men utvecklingen har också gått åt andra hållet. Föremål som utvecklades av vuxna i brukssyfte kom med tiden att användas som tidsfördriv och sedermera som leksaker för barn. Vardagens bruksföremål utgjorde leksaker samtidigt som de gav träning för det vuxna livet. Pojkar lärde sig använda pil och båge, och flickor lekte med dockor eller arbetade med husgeråden.Överhuvudtaget hade de tidiga högkulturernas leksaker flera egenskaper som lever kvar i moderna leksaker. Typiskt för alla leksaker är t ex skalan som de produceras i, dvs den relativa storleken i förhållande till ett barn.Barnens århundradeUnder 1900-talet inträffade flera händelser som starkt kom att beröra leksaksindustrin. Ellen Key proklamerade barnens århundrade. Konventioner om barns rättigheter såg dagens ljus. Barndomen började betraktas som en särskild period i livet. Frågor om fostran och undervisning fick en framskjuten plats. Allt detta fick återverkningar på utvecklingen av leksaker.Det nya intresset för barnens situation gav leksaksindustrin förutsättningar att marknadsföra sina produkter som bra för barns utveckling och lärande. Pedagogiska leksaker, med vilkas hjälp barn kunde lära sig läsa, skriva och räkna, utvecklas. Edutainment, lek, kreativitet, fantasi blev positivt laddade begrepp som förknippades med barn. Pojkars och flickors leksaker anpassades till den för tillfället rådande föreställningen om vad och hur de skulle lära sig. Leksakerna fick också plats i den politiskt korrekta retoriken. Barbiedockor och leksaksvapen bannlystes på våra förskolor under 1970-talet.Från fem till 500Utvecklingen under 1900-talet var dock framför allt en fråga om kvantitet och konsumtion. Vid 1900-talets början hade ett barn i genomsnitt fem leksaker. Det framgår av en studie där 700 personer födda mellan 1900 och 1930 berättar om sina leksaker.Med leksaker menar man saker som är industriellt tillverkade eller tillverkade av någon släkting eller bekant. Utöver dessa "riktiga" leksaker förekom naturligtvis pinnar, stenar och kottar. Just kottar tycks ha spelat en särskild roll i den svenska lektraditionen; de återkommer gång på gång i berättelserna.I dag är genomsnittssiffran 536 leksaker per barn (inbegripet barnböcker). Ökningen är direkt kopplad till utvecklingen av konsumtionssamhället. Kommersialismen har hittat en utmärkt bundsförvant i barnen. I föreställningen att barnen ska få del av efterkrigstidens tillväxt har de vuxna köpt leksaker till barnen som aldrig förr. Leksaksindustrins globala omsättning motsvarar i dag ca 700 miljarder kronor. Under de senaste 30 åren har barn och ungdomar kommit att bli en mycket viktig kraft som konsumenter, och det gäller inte bara leksaker utan t ex också kläder, musik och film.Den egentliga målgruppen för leksaksindustrin, barnen, har ändrat karaktär under de senaste tio åren, enligt företrädare för industrin. I dag konsumeras traditionella leksaker av barn mellan tre och sju år. Den övre åldersgränsen sträckte sig tidigare upp till 13-14-årsåldern.Postmoderna PokémonDen eviga tonåringen Barbie lanserades 1959 i USA, 1963 i Sverige. Under 1960-, 70- och 80-talen och framåt introducerades nya företeelser på leksaksmarknaden. Föreställande leksaker fick också konkurrens från en leksaksvärld där de vuxnas fantasier har fått fritt spelrum. Ninja Turtle, My Little Pony och Pokémon är tre moderna exempel.I en av de första postmoderna leksakerna, Ninja Turtles, blandas medeltidens samurajsvärd och nutidens pizza. I figurerna förenas den snabba ninjan och den långsamma sköldpaddan. Kloaken är högkvarter och råttan, den föraktade, är ledaren. Man kan hävda att leksakerna liknar tidigare sagofigurer som vittror, vättar eller varför inte hoberna ur Sagan om ringen.Det typiska är inte bara den märkliga blandningen utan också att fantasin är skapad av vuxna. Barn hänvisas till en fantasivärld där vuxna har skapat ett innehåll för en särskild barndomskultur. Nytt för det sena 1900-talet är också att leksakerna lanserades som en del av ett helt koncept. Filmer knöts samman med musik, leksaker, kläder och mat.Leksakerna är inte bara fysiska ting utan också viktiga symboler. I symbolvärlden frikopplas symbolerna från själva leksakerna. Det betyder att barnen kan använda symboler och deras värden utan att ha direkt tillgång till föremålen. Det gäller både märkeskläder och den eftertraktade senaste Barbiedockan. Genom dessa "märkeslekar" tränar barnen en nödvändig kompetens i en värld fylld av symboler och varumärken.Datorspelen förenar generationernaEn viktig drivfjäder i datorutvecklingen har varit tv- och datorspelen. Spelen har stimulerat utvecklingen av ny teknik, och mer avancerade program har tagits fram som en direkt följd av detta. I sin tur har det lett till allt kraftfullare datorer, osv i ett kontinuerligt växelspel. I denna första utvecklingsfas var vuxna producenter och barn konsumenter.I dag kan vi dock se en förändring av bilden. Den nya informationstekniken har bl a medfört ett generationsövergripande samspel mellan vuxna och barn. Det som en gång var gemensam produktion har blivit gemensam konsumtion. Skillnaderna mellan generationerna har luckrats upp. Vuxna är lika mycket som barn konsumenter av datorspel. Den s k spelgenerationen har ingen särskild ålder.Men den nya generationslösa leken är inte oproblematisk. Samtidigt som barnen i vissa fall får vara delaktiga, blir de i andra sammanhang marginaliserade, eftersom de fortfarande är barn. Vi vuxna försöker hålla kvar dem i fiktionens värld. Det är ofta en romantiserad barndomsbild som tycks inspirerad av Astrid Lindgrens Bullerbyn. Problemet är att bilden inte avspeglar verkligheten i dag och att den bara finns i de vuxnas fantasi.Mobiltelefonen som nalleInnan barnen blev bortkopplade från produktionen använde de vuxnas redskap såväl i produktionen som i leken. Under efterkrigstiden har barn hänvisats till föremål som tillverkats särskilt för dem.Vi kan nu se hur barnen åter vänder sig till de vuxnas redskap genom bruket av t ex massmedier, datorer och mobiltelefoner. Frågan är om barnen leker med dessa saker eller om de använder dem till nyttigheter. Eller, frågan är kanske om de vuxna använder dem till nyttigheter eller leker med dem?Ingen kan ta miste på mobiltelefontillverkaren Nokias förmåga att erbjuda mobiltelefonen som både leksak och arbetsverktyg. Mobilen representerar en framgångsrik och eftersträvansvärd vuxenvärld. Så har barnen klivit ur den infantiliserade barndomen och in i vuxenvärlden. Samtidigt strävar de vuxna efter att stanna kvar i tonårstidens ideal.Kanske kan unga och gamla mötas på lekens arena. Leken har inte lämnat människan. Det är bara föremålen för vår lek som har ändrats. Krister Svensson är universitetsadjunkt och initiativtagare till nordiskt centrum för forskning om leksaker och pedagogiska media, ncfl. sedan 1993 har ncfl bedrivit sin verksamhet vid högskolan i Halmstad. nu siktar man på att bilda ett institut som får sitt säte i Stockholm.Läs mer om leksaker på www.fof.se

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar