Annons

Värnpliktsvägrare ansågs sakna heder

Att försvara sitt land betraktades kring förrförra sekelskiftet som en hederssak. De som vägrade värnplikt sågs därför med förvåning.

Författare: 

Publicerad:

2002-07-01
De första fallen av värnpliktsvägran i Sverige skedde redan 1873. Då hade en lagändring införts som innebar att män inte längre kunde köpa sig fria från värnplikten. De flesta som vägrade var medlemmar av frikyrkliga rörelser och hade religiösa motiv till att inte bära vapen.

Görel Granström vid Uppsala universitet har undersökt frågan i sin doktorsavhandling med titeln Värnpliktsvägran - en rättshistorisk studie av samvetsfrihetens gränser i den rättspolitiska debatten 1898-1925.

- Militärer och många politiker betraktade det som en ära för manliga medborgare att bli erbjuden möjligheten att få försvara sitt land, säger Görel Granström.

Hon understryker att värnplikten även hade med rösträttsfrågan att göra. Medborgarskap innebar både skyldigheter och rättigheter, och därför sågs det som än mer förvånande att vissa vägrade värnplikt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar