Annons

Det första bredbandskriget

I det senaste Irakkriget hade de amerikanska trupperna ett teknologiskt övertag. Ett viktigt skäl är övergången från analog till digital krigföring.

När amerikanska trupper gick in i Kuwait för tolv år sedan använde de flygspaning, karta och kompass, radiokommunikation och omfattande pappersarbete. Intåget i Irak 2003 kännetecknas i stället av obemannade flygfarkoster, satellitnavigering, videotelefoni och en datoriserad underhållsapparat.

- I dag är nätet för data viktigare än nätet för tal, säger den amerikanske arméöversten Dan Gerstein i den amerikanska tidningen Federal Computer Week.

Han har sett övergången från det han kallar analog krigföring till digital och är en av alla dem som nu uttalar sig om amerikanernas militärteknologiska övertag. Alla betonar betydelsen av mobila datanät, ett slags militär motsvarighet till mobiltelefonins 3G.

- Trenden är att skicka alltmer information, t ex bilder från obemannade luftfarkoster som är utspridda över hela stridsfältet, till förband allt lägre ner i hierarkin, menar Dan Gerstein.

Obemannade flygande farkoster förekom redan under förra Irakkriget, men då sparsamt och mest i experimentsyfte. De kunde dessutom bara leverera sina bilder när de landat och kopplats upp med sladd. I dag skickas rörliga bilder i realtid över ett nybyggt militärt nät, och bilderna kan ses direkt av de stridande förbanden.

Rörliga bilder direkt

Tanken på ett militärt datanät omfattas numera även av det svenska försvaret. Här kallas det för "det nätverksbaserade försvaret" och ska vara i full drift år 2010.

Med sensorer, databanker och datanät ska de svenska militärerna vinna med hjälp av ett informationsövertag snarare än med överlägsen eldkraft. Drivande i omvandlingen är generallöjtnant Johan Kihl vid Försvarsmaktens högkvarter.

- Med informationsöverlägsenheten ser du var fienden är mest sårbar, var du får störst verkan och vilken insats som är mest kostnadseffektiv, berättar Johan Kihl i Ny Teknik.

Teknik från krockkuddar

Den tekniska utvecklingen har delvis drivits av militärt finansierad forskning, som när det gäller de obemannade flygplanen. Men militären drar också nytta av civil utveckling. Ett exempel är de gyron som används för att styra och navigera robotar och obemannade spaningsfarkoster. Samma gyron används i bl a krockkuddar i bilar och har sjunkit dramatiskt i pris. Samtidigt har de ökat i både precision och tillförlitlighet.

Men viktigast i det senaste Irakkriget är satellitnavigeringssystemet GPS. Det utropas till krigets nyckelteknik av exempelvis Technology Review, som ges ut av Massachusetts Institute of Technology i Boston.

I förra Irakkriget var GPS inte helt utbyggt. Bara 16 av 24 satelliter fungerade, och satellitmottagarna, särskilt de militära, var dyra. I dag har varje soldat och varje farkost en mottagare. Numera försöker man också koppla samman mottagarna. Då kan soldaterna se både var de själva är och var andra egna trupper befinner sig.

GPS-utrustning sitter också i de allt vanligare precisionsbomberna. Under förra kriget i Irak var andelen precisionsbomber 8 procent. I Kosovokriget hade siffran fyrfaldigats, och nu är de i majoritet. Genom en tillsats av navigeringssystem, styrautomat och roder förvandlas gammal ammunition till målsökande bomber. Ombyggnaden lär kosta 200 000 kronor per bomb.

Trots informationsövertaget och den alltmer ökande precisionen finns dock ännu uppenbara brister. Många soldater som blev beskjutna blev det av egen eld.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar