Annons

Allt-i-ett-IT som kom av sig

I nya elektroniska apparater blandas innehållet. Men vad vi vill ha?

Det har länge talats om att avregleringen av telemarknaderna och utvecklingen av ny teknik har fört ihop Internet med telekommunikation och etermedier till en ny skön värld. Denna sammanslagning brukar kallas konvergens. Inom begreppet ryms såväl medie- som apparatkonvergens. Exempel på mediekonvergens är att dagstidningar inte längre är gjorda bara av papper utan också kan läsas och höras på Internet. Apparatkonvergens är när mobiltelefonen inte bara är till för att samtala i, utan även kan användas för att läsa vägbeskrivningar, skicka musik och fotografera. Och att vi kan lyssna på radio via Internet och läsa webbsidor i TV-apparaten.- Den enklaste typen av konvergens handlar om att de flesta medier håller på att digitaliseras, vilket innebär att de också kan distribueras på samma sätt, säger Nils Enlund, professor i medieteknik och grafisk produktion vid Kungl Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm.Det blir således allt svårare att avgöra vad som är en tidning eller telefon och vad som är radio eller TV, när alla producenter skapar samma slags tjänster.- När sedan apparaterna anpassas för att ta emot allt detta, skiljer det inte heller mycket mellan olika apparater, säger Nils Enlund.Men han tror ändå att vi människor kommer vilja ha en utrustning för var sak, och det beror på att vi använder skilda apparater i olika sociala situationer.- När jag kommer hem från arbetet och vill pusta ut sätter jag mig inte framför datorn och tittar på en fotbollsmatch. Jag vill ha en situation som förknippas med underhållning och föredrar därför TVn.För några år sedan började olika företag sälja kylskåp och mikrovågsugnar med inbyggda skärmar och Internetuppkopplingar.- Tanken var god, men vad skulle man använda dem till? Vem vill stå i köket och surfa på nätet? undrar Nils Enlund.Större utbudForskningsinstitutet SICS, Swedish Institute of Computer Science, har bl a till uppgift att bevaka teknikens frontlinjer, både nya tekniska lösningar och följderna av dem.- Vi tror att alla tjänster ska kunna presenteras på alla våra nya manicker. Jag ska alltså kunna kolla saldot på mitt bankkonto från min bärbara dator, från min mobila apparat - mobiltelefon eller handdator, från min TV osv, säger Kristina Höök, docent och forskare vid SICS. Alla dessa apparater blir alltså generella. - Inom området mobiltelefoner tror jag definitivt att operatörerna kommer att tvingas öppna utbudet av tjänster så att telefoner och telenät går att använda till många fler områden än i dag. Det går inte för en mobiltelefonoperatör att bara tillhandahålla en eller ett par specialtjänster.Hon hänvisar till att det redan nu finns apparater som, förutom att ringa telefonsamtal med, går att använda till mängder med andra saker. Den utvecklingen kommer att fortsätta, enligt Kristina Höök.- Det är en trend vi ser. Överallt öppnas exempelvis små radiobasstationer för Internet. Jag har en hemma, trådlöst får jag tillgång till en rad olika Internettjänster från köket eller var jag nu vill sitta. En annan station, med en annan operatör, finns på arbetsplatsen och åker jag in till centrum finns ytterligare en där. Alltså har jag tillgång till e-post och alla mina dokument var jag än är - oberoende av nätoperatör. Detta kommer att sprida sig, vilket skapar ett tryck underifrån mot fler oberoende tjänster och tekniker.Löften infriades inteKristina Höök arbetar med ett projekt som stöds av Vinnovas forskningsprogram om konvergens. Projektet handlar främst om personlig integritet. Framöver kommer tekniken att göra det möjligt att spåra och samla information om användare i ännu större utsträckning än i dag. När kränks vår personliga integritet? Hur kan vi bygga in skydd redan från början i gränssnittsdesign och underliggande teknik? - Eftersom vi tror att användarens tjänster kommer att följa honom eller henne genom olika apparater på nätet, så måste vi finna säkerhetslösningar som fungerar i alla dessa olika, konvergerande medier.Oavsett hur säkerheten löses är det andra som också tror att vi konsumenter måste få välja från ett stort smörgåsbord av tjänster, oavsett operatör eller leverantör. Anna Hrdlicka, forskare vid Institutet för framtidsstudier, har i ett pågående projekt studerat utvecklingen av s k smarta hem. Vad har hänt med alla utlovade tjänster, som att beställa hem filmer när vi vill ha dem eller reglera bostadens värme på distans? I projektet IT och bostäder - vision eller verklighet? konstaterar hon att många av de löften och förhoppningar om smarta hem som målades upp för några år sedan inte har infriats. - Det beror främst på att utvecklingen har styrts av vad man kunnat åstadkomma med teknik, inte vad vi som konsumenter efterfrågar. Många av de tjänster som presenteras känns sökta, dvs konsumenterna upplever inte att de är i behov av dem, säger hon. En annan förklaring är just ofriheten. Både konsumenter och tjänsteleverantörer vill inte vara hänvisade till endast ett kabel- eller satellitbolag som har sorterat fram vilka tjänster som ska erbjudas hemmen - de vill kunna välja själva. - Man vill ha en oberoende plattform, vilket skulle vara bra både för konkurrensen och för konsumenterna. Många har lärt sig av vådan av att knyta upp sig till långa avtal med kabel- och satellitbolag. TVn är oöverträffadAnna Hrdlicka tror att de smarta hemmen kommer att komma, men att det dröjer innan teknik och tjänster jämkats samman. Återigen handlar det om att tjänsteföretag, tele- och Internetoperatörer måste förstå hur man ska få fram tjänster som upplevs som nyttiga, är efterfrågade och som någon vill betala för.Just detta kanske en annan pågående studie kan ge några svar på. Projektet handlar om användning av teknik i hushåll och utförs av professor Kajsa Ellegård vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. - Projektet ska bl a belysa vem man är tillsammans med när en ny teknik används, vem man kommunicerar med genom tekniken, vad tekniken används till, vilka aktiviteter som möjliggörs eller underlättas, turordningen i användningen bland hushållets olika medlemmar och om några hushållsmedlemmar inte alls använder tekniken.Dessa saker finns det förvånansvärt litet uppgifter om i dag. Kajsa Ellegård påpekar att en så vardaglig sak som vår vanliga fasta telefon faktiskt först användes för överföring av musik till hemmen, sedan i affärssyfte för att till slut övergå till att få en mer social funktion. Liknande övergångar kan mycket väl tänkas i dagens och framtida produkter - men det gäller att se behoven tidigt.- Om jag redan nu ska sia, så tror jag att vi i ett kort- och medellångt perspektiv kommer att få en expansion av de tjänster och informationskanaler som redan finns. TVn är här oöverträffad på många sätt. Vi tillbringar faktiskt i genomsnitt hela två timmar per dygn framför TVn.Även om många hushåll i dag skaffar flera olika mobiltelefoner tror hon att vi på lång sikt inte kommer att vilja ha många apparater i hemmen, eftersom kostnaden kommer att avskräcka. Dock inte priset för utrustningen i sig, utan för abonnemangen och användningen.- Genom att vi har färre apparater får vi också större kontroll över kostnaderna.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar