Ersättning påverkar sjukskrivningarna

Nivåerna i sjukersättningen, attityder till vad som bör betraktas som sjukdom samt läkarnas ändrade yrkesroll har betydelse för hur sjukskrivningar används i vården.
Publicerad

Nyligen presenterade Statens folkhälsoinstitut rapporten Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan? Skriften är en kunskapssammanställning gjord av professor Töres Theorell, chef för Institutet för psykosocial forskning, Karolinska institutet. F&F ställer tre frågor till generaldirektör Gunnar Ågren.

Mer inflytande på arbetsplatsen är säkert bra, men vad ger den nya rapporten konkret?

– Det viktigaste, tror jag, är att nya kunskaper ger bättre redskap för att verkligen kunna mäta hur människor upplever sin situation när arbetsplatsen förändras. En sådan faktor är arbetstagarnas känsla av kontroll, som är kopplad till trivsel på jobbet och upplevd hälsa.

I våras handlade sjukskrivningsdebatten om att de höga sjukskrivningstalen beror på hur hela livssituationen ser ut, inte bara arbetslivet. Varför fokuserar ni på just arbetssituationen?

– Det är vårt uppdrag som myndighet att förse makthavare med beslutsunderlag för att de med politiska insatser ska kunna åtgärda problemet. De styrmedel som står till buds är grova, men vi vet att exempelvis ersättningsnivåerna spelar roll för hur mycket sjukskrivning som sker. Men med mer kunskap om hela arbetssituationen går det kanske att undvika symtombehandling, som att med hjälp av just ändrade ersättningsnivåer minska sjukskrivningarna, och i stället angripa grundproblemet – varför människor inte upplever arbetslust och hälsa på arbetsplatsen.

Vad ligger då egentligen bakom sjukskrivningarna?

– Problemet med komplexa frågor är att de är just komplexa. Arbetslivet är viktigt, men frågan är också hur olika slags olust i livet ska betraktas. Jag tycker att det skulle vara intressant att föra en diskussion om attityder, till exempel den förändrade synen på vilka tillstånd som är att betrakta som sjukdom. Även läkarnas roll är viktig, eftersom de kan sägas ha glidit från att vara ”statens kontrollanter” till att bli mer av en service för ”vårdkonsumenterna”. Det kanske gör att läkare i vissa fall är mer benägna att göra patienterna till viljes.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor