Annons

Mätare varnar solbadare

Nyutvecklad sensor skyddar huden mot skadlig solstrålning.

Författare: 

Publicerad:

2002-03-01
Forskningsinstitutet Imego i Göteborg har utvecklat en prototyp till vad man tror kan bli en världsprodukt. Det är en sensor som säger till när det är dags för solbadare att gå in i skuggan, innan huden tar skada.

Samtidigt som man smörjer in sig med solkräm, lägger man också ett lager på ett av sensorns två "ögon". Ju längre tid man stannar i solen, desto fler segment tänds på sensorns display. När alla lyser ljuder även en varningssignal.

Prototypsensorn, som är ca 5 centimeter i diameter och knappt 1 centimeter tjock och ska bäras på badkläder, tål dessutom vatten. Om man smörjer in den och samtidigt har den på sig när man badar kommer den automatiskt att ta hänsyn till hur vattnet försämrar solkrämens skyddsförmåga. Ett "öga" mäter direkt solintag, det andra mäter det solljus som kroppen får ta emot under solkrämen.

- Det unika med sensorn, som vi döpt till SunSitive, är att den inte bara mäter UVB, som man blir röd av, utan även UVA som är betydligt farligare eftersom den kan leda till cancer. Merparten av solens UV-ljus utgörs av UVA, säger Jan Wipenmyr, som är ansvarig för Imegos utveckling av optiska sensorer.

För att separera UVB och UVA har Imego använt sig av speciella tunnfilmsdioder som är känsliga bara för UV-spektrum. Dessutom har man lyckats lägga optiska filter på dioderna, så att det går att tillverka sensorer för olika våglängder. Därtill till ett rimligt pris. Imego räknar med att detaljhandelspriset kan hamna runt 300 kronor.

Forskargruppen, med deltagare från både Sahlgrenska sjukhuset och Chalmers tekniska högskola, har konstruerat sensorn för att visa vad som är tekniskt möjligt att göra i dag med optiska givare, och man hoppas nu att något företag vill ta vid och tillverka den.

Tillkomsten skedde av en slump. Jan Wipenmyr hade läst en artikel om hur solskyddskräm försämras genom tid och påverkan - och associerade till vad som går att mäta.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Jag förmodar att det har skett en förväxling här! det är enligt alla forskingsrapporter jag läst UV-B som ger upphov till malignt melanom, UV-B stålarna från solen filtreras av ozonlagret, och man menar att strålningen har ökat pga ett allt tunnare ozonskikt, medan solens UV-A som till stor del når ner till jorden från solen inte kopplas samman med malignt melanom.

En liten fundering varför vi i norden drabbas värst av just malignt melanom, medan sydligare länder med mycket hög solstrålning inte gör det i samma utsträckning. kvicksilverlampor (lysrör, lågenergilampor) dessa ska enligt en forskningsrapport utstråla 10-30 gånger så mycket UV-B som solen.

http://www.naturalux.com/NaturaLux_Lighting_Filters_UVinfo.htm

"fluorescent lights emit more UVB than the sun. In the 1992 edition of the "American Journal of Epidemiology", it was found that fluorescent lights emit "10-30 times" more UVB radiation than the sun does. UVB radiation has been found to be carcinogenic (cancer causing)."

Kanske borde alla som jobbar i lysrörsmiljö ha en "UV-B varnare" på sej istället för på stranden.

Ja, F&F bör snarast rätta både på nätet och i nästa nummer. Så här skriver Nationalencyklopedin:
"UV-A-strålningen absorberas knappast alls av atmosfärens ozon och har ungefär samma biologiska verkningar som synligt ljus. UV-B absorberas delvis av atmosfären, och dess intensitet är starkt beroende av stratosfärens ozonskikt. Den har övervägande skadliga verkningar på levande varelser. UV-C absorberas nästan helt av atmosfären."

Lägg till kommentar