Annons

Svärmar en gång om året

Två klockor styr palolomaskens svärmning.

Författare: 

Publicerad:

2003-12-01

Palolomasken svärmar en gång om året. Då är det fest på Samoa och andra söderhavsöar. Människorna far ut på havet och håvar in färgglad, levande spagetti som de äter direkt eller tillreder på olika sätt.

Som andra havsborstmaskar lever palolo på bottnarna. Denna mask består huvudsakligen av två delar: en framdel med mun och ögon och en bakdel där könscellerna bildas. Under året växer bakdelen till och bildar en lång spagettilik svans som är uppbyggd av segment. Hos honorna är svansen blågrön och hos hanarna brunaktig. Varje segment är fullpackat med mogna könsceller, och när det är dags att svärma släpper masken i väg sin svans som fortsätter att röra sig fritt i vattnet. Genom att segmenten har en ljuskänslig fläck kan öborna locka till sig palolo med lampor

Palolo är ett klassiskt exempel på hur havslevande organismer samordnar sin svärmning. Alla gör det samtidigt, och hos palolo inträffar det under sista månkvarteret på senvåren eller försommaren.

På Samoa sker det sju dagar efter fullmånen i oktober eller november, ibland både och. Skulle palolo svärma efter var tolfte månad skulle svärmningen ske tidigare och tidigare för varje år, eftersom månen gör omkring tretton varv per kalenderår. Palolo måste alltså ha två biologiska klockor, en som håller reda på årstiden och en som håller reda på månvarven.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar