Annons

Återkoppling: Snabb plogning är A och O

Den evige cyklisten i Kiruna har tips till Anna Bergström.

Författare: 

Publicerad:

2003-03-01

Som evig cyklist och boende i Kiruna, vill jag delge synpunkter som kanske kan vara användbara i fortsatt forskning. Med evig menas att jag cyklat varje dag i ett helt liv, i alla fall de senaste 45 åren. Har ingen bil och vill inte ha någon (jag hyr om det kniper).

Här saltas över huvud taget inte. Och ändå är det många mycket branta backar i vår stad. Trots det cyklar jag både utför och uppför året runt. Vintertid tror folk att jag fryser. I själva verket svettas jag mer än vid cykling sommartid, eftersom jag är klädd för det kalla vädret men arbetar hårt i uppförsbackarna.

Kyla gör oljor trögare, och det är skäl att riktigt kalla dagar ställa cykeln. Som i dag med närmare 30 minusgrader är det oerhört tungt när cykeln stått ute ett tag.

Jag har en cykel sommartid och en annan vintertid. Sommarcykeln har baknavsväxlar av typ Torpedo, och de slutar att fungera i kyla. Vajern behåller den växel som låg inne när det blev kallt.

Min vintercykel har därför ingen växel alls, däremot dubbdäck både fram och bak. Däck med ståldubbar finns för alla cykelstorlekar och däckstyper och gör lika stor skillnad som dubbdäck gör för bilar. Utan dubbdäck faller man pladask med cykeln för minsta lilla snedfasning i underlaget när det är halt. Detta faktum kan vara ett skäl till att många ställer cykeln vintertid.

Och nu till själva cykelbanan: blotta tanken på salt äcklar mig, och att grus skulle orsaka punkteringar förvånar mig. Men trots vinterdäck finns tillfällen då cyklandet blir nästan ogörligt. Det är då det är mycket nysnö. Om jag är först ute skär cykeln genom snön som en varm kniv skär smör, men om bilister eller andra trafikanter har varit ute före mig är det hopplöst svårt att styra.

Således är snabb plogning A och O för att man ska hålla på att cykla vintertid! BJÖRN FORSETH

Svar:

Eftersom jag själv är en flitig vintercyklist har jag upplevt samma problem som du nämner med baknavsväxlar och bromsvajrar som fryser. Också jag har valt att ha en extracykel med dubbdäck som jag byter till då det är vinterväglag.

Att en snabb plogning är det viktigaste håller jag fullständigt med om. Både mina och andras studier visar att en dåligt snöröjd cykelväg är det som de flesta vintercyklister anser vara det största hindret.

Den metod med borste för snöröjning och salt för halkbekämpning som jag studerat i mitt projekt har fungerat bra här i Linköping, där det största problemet vintertid är halkan. Vanligtvis har vi korta perioder med snö och köldgrader varvat med mildare perioder med först snömodd och sedan barmark under en längre tid. Problem uppstår då snömodden inte hinner röjas innan nästa köldperiod slår till och isiga spår bildas på cykelvägarna. Dessa spår är svårhanterliga och farliga för cyklisterna.

Att jag är tveksam till sandning av cykelvägarna i södra Sverige beror på följande: Den första halkan inträffar normalt i november, och sandupptagningen är på många orter inte färdigställd förrän i maj. Det innebär att grus blir liggande på cykelvägarna större delen av året. Om det bara är några få veckor om året som gruset har effekt kan man ju fundera på om denna metod verkligen är den bästa.

Med enkla förändringar går det att nå stora förbättringar av cykelvägarna vintertid, t ex:

  • att ploga cykelvägarna i rätt tid, så att de är i bra skick redan på morgonen då många cyklar till arbetet
  • att cykelvägar som används av många ges högre standard
  • att snöröjning inte påbörjas senare än vid ca 3 centimeters snödjup
  • att ”känna sitt cykelvägnät” så att väghållarna vet var kritiska sträckor finns som kräver extra uppsikt och kanske extra åtgärder.

Cykla vidare, Björn, och känn dig stolt över att du bidrar till en bättre miljö samtidigt som det stärker din hälsa och dina sinnen!

ANNA BERGSTRÖM

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar