Annons

Okända meteoritnedslag spåras i torv

Torvmarker är arkiv för såväl miljöförstöring som kosmisk aktivitet, visar studier av svenska och utländska torvmossar.

Jorden har troligen drabbats av hittills okända bombardemang av kometer och meteoriter ett flertal gånger sedan den senaste istiden. Den slutsatsen drar Lars Franzén, docent och universitetslektor vid Geovetarcentrum, Göteborgs universitet, från fynd av förhöjda halter av metaller i svenska, irländska och ryska torvmossar. På samma nivåer i mossarna finns även små kulor av metall och glas som bara bildas vid extremt höga temperaturer, t ex vid meteoritnedslag.

Luften innehåller alltid partiklar. Här finns pollenkorn och andra växtdelar, saltpartiklar från havet och mikroskopiska rester efter skogsbränder och vulkanutbrott. Andra partikelkällor är ökenstormar och rester från olika mänskliga aktiviteter, t ex vedeldning, trafik och industri. Dessutom fångas tusentals ton material från yttre rymden upp av jordens dragningskraft varje år.

Partiklarna kan hålla sig svävande i åratal och färdas runt vår planet många gånger innan de slutligen faller ner på ytan. Det mesta hamnar i haven, men också i torvmossar, som växer på höjden med ungefär en millimeter om året.

Genom att undersöka olika nivåer i torven kan forskarna få en god bild av hur luftpartiklarnas sammansättning har varierat under tidernas lopp. Med hjälp av ny teknik går det att mäta så låga halter av ett ämne som mindre än en hundradels miljarddel.

Exempelvis går det tydligt att se de antika kulturernas uppgång och fall. Bly, som är en sällsynt metall i naturen, användes av både greker och romare. Gruvdriften och användningen av bly gav upphov till stoft som nu återfinns i våra mossar.

- Blyhalten i torven från antikens blomstring är mer än hundra gånger högre än den naturliga, berättar Lars Franzén.Flera lager i torvmarkerna verkar också tala för ökad kosmisk aktivitet. Det handlar till en del om moln av småpartiklar som jorden passerat igenom, men sannolikt även om nedslag av större bumlingar.

- Det kan vara en ren tillfällighet, men tidpunkterna för de förhöjda halterna ser ut att sammanfalla med några stora kulturella nedgångar under historisk tid, t ex Mohenjo-Darokulturens sammanbrott omkring år 2200 f Kr, säger Lars Franzén.

- Och alldeles nyligen har jag noterat att de här episoderna möjligen kan förknippas med temperaturnedgångar. Exempelvis ser den senaste kosmiska epoken ut att ha ett samband med den s k lilla istiden, en 400 år lång period från 1400- till 1800-talet när den globala temperaturen sjönk. I motsvarande torvlager har jag funnit starka kosmiska geokemiska signaler och massor av kulor.

Om det verkligen finns ett orsakssamband mellan de sannolika nedslagen på jorden och dessa kulturella skymningsperioder är det dock för tidigt att uttala sig om.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar