Annons
Förrädiska flytande kalorier på flaska. Foto Kristin Smith.

Förrädiska flytande kalorier på flaska. Foto Kristin Smith.

Förrädiska flytande kalorier

Kroppen är dålig på att uppfatta flytande kalorier som föda, något som gör att söta drycker bidrar till fetmaepidemien. Vissa forskare hävdar att den söta smaken dessutom får oss att äta mer.

Författare: 

Publicerad:

2009-05-25

De senaste tjugo åren har budskapet att för mycket fett är skadligt börjat sjunka in i allmänhetens medvetande. I Sverige sätter vi ändå i oss i genomsnitt drygt 3 000 kilokalorier per dag och person, enligt statistik från Jordbruksverket. Som jämförelse kan nämnas att en kvinna med stillasittande arbete gör av med ungefär 2 000 kilokalorier per dag.

Men sedan 1980-talet har andelen energi från fett minskat, medan andelen kilokalorier som kommer från kolhydrater och protein har ökat. Exempelvis åt vi 15 procent mindre smör och margarin år 2001 jämfört med år 1997. Under samma period har svenskarna också halverat sitt intag av majonnäs och matolja.

Sockerkonsumtionen i Sverige ligger dock på samma nivå som för 40 år sedan, visar statistik från Livsmedelsverket. Vad som förändrats på senare tid är vilka slags sockerrika livsmedel vi äter. Mängden sylt, saft, glass och godis har legat på en konstant nivå från 1980. Men under samma period har konsumtionen av läskedrycker ökat dramatiskt, från i genomsnitt 30 liter per person och år till hela 94 liter!

Svårare mäta flytande kalorier

Kroppen har problem med att registrera energi i flytande form som föda. Därför blir det svårare att anpassa hur mycket vi äter när vi fått i oss flytande kalorier än när dessa konsumerats i fast form. I en studie från år 2000 fick 15 vuxna män och kvinnor äta kolhydrater i form av gelégodis eller dricka läsk. Under den månad de åt godis rapporterade de att de åt mindre mat, men en sådan minskning skedde inte under den period då de drack läsk.

Att detta även gäller för barn visades i somras i en studie som publicerades i den amerikanska tidskriften Journal of Pediatrics. Där såg forskare att söt dryck orsakar viktuppgång hos barn mellan 6 och 13 år. De barn som drack läsk mellan målen och ersatte mjölk till maten med läsk gick i genomsnitt upp 7 hekto under den tvåmånadersperiod som studien pågick. Inte ens de barn som dagligen drack omkring en liter läsk åt mindre mat.

Studien gjordes av David Levitsky, professor i nutrition och psykologi vid Cornell University i New York, tillsammans med kollegan Gordana Mredenovic.

Något som också tydliggjordes i studien var att mjölk inte är ett populärt alternativ. Om det fanns både läsk och mjölk att välja på drack barnen läsk. Ett sådant byte innebär att barnen får i sig mindre kalcium. Eftersom skelettet byggs upp bara till dess vi är 20 år, kan läskdrickande grundlägga benskörhet senare i livet.

– Hårdraget blir det som ett tvåeggat svärd: dels dricker barnen hellre läsk än mjölk och löper större risk att blir feta vuxna, dels kommer de att som feta vuxna ha svagare skelett, säger David Levitsky.

Lockar socker oss att äta mer?

– Jag är övertygad om att sockret, snarare än fett, är boven bakom överviktsepidemin, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

Och det är främst den lösta formen av socker, konsumerad i form av läsk, som hon lyfter fram.

– Löst socker aktiverar signaler redan på tungan som startar en massa processer i kroppen och hjärnan. Och löst socker är extra förrädiskt eftersom varje enskild sockermolekyl här kan ge sin påverkan. I fasta sockerrika livsmedel blockeras däremot molekylerna av varandra och av andra ämnen.

De processer som startar efter aktiveringen är så kallade belöningssystem, sådana som gör att vi tycker att något känns bra (se Bakom kroppsvikt och aptit ligger lustmolekyler, F&F 4/99). Detta gör också att hjärnan lagrar den informationen. I förlängningen försöker vi se till att få mer av det som kändes bra, i det här fallet alltså mer av den söta, goda smaken.

Under människoartens utveckling har individer med detta beteende gynnats. Då gällde det att passa på att äta mycket när det söta bjöds, eftersom tillgången var knapp. På liknande vis har även fett varit en sådan "trigger". Individer som kunde proppa i sig mycket energirik mat när det fanns och lagra detta i fettdepåer, klarade sig bättre när det sedan blev magra tider. De fick fler barn, som också de bar på denna förmåga. Men dessa ursprungligen positiva beteenden ställer i dag till problem i de samhällen där fett och socker hela tiden finns tillgängligt.

Fett slinker ner med socker

Det är svårt att få i sig rent fett. Det är i kombination med kolhydrater som det blir gott. En sådan klassiker är coladryck och pommes frites, eller söta bakverk. Det finns få studier gjorda på människor, men Charlotte Erlanson-Albertsson berättar om ett försök hon gjorde med en grupp studenter.

Alla 20 fick en hamburgermåltid med pommes frites och dryck, men halva gruppen drack mineralvatten och halva light-läsk. Efter maten fick deltagarna skatta sin mättnad på en skala. Det visade sig då att de som druckit vatten generellt var mättare än de som druckit läsk.

– På en tiogradig skala hade en av läskdrickarna bara kommit upp i mättnad på tre på skalan, jämfört med vattendrickarna där de flesta var belåtna. Mättnaden kvarstod också kortare tid hos studenterna som drack läsk. Resultaten är inte förvånande, utan stämmer med vad som tidigare visats i djurexperiment, säger hon.

En vanlig missuppfattning är att artificiella sockerarter, sådana som ingår i "light"-produkter, inte ger sug efter mat (se rutan på nästa sida). Men Charlotte Erlanson-Albertsson menar att det är den söta smaken i sig som gör oss hungriga, och att light-varianterna också stimulerar de mottagare i kroppen som vanligt socker annars binder till. Exempelvis verkar sötningsmedlet aspartam på samma mottagare som glukos.

– Vanligt socker innehåller energi som gör att kroppens påslag så småningom stannar av. Men i aspartam finns ingen energi, och det gör att signalen fortsätter ljuda och att hungersymtomen kvarstår, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
Socker kan också styra utsöndringen av ämnen som påverkar aptiten. Hungerpeptiden ghrelin upptäcktes för några år sedan. Den utsöndras från speciella celler i magsäcken, bland annat när vi äter socker. Ghrelin får oss att dels vilja äta mer, dels minska ämnesomsättningen och öka upplagringen av fett. Nyligen visade tyska forskare att ghrelin frisätts när vi får i oss fruktos, fruktsocker.

– Sackaros, det vill säga det som de flesta av oss kallar vanligt socker, kan delas upp i fruktos och glukos. Det sker i magsäcken, men när vi får i oss ren fruktos blir påslaget av ghrelin starkare. Själv börjar jag därför bli alltmer skeptisk till fruktjuice, och fruktos tillsätts även andra drycker och livsmedel, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Påverkar socker hjärnan?

Många överviktiga beskriver sitt beteende att äta sötsaker som tvångsmässigt. När de går förbi kiosken "måste " de köpa litet choklad eller godis. Och dagens utbud är enormt. Frågan är om socker i sig kan förändra hjärnan och skapa ett ökat sockersug?

I studier gjorda på råttor har forskare tidigare sett att dessa vänjer sig vid socker. Råttor fick dricka sockerlösning en vecka, men fick sedan nöja sig med osötat vatten. De visade då abstinenssymtom, som darrningar. I en ännu opublicerad studie har Charlotte Erlanson-Albertssons forskargrupp studerat hjärnorna hos råttor som fått äta fast socker. Då påverkas råttornas belöningssystem, och de fick fler så kallade opioidreceptorer. Dessa förändringar liknar de förändringar som sker vid beroende av nikotin eller alkohol.

– Det är fastställt att alkohol och nikotin är beroendeframkallande, och jag tror att det gäller också socker, om även i lägre grad. Men till skillnad från andra droger är socker socialt accepterat, och det är ju knappast någon som reagerar på att en person smyger i väg och köper godis. Socker är de snälla flickornas drog, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Hon nämner ett frågeformulär som ska mäta sockerberoende. Där lyder en av frågorna "Har du lärt dig öppettiderna hos din närmaste godiskiosk?"

– Det är lätt att dra parallellen till hur människor som lider av andra typer av missbruk har god ordning på exempelvis Systembolagets öppettider, säger hon.

Nu ska hennes forskargrupp göra en ny studie där råttorna i stället för att få äta fast socker ska dricka sockerlösning. Frågan är hur deras hjärnor påverkas och om beroendeutvecklingen sker snabbare när sockret förmedlas i lösning.

Men åsikterna går isär. David Levitsky anser inte att det finns några fysiologiska bevis hos människor för att det skulle finnas ett "sockerberoende". Att personer som lyckas gå ner i vikt med dieter som utesluter kolhydrater beror enligt honom på att de helt enkelt får i sig färre kalorier än de gör av med.

– Det verkar vara lättare att avstå från kolhydrater än från protein, säger han.

Britta Barkeling, dietist och forskare vid Huddinge universitetssjukhus, håller med.

– Om man exempelvis undviker bröd, följer det automatiskt att man minskar på matfett, ost och andra feta pålägg - något som i förlängningen ger färre kalorier, säger hon.

Hon har sammanställt studier om så kallat glykemiskt index, som är ett sätt att mäta hur kolhydrater påverkar blodsockret. Bland annat har hon undersökt hur dieter med lågt glykemiskt index påverkar vikten.

Vad ska då göras? Något som Charlotte Erlanson-Albertsson och David Levitsky är ense om är att läskautomaterna i skolan bör tas bort. I dag finns det sådana automater i allt fler svenska skolor.

Minskad tillgång möter problemet

– Jag tror att man måste införa lättillgängliga och gärna gratis alternativ till läsken. Åtminstone här i USA har dricksvattenfontänerna nästan försvunnit, så det vore en poäng att införa dem igen, säger David Levitsky.

En ytterligare väg är att informera mer och tydligare. David Levitsky berättar om en studie som just nu pågår på Cornell University. Här går nästan alla nybörjare upp 2-3 kilo under de första månaderna de studerar. En av orsakerna är den trevliga "ät så mycket du vill"-cafeterian. Studien ska undersöka om en ny kull studenter med hjälp av tydlig information av typen "Denna tårtbit innehåller 1 500 kilokalorier" kan hålla vikten bättre.

I Sverige har Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket fått i uppdrag av regeringen att under 2004 formulera en handlingsplan för att svenskarna ska börja äta bättre och röra sig mer.

Barn är en svår grupp att nå med information, men ökad medvetenhet hos föräldrarna kan förbättra deras situation. Eftersom det handlar om en gradvis tillvänjning bör själva tillgången till sockerrika livsmedel regleras, framför allt för barn. Ett sätt är att inte ge barn söt läsk och godis alla dagar veckan.

Charlotte Erlanson-Albertsson hänvisar bakåt i tiden till när husmor ensam hade nyckeln till sockerskåpet eftersom dess innehåll var så attraktivt.

– Jag är helt för att vi borde återgå till att ha lås på sockerskåpet!

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

"Att personer som lyckas gå ner i vikt med dieter som utesluter kolhydrater beror enligt honom på att de helt enkelt får i sig färre kalorier än de gör av med".

"Enligt honom" nae ni, det är snarare verklighet som följer fysikens lagar. Hur tröga är folk egentligen?Det enda som styr ändringar i fettmassa är energibalansen och då spelar det ingen roll om dina kalorier kommer från fett, kolhydrat eller protein.

"– Det verkar vara lättare att avstå från kolhydrater än från protein, säger han."
Helt rätt.

Jag dricker 3,5 liter cola varje dag och jag är inte beroende, ni har fel!!!

Lägg till kommentar