Annons

Konstgjorda hjärtan

Helt mekaniska hjärtan är fortfarande på forskningsstadiet - även om kliniska försök pågår.

Författare: 

Publicerad:

2004-01-01

I vila pumpar hjärtat cirka fem liter blod i minuten till kroppens alla organ och vävnader. Varje år ska det slå ungefär 30 miljoner gånger, under en livstid cirka 2,5 miljarder. Inte nog med att hjärtat ska vara uthålligt, det måste vara exakt också. Varje gång det hoppar över ett slag eller två känner vi av det. Vid 80 års ålder har hjärtat transporterat över 200 miljoner liter blod, lågt räknat - utan paus. En imponerande prestation av en muskel som inte är större än en knuten hand.

Olika sjukdomar kan skada hjärtmuskeln. Vanligast är så kallad hjärtsvikt som leder till trötthet, andfåddhet och vätskeansamling i kroppen. Uppskattningsvis har 200 000-250 000 personer i Sverige kronisk hjärtsvikt. Flertalet är äldre än 65 år. Den årliga kostnaden för vård och behandling beräknas uppgå till ungefär en miljard kronor, enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Det är framför allt denna grupp som behöver pumphjälp.

Två utvecklingslinjer

Hjärtat är asymmetriskt, och de som drabbas av sjukdom får ofta svikt i vänster kammare. Höger kammare pumpar blod till lungorna, medan vänster kammare pumpar blod till resten av kroppen. Eftersom vänster kammare hela tiden arbetar mot ett större motstånd är den också kraftigare än höger.

De flesta patienter som får hjärtsvikt kan behandlas med mediciner som stärker hjärtats pumpkraft. För patienter där hjärtsvikten är orsakad av sjukdomar i hjärtats klaffar eller vid kranskärlssjukdom kan kirurgisk behandling vara ett alternativ. I dag finns även möjlighet att under en viss tid, till exempel i väntan på en hjärttransplantation, utnyttja mekaniska hjärtan.

Överläkare Urban Lönn, chef för Thoraxcentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar att utvecklingen av mekanisk behandling vid hjärtsvikt följer två parallella linjer.

- Det ena spåret gäller utvecklingen av olika pumpsystem för att avlasta hjärtat, där pumpen parallellkopplas till vänster kammare i hjärtat. Pumpen och patientens eget hjärta lever då i ett slags symbios, vilket leder till att patientens hjärta gradvis förbättras eftersom det får avlastning. Det andra spåret är pumpar som helt kan ersätta patientens sjuka hjärta, säger Urban Lönn.

Snabb utveckling

Utvecklingen av olika pumpar går mycket fort, delvis beroende på bristen på donationshjärtan för transplantation. Den följer utvecklingen av pacemakern.

- Det är faktiskt bara 40 år sedan pacemakern var stor som en tv-apparat. I dag väger den 15 gram, säger Urban Lönn.

I Sverige har tillstånd givits för kliniska tester av tio mekaniska hjälphjärtan för vänster kammare av typen Jarvik 2000. Dessa är mycket små, och man vet ännu inte hur länge patienterna har möjlighet att bära dem.

- Vi har en patient som levt i tre och ett halvt år med en sådan pump. Men runt hörnet finns redan nya system som verkar lovande. Ett exempel är en pump kallad Incor, som antas vara outslitlig eftersom de roterande delarna hängs upp i ett magnetfält, och därför inte behöver ha några lager, säger Urban Lönn.

Han tror att det är dessa stödpumpar som kommer att bli dominerande och att helt konstgjorda hjärtan bara kommer att användas i begränsad omfattning.

- Av flera skäl tror jag att helt artificiella hjärtan bara kommer att användas för en liten grupp patienter som är så dåliga att de inte kan använda stödpumpar i vänster kammare, säger Urban Lönn.

Konstgjort hjärta vanligare utomlands

Ett skäl till att så få använder ett helt mekaniskt hjärta är av psykologisk natur. Tanken är att patienten ska leva i hemmiljö. Tas då hela hjärtat bort och ersätts med en pump kan ingen hjälp ges om pumpen fallerar. Om en stödpump får problem, kan oftast patientens eget hjärta ändå fortsätta att arbeta.

Dessutom beror vanligtvis svikt i höger hjärtkammare på att den vänstra kammaren inte orkar mer, vilket kan undvikas genom att man sätter in en hjälppump i vänster kammare.

På många håll i världen används ändå helt konstgjorda hjärtan, oftast i väntan på hjärttransplantation. Dessa pumpar har hittills varit relativt klumpiga och binder patienten till sjukhuset. Men nu är mindre och bättre konstgjorda hjärtan under utveckling.

- I jämförelse med ett mekaniskt hjälphjärta som stöder vänster kammare erbjuder ett helt artificiellt hjärta möjlighet att omedelbart förse patienten med önskvärda blodflöden. Cirka 20 procent av de patienter som får stödhjärta för vänsterhjärtsvikt lider i dag av en allvarlig högerhjärtsvikt direkt efter operation - något som ger hög dödlighet, säger Bansi Koul, överläkare vid Universitetssjukhuset i Lund.

Det är framför allt i USA som forskningen om helt mekaniska hjärtan har fått stora anslag från företag och stat. Universitetssjukhuset i Lund arbetar med ett sådant helt konstgjort hjärta, kallat Abiocor. Det sker i samarbete med thoraxkirurger i USA, Nederländerna och Tyskland.

Fördubblad livslängd

- Helt artificiella hjärtan har störst tillämpning hos patienter som utöver sjukdomar som orsakar såväl vänster- som högerhjärtsvikt också har problem med allvarliga och upprepade rytmrubbningar, säger Bansi Koul.

I Lund har man ännu inte planterat in något helt konstgjort hjärta, men i USA pågår kliniska studier. Där har elva operationer gjorts, och den som överlevde längst hade hjärtat i 560 dagar. Personen levde ett normalt liv med det inopererade plasthjärtat och kunde gå på restauranger och bio utan problem.

- Det kan låta som en kort tid, men man ska komma ihåg att de tester som görs är på extremt sjuka patienter som inte är aktuella för transplantation. Kriterierna för att lyckas i dessa sammanhang är att fördubbla den förväntade livslängden, säger transplantationskoordinator Nina Wallentin vid Universitetssjukhuset i Lund.

Ersättningshjärtat laddas via huden från externa batterier var sjätte timme. Batterierna är inopererade i buken. Under en halvtimme i taget kan patienten dessutom koppla ur det yttre batteriet, för att exempelvis ta en dusch eller en simtur. Så länge håller de inre batterierna.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar