Annons

Växter behöver inte stamceller

Stamcellsforskningen går bl a ut på att få fram celler som kan ersätta skadad vävnad vid olika sjukdomar. Men vad är det för celler hos växterna som gör det möjligt att få en hel planta att växa fram ur en bit av ett Sankt Paulia-blad?Fråga:Finns det stamceller hos växter? nLARS GRANARSkärholmen Svar:Växter har inte stamceller i den betydelsen att det under hela livscykeln finns ospecialiserade celler, som vid behov kan utvecklas och ge upphov till olika vävnader. I en växt finns däremot olika delningscentrum, exempelvis i skottspetsen, rotspetsen och i de s k stjälknoderna, där det finns speciella celler som behåller förmågan att dela sig. Från dessa celler sker den tillväxt som gör att växterna fortsätter att växa i princip så länge de lever.Cellerna i delningscentrum är dock specialiserade på ett sådant sätt att t ex rotspetscellerna normalt ger upphov endast till rotceller. Men de flesta växtceller, hos de flesta växter, har ändå kvar förmågan att "omskola" sig till en ny sorts cell, som när man tar sticklingar. Ett blad från en Sankt Paulia innehåller ju egentligen bara färdigutvecklade bladceller. Ändå kan vi ur en bit av ett blad få fram en helt ny planta med alla olika celler som ingår i en växt: rotceller, stjälkceller och så småningom blomceller. Inte nog med att vi kan få bladcellerna att börja dela sig igen, vi kan dessutom alltså få dem att bli till helt nya typer av celler.Egenskapen hos celler att kunna ge upphov till alla olika slags celltyper kallas totipotens. Djurens stamceller som kan utvecklas till många, men inte alla celltyper kallas pluripotenta. Alla växtceller är dock inte totipotenta. Vissa växter är lätta att ta sticklingar från, andra är omöjliga. På samma sätt är det olika svårt med olika typer av växtdelar.Men i laboratoriet kan man skapa hela växter utifrån enskilda celler. Med hjälp av växthormoner och odlingsmedium kan man tvinga en enskild cell att dela sig så att en cellklump av helt ospecialiserade celler bildas. Genom att ändra kombinationen av hormoner kan man sedan påverka dessa celler så att de börjar utveckla sig i olika riktningar och specialisera sig. Så småningom kan vi då få en ny fullständig växt från en enda cell. Detta är en teknik som har många praktiska tillämpningar, bl a används den när man framställer genmodifierade växter. nCarin Jarl-SunessonDocent, Cell- och organismbiologiLunds universitet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar