Annons

Slocknade stjärnor avslöjar universums ålder

En urgammal stjärnkyrkogård har siktats i Skorpionens stjärnbild. Där finns stjärnor som slocknade för 12-13 miljarder år sedan. Det tyder på att universum är någonstans mellan 13 och 14 miljarder år gammalt.

Inte ens stjärnor lyser för evigt. När kärnbränslet i stjärnans inre tar slut slocknar den obönhörligen. En stjärna av solens storlek genomgår en uppslitande dödsfas. Först kastar den av sig en stor del av sina yttre lager för att sedan krympa ihop och bli en skugga av sitt forna jag. Den blir en s k vit dvärg. Därefter ligger den döda stjärnan och svalnar under årmiljardernas gång.

- Vi vet att när den vita dvärgen bildas finns det mycket värme kvar i kroppen, och det gör att den vita dvärgen fortsätter att lysa, säger Stefan Larsson som är astronom vid Stockholms observatorium.

Det är som glödande kol i en lägereld. Genom att mäta temperaturen på glöden kan man räkna ut hur lång tid det har gått sedan elden slocknade. De vita dvärgarnas avsvalning är som ett jämt, tickande klockverk som räknar tiden sedan stjärnan dog.

Hubbleteleskopet fick göra en åtta dagars exponering på stjärnhopen för att få med de allra kallaste och äldsta vita dvärgarna. De visade sig vara ungefär 12-13 miljarder år gamla och är antagligen lämningarna efter de allra första stjärnor som någonsin tändes i universum.

Astronomerna tror nu att de första stjärnorna bildades en miljard år efter Big Bang. Universum skulle i sådana fall vara 13-14 miljarder år gammalt, vilket stöder de senaste årens uppskattningar av universums ålder.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Att förklara de olika möjligheterna och faserna vid stjärnkollapser är relativt lätt i samband med neotronstjärnor och svarta hål. Gravitation är starkare än de starkaste krafterna i atomkärnorma, med gränsen ca 3,5 solmassor för den starkare kraften. Men hur, pedagogiskt, förklara det mer komplexa skeendet vid skapande av en vit dvärg?Dessutom: Efterfrågar en pedagogiskt lättfattlig artikel om kol-kväve-cykeln m fl omvandlingar i ovan nämnda sammanhang.

Lägg till kommentar