Annons

Dimskörd ger vatten i öknen

I Namibia pågår experiment med att skörda dimma för att lösa vattenförsörjningen.

Regndroppar är 0,5-5 millimeter i diameter. Tyngden gör att de oftast faller rakt ner. Dimdroppar däremot är tio till tusen gånger mindre och svävar neråt med mycket låg hastighet. Minsta vindpust gör att dimdropparna rör sig i sidled. Genom att spänna upp finmaskiga nät på upprättstående pålar har forskare lyckats ta till vara vatten i områden med tillräckligt mycket dimma. Metoden används redan på flera håll i världen, bl a i Chile, Peru och Sydafrika.

På forskningsstationen Gobabeb i namibiska öknen, som ligger utmed Atlantkusten, har man i snart fyrtio år studerat hur växter och djur utnyttjar dimma som vattenkälla (se F&F 1/02). Nu används den kunskapen i experiment med dimskörd längs floden Kuisebs nedre fåra. Där är vattenförsörjningen ett problem, eftersom floden är torr större delen av året.

Vatten som skördas ur dimma är rent och har låg salthalt. I den namibiska öknen sammanfaller dimperioden med den tid på året när grundvattnet i Kuisebfloden är som saltast. Forskarna hävdar att dimvattnet med sin låga salthalt skulle kunna blandas med det saltare grundvattnet och erbjuda bra dricksvatten under denna period.

Studier visar att det förekommer mer dimma än regn i Namibias öken och att dimman dessutom är tillförlitligare som vattenkälla. Här råder dimma mellan 60 och 200 dagar per år. För att dimskörd ska kunna tas i bruk krävs dock kraftigare skärmar pga mycket starka östliga vintervindar.

På Gobabeb används en kvadratmeter stora dimskärmar. Det är standardmåttet när det gäller att undersöka om dimskörd lönar sig i ett område. Skärmarna består av dubbla nät i polypropylen och sitter 2 meter över marken. Under nätet finns en uppsamlingsränna varifrån vattnet leds ner i en behållare.

Dimskördsskärmar är enkelt konstruerade och kräver varken energi eller speciella reservdelar, en viktig faktor om lokalbefolkningen ska kunna sköta vattenförsörjningen själv.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

3

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Hej

Jag tycker detta om dimskörd av vatten är intresant och skulla vilja ha mer information om detta om det går.

Har drivit företag i 25 år men är sysslolös för tillfället.

Med vänliga hälsningar .

Bo Sandberg

Solvatten mm är ju en lösning om det finns smutsigt vatten eller av saltning

Hörde i morse på TV och började söka på nätet ang solvatten.

Skrev sedan detta inlägg.

Solvatten
Hörde om vatten teknik nu på TV då jag surfade, och förstod att det var något med vattenrening så (jag hade missat större delen av inslaget) så jag slog upp namnet på nätet

och fick denna länk mfl
http://www.uppfinnaren.com/2007/nr3_08/petra.htm

Den värmer och renar vattnet med en teknik som tydligen inte innebär kokning utan snarare ligger på ca 60grader C

Lite som den indiska innovatören som med enkla medel hade riktat solljuset mot en vattenbehållare och fått vattnet att koka.

Det pratas ofta om hur dyrt det är att av-salta vatten ur energi synpunkt, men de torra länderna har ju ofta ett överskott av något; solljus.

Att inte använda enkla robusta metoder nu är inte bra på något sätt.

Läste igår att den energi som solljuset leverrar under en timme på Jorden skulle lätt driva allt vi har under ett år på hela planeten.

Såg också en artikel från MIT om vätgas som verkade spännande.

http://web.mit.edu/newsoffice/2008/oxygen-0731.html
hittade den i ny teknik som har den liknande på svenska

en länk ang EU s vätgas projekt är denna:

http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/environment/new s_date_795_copy_sv.htm

l-hs

Då länken är bruten till vätgas i EU så lägger jag in den igen

http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/environment/news_date_795_copy_s...

l-hs

Lägg till kommentar