Annons

Den osynliga sömnen

Vi skrattar inte åt någon som sitter i rullstol. Däremot ler vi åt den som somnar under föreläsningen, på mötet eller i riksdagen.

Publicerad:

2004-03-01

Inom vården möts de som har sömnproblem med handfallenhet. Man består dem med mer eller mindre hemmasnickrade råd. Eller med antidepressiva läkemedel, som till så mycket annat.

Svenskarna lär sova sämst i hela Europa, enligt en undersökning gjord av Torbjörn Åkerstedt tillsammans med en grupp andra sömnforskare inom EU. Ändå finns det bara en handfull sömnkliniker i landet. I dagens svångremstider är risken dessutom stor att de inte får lov att bli fler trots det stora behovet.

Torbjörn Åkerstedt beskriver i artikeln här intill den klassiska onda cirkel ur vilken sömnproblem uppstår. Oron för morgondagen gör det svårt att sova. Innan man vet ordet av har kroppens fysiologiska aktivitet höjts till en nivå som gör det svårt att sova även i fortsättningen.

Alla de stimuli i form av bilder, telefonsamtal och e-post som vi numera är utsatta för bidrar också till att hålla aktiveringsnivån uppe. Det menar Harriet Bengtsson, överläkare vid sömnkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Till det kommer en föreställning om att de som inte har fysiskt krävande arbeten inte skulle behöva sova lika mycket. Att dålig sömn kan ha förödande konsekvenser för hälsan på lång sikt kan dessutom bli en stressfaktor i sig.

På 1980-talet lanserades i Sverige begreppet sömntåget med viss framgång. Det hette att man på inga villkor fick missa detta tåg. Man skulle gå och lägga sig när man blev sömnig, annars kunde det så att säga vara kört att somna den natten. Det var bara det att begreppet myntades av en fransk vetenskapsjournalist. Och i Frankrike går tågen betydligt oftare än här uppe i Norden...

Harriet Bengtsson skrattar när hon berättar om detta kulturella missförstånd. Sömnen är som sagt ett terra incognita. Den moderna sömnforskningen, som startade i och med REM-sömnens upptäckt år 1953, har lett till åtskillig ny kunskap. Men både den och sömnklinikerna som bygger sin verksamhet på den är märkvärdigt okända bland både öppenvårdspersonal och allmänhet.

Sömnkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har mycket goda resultat. Man utreder både sömnlöshet och dess motsats, det vill säga onormalt ökat sömnbehov eller onormalt ökad benägenhet att somna. Utredningen innehåller sömnregistreringar, genomgång av nattens registrering och jämförelse med patientens upplevelse av sömnen, självskattningsskalor och inte minst patientens egen sjukdomshistoria. Att ha tillgång till patienterna dygnet runt är en stor fördel, säger Harriet Bengtsson. Det skulle ta åtskilliga öppenvårdsbesök att nå samma resultat. Vad vi minns av sömnen är vakenhet och drömmar. Man kan därför säga att vi visualiserar det "osynliga" när vi försöker beskriva den. Sömnen är en känslig sfär, en av våra allra mest privata.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar