Annons

Nya beslut om stamceller i USA

Under vårvintern väntas den amerikanska senaten ta ställning till vilken stamcellsforskning som får bedrivas i framtiden. Beslutet innebär konsekvenser också för svensk forskning.

Nu har den biopolitiska striden om vilken forskning som ska vara tillåten respektive förbjuden ånyo brutit ut i USA. Under vårvintern ska frågan om mänsklig kloning avgöras, något som får stor betydelse för den framtida inriktningen inom stamcellsforskningen. Vilket beslutet än blir kommer svensk forskning att beröras.

Både ja och nej

I höstas, när den svenska debatten om stamcellsforskningen pågick som bäst, hade amerikanerna tillfälligt lagt frågan åt sidan. I augusti hade president Bush nämligen lugnat de stridande parterna genom ett skickligt politiskt drag som gick dem båda delvis till mötes. Han bestämde då att statliga anslag till forskning om mänskliga stamceller får beviljas förutsatt att forskningen utnyttjar redan befintliga stamcellslinjer, dvs redan existerande odlingar av stamceller med ett gemensamt ursprung och bestämda egenskaper. Däremot får statliga forskningsmedel inte användas för att skapa nya stamcellslinjer eftersom detta innebär användning av mänskliga embryon.

Bara en dryg månad senare kom ett motdrag i form av en rapport från den amerikanska vetenskapsakademin, National Academy of Sciences. Där slår man fast att den befintliga uppsättningen av stamcellslinjer i USA inte täcker forskningens behov, om de medicinska tillämpningar som har ställts i utsikt ska kunna förverkligas. Rapporten hamnade tillfälligt i skymundan, eftersom den publicerades den 11 september, samma dag som attackerna mot World Trade Center inträffade.

Ett första steg mot kloning

Det som ånyo tände debatten i höstas var nyheten att en forskare vid ett privat bioteknikföretag, Advanced Cell Technology i Massachusetts, hade tagit ett första steg mot s k terapeutisk kloning. Det han gjorde var att byta ut kärnan i ett mänskligt ägg mot en kärna ur en cell från en vuxen människa. Det som forskaren lyckades göra var att få ägget att dela sig några gånger, men inte mer. Om ägget skulle ha utvecklats till en fullständig människa skulle man teoretiskt sett ha klonat personen i fråga - alltså skapat en motsvarighet till det berömda fåret Dolly. Men avsikten med terapeutisk kloning är att framställa stamceller som kan användas vid medicinska behandlingar och som inte ger upphov till immunologiska reaktioner när de sprutas in i patienten. De stamceller som används vid behandlingen har ju exakt samma genetiska uppsättning som patienten själv.

Professor Outi Hovatta vid Institutionen för klinisk vetenskap, Karolinska institutet, har länge arbetat med mänskliga stamceller och har tillgång till ett stort antal cellinjer.

- Ynkligt resultat, är hennes kommentar till det aktuella kloningsförsöket.

Hon, och många med henne, anser att det lika gärna kan ha rört sig om ett falskt resultat. Cellklumpar, som den som skapades i försöket, går att åstadkomma genom att på olika sätt stimulera ett obefruktat ägg.

Tillåtet i Sverige

Men snart kan det bli ett generellt förbud i USA mot alla former av forskning om mänsklig kloning, alltså också mot terapeutisk kloning. Ett sådant lagförslag ligger färdigt att behandlas. Och går förslaget igenom i senaten, har president Bush lovat att stadfästa lagen.

Men på senatens bord ligger också ett annat förslag. Det går ut på att, tvärtom, tillåta framställningen av nya stamcellslinjer från embryon, och att detta ska kunna ske med statlig forskningsfinansiering. Argumentet är, här igen, den stora medicinska nytta som denna forskning förväntas leda till. I februari eller mars väntas senaten ta ställning till båda förslagen.

- Bush har lovat att inte backa, men å andra sidan sitter han inte för evigt, säger Outi Hovatta.

De etiska riktlinjer för stamcellsforskning som det svenska Vetenskapsrådet antog i december i fjol, i väntan på lagstiftning, innebär klartecken för terapeutisk kloning. Om det blir svårare för de amerikanska forskarna att själva tillverka sina stamcellslinjer kommer antagligen svensk forskning att tjäna på det. Redan nu visar amerikanska forskare intresse för samarbete med svenska kolleger. Har de inte möjlighet att utföra vissa experiment på hemmaplan kan de lägga ut uppgiften på svenska forskare som därmed får ett välkommet tillskott till sin finansiering.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar