Annons

Risk för skandinavisk köldchock

Växthuseffekten ger varmt väder över större delen av jorden, men kyler ner längst i norr och söder.

Under de senaste 100 000 åren har snabba klimatförändringar inträffat ett tjugotal gånger. På kort tid har medeltemperaturen stigit eller sjunkit med upp till 10 grader. Det kan hända igen, säger Stefan Rahmstorf, professor vid Potsdamer Institut für Klimafolgenforschung i Tyskland. Han besökte nyligen Stockholm i samband med utgivningen av en bok om globala klimatförändringar.

Vilka är de viktigaste slutsatserna av din forskning?

Ju kraftigare vi påverkar klimatsystemen genom utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, desto större är risken för snabba klimatförändringar.

För Skandinaviens del kan en global uppvärmning innebära en så kraftig nedkylning att det blir omöjligt att bedriva jordbruk. En sådan förändring kan ske redan under detta århundrade. Jag vill inte påstå att det kommer att hända, men risken är påtaglig. Redan nu kan vi se tecken på att Golfströmmens utlöpare i Nordatlanten är försvagad.

Dina matematiska modeller innehåller resultat från flera olika naturvetenskapliga områden. Vad är det som främst talar för att snabba förändringar är möjliga?

Grönlands inlandsisar är så gamla att de innehåller information om klimatet under den senaste istiden. Borrkärnor från isen visar tydligt att klimatförändringar kan komma mycket snabbt. På bottnen av de nordiska haven finns sediment som visar samma sak. Här kan man följa hur förekomsten av skal från små temperaturkänsliga organismer varierar. Långsamt växande droppstenar i urgamla grottor, förekomst av pollen i jordprover och årsringar i gammalt trä bekräftar att förändringarna kan gå mycket snabbt.

Om du vore politiker, vad skulle du då göra för att minska risken för en klimatkatastrof?

Prioritera energiproduktion som inte bygger på fossila bränslen. Tekniken finns, och ekonomiskt kan det rentav bli en lönsam affär om vi gör det nu. De gamla systemen måste fasas ut gradvis, för de anläggningar som vi bygger upp i dag måste vi leva med i minst femtio år. Skjuter vi upp förnyelsen blir det orimligt dyrt. Få politiker tar långsiktigt ansvar, de flesta anstränger sig för att komma undan Kyotoavtalet så lätt som möjligt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar