Annons

Hus sjuka i onödan

Det krävs mer av ett hus i dag. Det är en av orsakerna till alla byggfel. Men egentligen finns kunskapen för att bygga rätt.

Vi bygger antagligen inte sämre i dag än förr. Ändå blir de boende ibland sjuka, och husen håller inte alltid den kvalitet som köparna betalar för.

En grov uppskattning ger vid handen att hälften av alla fel uppstår redan på projekteringsstadiet, när byggnaden ännu inte börjat byggas. Det kan t ex handla om oprövade tekniska lösningar, undermåligt dimensionerad ventilation eller felaktiga materialval. Den andra hälften av felen uppstår när huset byggs. Arbetsledarna planerar fel eller samordnar dåligt, och byggnadsarbetarna slarvar, missuppfattar ritningen eller kanske inte vet hur materialen ska sättas upp.

En tiondel av priset är fel

Per-Erik Josephson, byggnadsekonom vid Chalmers tekniska högskola, har undersökt fel som inträffar under byggtiden. Av kostnaden för ett hus består omkring 5 procent av fel som upptäcks redan då.

- Men totalt sett skulle jag uppskatta att det är det dubbla, säger Per-Erik Josephson. För hälften av byggfelen upptäcks helt enkelt inte under byggtiden.

Bland de fel som upptäcks sedan huset tagits i bruk är andelen som framkallar hälsobesvär betydligt högre, men det saknas tillförlitlig statistik för vad dessa fel kostar att åtgärda.

I sin undersökning av fel som upptäcks under byggtiden har Per-Erik Josephson också frågat om orsaken till dem. En del beror på stress, annat på okunskap och informationsbrister. Men hälften av samtliga fel beror på glömska och slarv (bild 1).

Ett stort problem på byggplatsen är den bristande kontinuiteten. Varje bygge betraktas som ett helt nytt projekt. Både medarbetare och ledning är ny. Dessutom kommer nyckelpersoner in för sent och slutar för tidigt. En del får inte komma in alls.

Mängden fel varierar mycket mellan olika byggprojekt. Det mest lyckosamma bygget i Per-Erik Josephsons undersökning har bara 2 procent fel, medan det minst lyckade har 9 procent fel.

När han letade efter vad som skiljer de olika projekten åt hittade han inga skillnader i tidsknapphet, kostnadspress, komplexitet eller typ av entreprenad. Det enda som skiljer är ledarskapet.

- I de lyckade projekten är förtroendet för platschefen större. Platschefen har i de här fallen också stöd från ledningen, och informationen flyter bra genom hela organisationen, säger Per-Erik Josephson.

Det märkligaste är dock att felen inte upptäckts tidigare. Per-Erik Josephson lät fyra experter analysera byggfelen för att se vilka som rimligen kunde ha upptäckts. Det visade sig gälla uppemot 70 procent av alla fel. Och hade man upptäckt dem hade kostnaderna för byggfelen minskat med 60 procent.

Skärpning, gubbar

Per-Erik Josephsons siffror är egentligen inte förvånande eller unika. Det saknas knappast problembeskrivningar eller sjukdomsinsikt i byggbranschen. Vid en hearing ordnad av Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien i höstas uttalade sig två företrädare för svensk byggindustri - Per Westlund, styrelseordförande i JM, och Tomas Ringdahl, vice VD i Skanska - mycket självkritiskt.

Det saknas inte heller förslag till hur byggandet ska bli bättre. Nu senast i form av ett betänkande från Byggkommissionen under rubriken "Skärpning gubbar!". Enligt undertiteln en utredning om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn.

Bland förslagen i utredningen märks en ny lag om parternas ansvar för byggfel med tvingande minimiregler, en obligatorisk fuktkontroll både vid projektering och i produktionen, en bygghaverikommission, en lag mot svart arbetskraft och utbildning för att stärka byggherrarna.

Fukten är boven

Det bedrivs också omfattande forskning om vad som orsakar ohälsa i inomhusmiljön. Forskarna vet relativt mycket om kvalster och hur de ger överkänslighet eller allergi, medan kunskapen om kemiska ämnen och mögel är sämre.

Oavsett vilken förorening det gäller är ofta fukt boven bakom ohälsan. Fukt bryter ner byggmaterialet, vilket både kan lukta illa och ge upphov till irriterande ämnen. Hög luftfuktighet är dessutom bra grogrund för kvalster och medför kondens på kalla ytor som i sin tur är en förutsättning för mögel.

I en stor undersökning av 14 000 barn i Värmland fann forskare att fuktproblem gav en fördubblad risk för besvär. Synligt mögel, fuktfläckar, kondens på fönster, lossnande golvmattor, översvämningar och läckage, som alla är tecken på fuktproblem, ökar risken för allergiska besvär, luftvägsinfektioner, huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter.

- Med undantag av fuktrelaterade kvalster finns det i dag inga data som visar att dålig inomhusmiljö är en risk för utveckling av allergi, svarar Carl-Gustaf Bornehag, forskare vid Karlstads universitet och Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Däremot är det klarlagt att dålig inomhusmiljö ökar risken för astma och andra luftvägsbesvär.

Den värmländska undersökningen har nu gått in i en andra fas där misstänkta faktorer, som fuktskador, bristande ventilation, damm, kvalster, mögel och olika kemiska ämnen, detaljundersöks i 400 bostäder. Målet är att se vilka föroreningar som överkänsliga barn reagerar på och att jämföra med friska barn.

Inga patentlösningar

Dålig kvalitet, fukt i byggnader och dålig ventilation är inga nyupptäckta problem. Ändå byggs det fortfarande sjuka hus. Hus som sedan måste byggas om och saneras till höga kostnader. Man kan undra varför.

Det enkla svaret på frågan är att modernt husbyggande är komplicerat och att behoven ständigt förändras. Från miljonprogrammets dagar har varje decennium kommit med nya och ibland motsägelsefulla krav.

Vi kräver effektiva byggprocesser, billiga och industriella. Det ska byggas snabbare och i all väderlek året om. Vi vill använda mindre energi för att värma huset, och temperaturen inomhus ska vara jämn och behaglig. Dessutom ska byggmaterialen vara miljövänliga.

Byggindustrins svar på dessa krav har ofta varit ensidiga. Man har identifierat ett problem eller ett nytt krav och försökt lösa just det. Följden har blivit att man möjligtvis åtgärdat just det problemet, men samtidigt både missat andra och i vissa fall infört helt nya felkällor.

Ett exempel på detta är byggfukten och den högpresterande betongen.

Ett ton vatten

Nästan alla material innehåller byggfukt, dvs överflödigt vatten som måste bort. En trävilla byggd på betongplatta har omkring ett ton byggfukt (1 000 liter vatten) som måste ut. Detta tar dock tid, och många mögel- och fuktproblem i byggnader härrör från byggfukt som inte hunnit torka bort.

Den högpresterande betongen såg därför lovande ut. Den kostar visserligen mer, men innehåller ingen byggfukt. Inga mögelproblem - hur tidigt man än lägger på plastmattan - resonerade man.

Nu blev det ändå fuktproblem. Det räckte med att det fanns bara litet fukt mellan betongen och plastmattan, fukt som visserligen inte kom från betongen utan från mattlimmet, men som ändå orsakade mögel. Den högpresterande betongen är mycket känsligare för denna typ av fukt än vanlig betong. För samtidigt som den nya betongen inte har någon byggfukt, kan den heller inte ta upp så mycket fukt utan att den relativa fuktigheten ökar kraftigt. Det kan till viss del vanlig betong. Men den hade å andra sidan problemet med byggfukten.

Exemplet med den högpresterande betongen kommer från Carl-Eric Hagentoft, professor i byggnadsfysik vid Chalmers tekniska högskola. Han har nyligen skrivit en populärvetenskaplig bok om hur hus fungerar: Vandrande fukt, strålande värme. Där beskriver han ingående problemet med byggfukten och ett kapitel i boken ägnas åt hur fel det kan gå.

Ett hus i huset

Ett annat aktuellt exempel på patentlösning är huset som byggs inuti ett hus (bild 8). Här ska problemet med regn och fukt som tillkommer under byggprocessen elimineras. I Hammarby sjöstad i Stockholm anses en del skador vara orsakade av just det myckna regnandet under byggtiden. Vattnet lagrades i byggmaterialet och gav sedan upphov till mögel efter att husen hade byggts färdigt.

Genom att bygga i en torr och varm miljö minskar man detta problem. Och ännu verkar det inte finnas någon verkligt hållbar invändning. Att sätta upp ett stort tält och bygga huset i detta tält är dyrare än konventionellt byggande, men antagligen tjänar man in kostnaden genom att slippa renovering pga fuktproblem.

Där finns dock en mer generell varning. Dåligt väder under byggtiden är bara en av många felkällor. Om byggarbetarna invaggas i den falska tron att tältet utanpå huset löser alla problem med fukt missar de kanske att kontrollera att nya leveranser av byggmaterial varit väl övertäckta under transporten.

Känsligare hus i dag

Även om vi bygger mer komfortabla och energisnåla hus i dag är både konstruktioner och material känsligare för fukt jämfört med hur det var förr.

- En konsekvens av det är att man inte kan tillämpa gamla principer i samband med vattenskador och läckage, säger Ingemar Samuelson vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås.

- Det gör inget, det torkar av sig självt, var kanske en vanlig kommentar efter en vattenskada. Det håller inte i dag, säger han.

Självdrag kontra mekaniska fläktar är ett exempel på att gamla lösningar har svårt att fungera i moderna hus.

Numera värms hus ofta av direktverkande el eller fjärrvärme. Det är effektivare, billigare och ger högre komfort för de boende. Men samtidigt förändrar de villkoren för ventilationen i huset, något som i sin tur påverkar risken för fukt.

- De flesta småhusägare känner inte till att valet av uppvärmningssystem påverkar ventilationsförhållandena och ökar risken för fuktskador och sämre innemiljö, säger Ingemar Samuelson.

Självdrag ingen lösning

Förr i tiden ventilerades byggnaderna med självdrag. Varm luft steg av sig själv ut genom ventilationskanaler i skorstenen. In i huset kom luften genom ventiler under fönstret eller i väggen och om dessa stängdes kom luft ändå in genom otätheter. Det var god luftväxling men dragiga rum och energislösande uppvärmning.

Med dagens uppvärmningssätt saknas en varm skorsten, och det automatiska luftsuget uteblir. Självdraget måste ersättas med en fläkt.

För att spara energi vill man samtidigt inte släppa ut varm luft. Genom en värmeväxlare kan man återvinna värme ur luften som går ut ur huset och värma luften som blåses in i huset. Därför har moderna hus ofta s k frånluft och tilluft med värmeväxling. Systemen är energisnåla och kan skapa ett gott inneklimat om de projekteras rätt och underhålls. Men de är mer komplicerade och mindre självklara i sin funktion än det gamla självdraget.

Flera studier har visat att ventilationssystemen kan ge upphov till hälsobesvär. Men resultaten är samtidigt inte lätta att tolka. Exempelvis är hus med mekanisk ventilation nyare än de med självdrag. Det betyder att det kan finnas andra faktorer i de äldre husen som gör att folk mår bättre och som inte alls har med ventilationen att göra.

De utvärderingar som skett, bl a i nybyggda skolor med självdrag, är inte heller positiva. De moderna självdragshusen är kraftigt väderberoende och fungerar bäst när det är kallt och blåsigt. Det är svårt att uppnå normenlig ventilation. Risken för fuktskador ökar också beroende på den tryckskillnad som är självdragets förutsättning.

Nu är som sagt inte heller de mekaniska fläktsystemen problemfria. När det gäller att fukta och kyla luften är riskerna väl kända - det handlar om mikrobiologisk aktivitet - men när det gäller värme och rening har det tidigare varit sämre med kunskap. Nu har man vid Akademiska sjukhuset i Uppsala med nya mätmetoder lyckats finna ett samband mellan dåliga filter i fläktsystemen och ögon-, näs- och halsbesvär (bild 9). Man utförde t ex ett experiment i en skola som hade två olika ventilationsaggregat som blåste in luft i halva byggnaden var.

Man bytte filter i det ena aggregatet men lät ett tio månader gammalt filter sitta kvar i det andra. Efter två månader satte man in ett nytt filter där det flera månader gamla filtret satt och flyttade det gamla filtret till det andra aggregatet. Varken eleverna, skolpersonalen eller forskarna kände till vilket filter som betjänade vilken del av byggnaden under undersökningsperioden. Under perioderna med gammalt tilluftsfilter hade eleverna mer ögonbesvär och halsbesvär och mer svullnad i nässlemhinnan.

Ingen glamour

Vi bygger inte sämre i dag än förr, det tycks de flesta byggforskare överens om. Att vi blir sjuka av inomhusmiljön beror dessutom inte alltid på att den har blivit sämre. En hel del hälsobesvär beror på att vi människor har blivit känsligare.

Ändå är inte husen vi bygger bra - kvaliteten är låg och vissa hälsoproblem kan direkt kopplas till fukt och dålig ventilation. Och detta trots att forskarna besitter den kunskap som krävs för att bygga rätt.

Carl-Eric Hagentoft vid Chalmers tekniska högskola tror att en del av problemen kommer av att man inom byggbranschen hellre bygger spektakulärt och nytt än säkert och beprövat.

- Om jag ska uttrycka mig krasst så bygger man gärna en bro med ett häftigt valv, men att se till att ett hus fungerar väl ligger det ingen glamour i.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Bor i 70-talsvilla som endast är försedd med ventilation för frånluft i kök, bad, toilett, tvättstuga etc.Mänga fönster är tväglas isolerglas i fast båge. Sedan några år är oljepannan+skorsten borta och ersatta med fjärrvärme. Den relativa luftfuktigheten fluktuerar mellan 60 oxh 80% (vid enstaka tillfällen något över 80%).I ovanstående artikel finns inga sifferindikationer om lämplig luftfuktighet. En förslagen leverantör publicerade i villatidning att över 40% var livsfarligt. De annonserade en effektiv lufttorkare.Förr hade man lerbehållare med vatten på radiatorerna för att få UPP luftfuktigheten. Torr luft vållar problem med luftvägarna.Tacksam för länk till sakligt forum!

Lägg till kommentar