Annons

Missbrukad historia bakom konflikt

Förståelse för hur historien används kan hjälpa oss att förstå dagens konflikter.

Författare: 

Publicerad:

2002-07-01
Vad är historia? Är det vad som faktiskt har hänt eller är det vår bild av vad som hände? Det var ett av de ämnen som diskuterades vid det svenska historikermötet i Örebro nyligen.

Vid den avslutande paneldebatten deltog förre statsministern Carl Bildt, författaren och professorn Peter Englund, professorn i östeuropakunskap Kristian Gerner och historieprofessorn Ann-Sofie Ohlander. De diskuterade historiens roll i Europa efter murens fall i allmänhet och på Balkan under 1990-talet i synnerhet. Panelmedlemmarna var överens om att orsakerna till konflikterna i Jugoslavien inte i första hand ska sökas i historien, utan snarare i aktörernas uppfattningar om och användning av historien. Och detta är en viktig skillnad. Genom att fokusera på historieanvändning i stället för historia i sig kan man komma ifrån historiedeterministiska resonemang, menade Kristian Gerner.

Både Peter Englund och Carl Bildt underströk också rädslans, snarare än hatets, betydelse i konflikterna i Jugoslavien. Rädslan bland människor för att bli tillhöriga en etnisk minoritet drev fram flera av krigen, och som det såg ut i Jugoslavien kunde flera grupper hävda en minoritetsposition.

Historikermötet hålls vart tredje år och är de professionella historikernas forum för att presentera ny forskning, debattera och träffas. Nästan 300 universitetshistoriker deltog i mötet som hade den nya historien som tema. Samtidigt som det allmänna intresset för historia är stort - Peter Englunds, Jan Guillous och Herman Lindqvists böcker säljer ju bra - är det kris för historieämnet i skolan. Och samtidigt som vi talar om historielöshet, präglas flera av dagens internationella konflikter som bekant av för mycket historia.

Under konferensen i övrigt diskuterades bl a miljöhistoria, relationen manlighet och mode samt svensk nationell identitet. Även frågan om rollspel som metod i historisk forskning och undervisning till filmhistoria ventilerades. Bredden på ämnena på dagordningen visar på en historieforskning som förändras och vidgas.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar